Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen granskade om regeringen och Exportkreditnämnden (EKN) har skapat förutsättningar för effektivitet i systemet för exportkreditgarantier. Granskningens övergripande slutsats var att systemet kan bli mer effektivt. Bland annat bedömde Riksrevisionen att EKN:s överskott om 26 miljarder kronor har uppstått och hanterats på ett sätt som inte överensstämmer med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. EKN har behållit delar av överskott som borde ha betalats in till statskassan. Riksrevisionen drog också slutsatsen att EKN har fokuserat på stora och komplicerade exportaffärer på bekostnad av små.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att bland annat:

  • vidta åtgärder för att anpassa EKN:s överskott till verksamhetens behov
  • analysera möjliga konsekvenser av utvidgningen av EKN:s mandat år 2007.

Riksrevisionen rekommenderade EKN att bland annat:

  • uppdatera sin premieberäkningsmodell för att undvika systematisk felprissättning
  • säkerställa en service som främjar exportaffärer oavsett storlek på affär och företag.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i delar av Riksrevisionens kritik och anger redan vidtagna samt aviserade åtgärder inom tre granskade områden: EKN:s överskott, små och medelstora företags behov samt effekterna av EKN:s utvidgade mandat.

För att anpassa EKN:s eget kapital till verksamhetens behov har regeringen tidigare bett myndigheten om en analys av dess upparbetade överskott. Därefter har EKN sammanlagt (under 2014 och 2015) betalat in 2,815 miljarder till statskassan.

Regeringen pekade också på att EKN fått i uppdrag att redovisa eventuella åtgärder för att uppdatera premieberäkningen. EKN uppmanades också att separat återrapportera intäkter och kostnader från dels den administrativa delen av verksamheten, dels den riskbaserade delen. Redovisningen skulle också inkludera vilka rationaliseringsåtgärder som vidtagits. Slutligen blev EKN i fortsättningen skyldigt att lämna förslag på hur överskott som uppkommer i den administrativa verksamheten ska disponeras.

Enligt regeringens skrivelse skulle EKN fortsätta att öka kännedomen om exportkreditgarantier bland små och medelstora företag. I linje med Riksrevisionens rekommendation, skulle EKN enligt regeringen i fortsättningen använda sig av EU:s definition av små och medelstora företag. EKN skulle fortsätta arbetet med att öka och effektivisera sin regionala närvaro, framför allt i syfte att sänka trösklarna för små och medelstora företag. EKN skulle i samarbete med andra aktörer som bedriver exportfrämjande särskilt betona verksamhet inriktad mot sådana företag. Med de åtgärder regeringen beskrev i skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Näringsutskottet välkomnade Riksrevisionens granskning. Man konstaterade att regeringen instämde i delar av Riksrevisionens kritik och att den hade för avsikt att genomföra flera av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

EKN:s överskott

I regleringsbrevet för budgetåret 2015 gav regeringen EKN i uppdrag att fastställa hur stor del av myndighetskapitalet som skulle betalas in till statens centralkonto. EKN skulle också ge förslag på hur överskottet i myndighetens administration ska redovisas.

För verksamhetsåret 2014 betalade EKN in 2,3 miljarder kronor till statskassan. Inbetalningarna bestod av tre delar: En engångsjustering av den administrativa reserven om 561 miljoner kronor, en första vinstavsräkning av tidigare utställda rörelsekreditgarantier till stora företag om 993 miljoner kronor samt en utbetalning av ej förväntansriktiga premier om 734 miljoner kronor.

För verksamhetsåret 2015 avsåg EKN att betala in 270 miljoner kronor avseende ej förväntansriktiga premier. Vidare fortsatte EKN att vinstavräkna rörelsekreditgarantierna till stora företag; för 2015 innebar detta en inbetalning till statskassan om 245 miljoner kronor. Totalt innebar dessa poster en inbetalning till statskassan om 515 miljoner kronor. Som en följd av detta minskade EKN:s myndighetskapital mellan 2014 och 2016, från 25 till 21,4 miljarder kronor. 2017 ökade det dock till 22,8 miljarder kronor.

De administrativa kostnaderna som andel av premieinbetalningarna till myndigheten minskade från 16,1 procent 2014 till 9,7 procent 2017.

I regleringsbrevet för budgetåret 2016 gav regeringen EKN uppdraget att ta fram en modell för premieberäkning så att varaktiga över- eller underskott inte uppstår och så att den administrativa reserven är justerad senast den 31 december 2020. EKN presenterade i sin årsredovisning 2016 en modell för premieberäkningen.

I regleringsbrevet för budgetåret 2018 gav regeringen EKN uppdraget att i form av tidsserier redogöra för utvecklingen av verksamhetens administrativa kostnader, inklusive lönekostnader och lokalkostnader. Redovisningen skulle även inkludera vilka åtgärder som under året vidtagits för att rationalisera och effektivisera verksamheten.

Små och medelstora företags behov

Enligt regleringsbreven för budgetåren 2015, 2016, 2017 och 2018 skulle EKN redovisa antalet nya kunder bland små och medelstora företag enligt EU:s definition. Av EKN:s årsredovisningar och regeringens återrapportering till riksdagen framgår att antalet kunder och affärer avseende små och medelstora företag i stort sett var oförändrat mellan 2014 och 2017. Enligt regleringsbreven skulle EKN också redovisa resultatet av arbetet med att öka kännedomen bland små och medelstora företag om EKN:s tjänster. EKN:s mätningar av målgruppens kännedom 2017 visade att 39 procent av de små och medelstora företagen kände till EKN. Motsvarande andel för 2014 var 66 procent.

EKN har genomfört en rad åtgärder med avseende på små och medelstora företag.

I årsredovisningen 2015 redogör EKN för att myndigheten verkar för att ha en ökad närvaro på många orter i Sverige. Ett exempel på detta är att myndigheten närvarar lokalt vid Almikontor runtom i landet. Myndigheten framhöll också att den medverkade i Business Swedens delegationsresor och utbildningar och genomförde affärer tillsammans med Svensk Exportkredit (SEK). Av budgetpropositionen för 2016 framgår att EKN därutöver inrättade egen regional närvaro i Skåne, Västra Götaland och i Norrland.

Av EKN:s årsredovisning 2017 framgår att EKN strävar efter att intensifiera samarbetet med Almi, Business Sweden och SEK om exportstöd för småföretagen.

Under 2017 fortsatte EKN sin marknadssatsning för att öka kännedomen bland de små och medelstora företagen. Under året tog EKN tillsammans med Almi och SEK initiativ för att utveckla finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag, med avsikt att fortsätta arbetet under 2018.

I årsredovisningen 2017 redogör också EKN för sitt arbete med så kallade finansieringsguider, som har som syfte att vara ett kostnadseffektivt sätt att utöka den regionala satsningen samt öka kännedomen om EKN och dess produkter hos små och medelstora företag. Guiderna är lokala företagare med förankring i det lokala näringslivet, som på deltid arbetar för EKN. Hittills har fyra finansieringsguider avtal med EKN. Dessa täcker regionerna Norrland, Västmanland, Dalarna, Skaraborg och Skåne.

Regeringens exportstrategi

I EKN:s regleringsbrev för budgetåret 2015 fick EKN uppdraget att medverka i framtagandet av en ny svensk exportstrategi. Detta redogjorde EKN för i årsredovisningen 2015 och lyfte fram att EKN är med och bemannar regionala exportcentrum som en del exportstrategin. Under 2016 skulle den arbetsgrupp som EKN ingick i upprätta en etableringsplan för övriga centrum i landet.

I EKN:s regleringsbrev för budgetåren 2016 och 2017 fick EKN uppdraget att bidra med stöd och expertkunskap inom sitt verksamhetsområde inom ramen för regeringens exportstrategi, när så var påkallat och i nära samarbete med andra relevanta myndigheter och organisationer. EKN skulle särskilt beakta frågor om hur verksamheten hos små och medelstora företag samt den regionala närvaron kan användas för att främja svensk export.

I årsredovisningen 2016 redogör EKN för att myndigheten ingår i de sex regionala exportcentrum som invigdes under 2016 i Skellefteå, Borlänge, Linköping, Växjö, Göteborg och i januari 2017 i Malmö. Vidare hade EKN tillsammans med Tillväxtverket, Almi, Business Sweden, SEK och Enterprise Europe Network bidragit till koordinering av främjarinsatser, gemensamma projekt samt uppbyggnaden av den digitala plattformen verksamt.se/utland.

I årsredovisningen 2017 redogör EKN för att myndigheten samverkar med Tillväxtverket, Almi, SEK, Business Sweden och affärsnätverket Enterprise Europe Network för fortsatt utveckling och bemanning av regional exportsamverkan. Vidare hade EKN fortsatt att arbeta med Tillväxtverket för att bygga ut webbplatsen verksamt.se/utland.

Uppdrag till Tillväxtanalys att utvärdera EKN:s utvidgade mandat

I samband med att förordningen (2007:656) om exportkreditgarantier trädde i kraft utvidgades EKN:s mandat. Som svar på Riksrevisionens rekommendation gav regeringen Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera det utvidgade mandatets effekt på sysselsättningen.

I återrapporteringen av uppdraget drog Tillväxtanalys slutsatsen att reformen innebar en ändring i hur EKN bedömer vilka affärer och vilka företag som får komma i fråga för garantier. Exportkreditnämndens (EKN) nya, utvidgade mandat reflekterar enligt Tillväxtanalys väl svenska företags ökade deltagande i globala värdekedjor. Trots detta har reformen ännu inte lett till märkbara ändringar i EKN:s portfölj­sammansättning. EKN:s egen analys visar att det utökade mandatet haft en mycket begränsad påverkan på affärsvolymen och ingen effekt alls på riskportföljen. Regeringens mål med det nya mandatet var att två utpekade grupper skulle få ökad tillgång till statliga garantier: svenska internationella koncerners dotterbolag i utlandet och små och medelstora företag. Detta mål kan sägas delvis vara uppfyllt. Trots att det ändrade regelverket under­lättar för dessa företag att använda garantier kunde Tillväxtanalys inte se att möjligheten har använts i så stor utsträckning. Tillväxtanalys drar slutsatsen att det krävs ytterligare analysarbete för att kunna beräkna vilka effekter garantier har på företagens export. Det är enligt Tillväxtanalys svårt att uttala sig om garantiernas kausala effekter.

Avslutande bedömning och kommentarer

Sammantaget har regeringen och EKN genomfört flera åtgärder som möter Riksrevisionens centrala rekommendationer. Myndigheten har betalat in 2,8 miljarder kronor till statskassan. Man har också vidtagit åtgärder som kan bidra till effektivitet och till att kapital inte ackumuleras i onödan. EKN har utvecklat såväl arbetet med små och medelstora företag som rapporteringen av arbetet med små och medelstora företag. Kunskapen om effekterna av EKN:s utvidgade mandat har också förbättrats.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?