Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Exportkreditnämnden (EKN) skapat förutsättningar för effektivitet i systemet för exportkreditgarantier.

Granskningen visade att systemet kan bli mer effektivt, och att EKN:s överskott på 26 miljarder kronor uppstått och hanterats på ett sätt som inte överensstämde med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att bland annat vidta åtgärder för att anpassa EKN:s överskott till verksamhetens behov. Regeringen rekommenderades också att analysera vilka konsekvenserna blivit av den utvidgning av EKN:s mandat som genomfördes 2007. EKN rekommenderades att bland annat uppdatera sin premieberäkningsmodell för att undvika systematisk felprissättning, samt att säkerställa en service som främjar exportaffärer av olika storlek.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i Riksrevisionens kritik och hänvisade till åtgärder inom tre granskade områden: EKN:s överskott, små och medelstora företags behov samt effekterna av EKN:s utvidgade mandat.

I regleringsbrevet för 2015 gav regeringen EKN i uppdrag att med utgångspunkt i tidigare genomförd analys fastställa hur stor del av myndighetens kapital som utgjorde ett överskott. Utifrån denna analys har EKN sammanlagt, under 2014 och 2015, betalat in 2,815 miljarder till statskassan. Inbetalningarna har bestått av tre delar: 1) en engångsjustering av det överskott av de administrativa avgifter som EKN ackumulerat, 2) inbetalningar av vinstavräkningar från tillfälliga åtgärder i samband med finanskrisen, 3) inbetalningar av så kallade icke förväntansriktiga premier. 

Regeringen har också vidtagit åtgärder som kan få betydelse för hur överskottet utvecklas i framtiden. I regleringsbrevet för 2015 fick EKN i uppdrag att redovisa eventuella åtgärder för att uppdatera premieberäkningen. EKN ska också separat återrapportera intäkter och kostnader från dels den administrativa delen av verksamheten, dels från den riskbaserade delen. Redovisningen ska också inkludera vilka rationaliseringsåtgärder som vidtagits. Slutligen har regeringen i regleringsbrevet för 2015 tagit bort EKN:s undantag från 25 a § avgiftsförordningen (1992:91), vilket innebär att EKN i fortsättningen är skyldig att lämna förslag på hur överskott som uppkommer i den administrativa verksamheten ska disponeras.

Regeringen har i EKN:s regleringsbrev för 2015 angett att EKN ska fortsätta att öka kännedomen om exportkreditgarantier bland små och medelstora företag. I linje med Riksrevisionens rekommendation ska EKN i fortsättningen använda sig av EU:s definition av små och medelstora företag. 

I samband med att förordningen (2007:656) om exportkreditgarantier trädde i kraft utvidgades EKN:s mandat. Som svar på Riksrevisionens rekommendation har regeringen dels gett EKN i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser mandatutvidgningen fått på affärernas volym och riskprofil, dels gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera det utvidgade mandatets effekt på sysselsättningen. EKN:s analys visar att det utökade mandatet haft en mycket begränsad påverkan på affärsvolymen och ingen alls på riskportföljen. Tillväxtanalys arbete pågår fortfarande.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection