Många förbättringar inom den statliga verksamheten

Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. 2024 års rapport visar att granskningarna i de allra flesta fall har medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer.

Effektivitetsrevision

Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är. Riksrevisionen har följt upp 39 effektivitetsgranskningar från 2019–2020. Uppföljningarna visar att 35 granskningar hittills har lett till åtgärder från regeringen eller ansvariga myndigheter som helt eller delvis är i linje med Riksrevisionens rekommendationer.

Detta har bland annat resulterat i

• utvecklad lokalförsörjning på högskolor och universitet
• bättre samordning i arbetet mot organiserad brottslighet
• stärkt underrättelse- och kontrollverksamhet inom Tullverket
• förbättrade förutsättningar för den anpassade grundskolan
• ökad effektivitet i Konkurrensverkets tillsyn
• förbättrade förutsättningar för sanering efter en kärnteknisk olycka
• förbättrat konsumentskydd vid köp av finansiella tjänster
• förbättrade förutsättningar för innovationskraft vid lärosäten
• förbättrade förutsättningar för en effektiv tillsyn av vård- och omsorgsverksamheter.

Uppföljningen visar också att regeringen och övriga granskade verksamheter ofta anger att de haft nytta av Riksrevisionens granskning.

– En del av våra granskningar leder ganska omgående till åtgärder, i vissa fall redan under granskningens gång. I andra fall bidrar granskningen till förändring på lite längre sikt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskning av myndigheternas årsredovisningar

En av Riksrevisionens uppgifter är årlig finansiell revision, det vill säga att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.

Riksrevisionen har följt upp resultatet av den årliga revisionen för räkenskapsår 2022. Totalt fick 13 av de 226 granskade myndigheterna en modifierad revisionsberättelse, det vill säga kritik för väsentliga brister. Uppföljningsrapporten visar att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna redan efter ett år. Exempel på åtgärder som myndigheterna har vidtagit är att de har

• utsett en arbetsgrupp som fått i uppdrag att föreslå hur resultatindikatorer systematiskt kan användas för att tydliggöra och analysera måluppfyllelse
• lämnat in hemställan till regeringen om utökad bemyndiganderam, förslag på ändringar i förordningar och ändringar av slutår
• gjort kompetenshöjande insatser inom myndigheten för att säkerställa att regelverket för bemyndigande är känt.

För räkenskapsåret 2022 lämnade Riksrevisionen även 13 revisionsrapporter med totalt 33 rekommendationer. Uppföljningen visar att myndigheterna har helt eller delvis vidtagit åtgärder för samtliga rekommendationer. Rekommendationerna handlade bland annat om

• att utreda om hyresavtal med otydliga villkor bör redovisas som ett finansiellt leasingavtal
• att ta fram verksamhetsmål och resultatindikatorer för att kunna analysera och bedöma verksamhetens resultat och utveckling i årsredovisningen
• att upprätta och besluta om obligatoriska styrdokument.