Riksbankens köp av värdepapper: begränsad effekt till stora kostnader

Under åren 2015–2022 köpte Sveriges Riksbank värdepapper till betydande belopp. Huvudsyftet var att stimulera inflationen, som då var låg i förhållande till inflationsmålet om 2 procent. Vid utgången av 2021 uppgick innehavet till 975 miljarder kronor.

Riksrevisionen har granskat om Riksbankens användning av tillgångsköp har varit effektiv och transparent. Granskningen visar att köpen av värdepapper inte har varit effektiva, men i huvudsak redovisats på ett transparent sätt. Riksrevisionen konstaterar vidare att kostnaderna kommer att bli mycket stora.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutänden drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att de värdepappersköp som gjordes i början av pandemin bidrog till att minska oron i ekonomin och stabilisera de finansiella marknaderna.

Riksbanken baserade köpen av värdepapper på förhållandevis gedigna underlag. Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet.

Inflationen och räntorna steg snabbt under 2022, vilket leder till att Riksbanken i slutändan väntas göra en förlust på cirka 61 miljarder kronor på värdepappersköpen. Det ledde också till att värdet på de obligationer som banken köpt minskade kraftigt, vilket bidrog till att det egna kapitalet blev negativt.

– Det var en oväntad utveckling. Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

För att täcka upp för förlusterna, och återskapa Riksbankens egna kapital, kommer staten behöva tillföra cirka 80 miljarder kronor enligt Riksbankens preliminära bedömning. Riksbanken förväntas dessutom inte kunna ge staten någon utdelning under överskådlig tid.

Riksbanken har i huvudsak redovisat tillgångsköpen på ett samlat och transparent sätt, men inte varit tillräckligt tydlig med hur stora kostnader köpen förväntades medföra – och vad det kan leda till.