Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat Årsredovisning för staten 2014. Årsredovisningen för staten lämnas av regeringen till riksdagen och ger möjlighet till årlig uppföljning och kontroll av de beslut som riksdagen fattat om statens budget.

Årsredovisningen för staten 2014 var enligt Riksrevisionen i allt väsentligt upprättad i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen. Resultatet av granskningen lämnades dels genom en revisionsberättelse, dels genom den aktuella granskningsrapporten.

Granskningsrapporten pekade på ett antal områden där regeringens redovisning och återrapportering kunde utvecklas och förbättras. Riksrevisionen lämnade elva rekommendationer om den finansiella rapporteringen i årsredovisningen, uppföljningen av budgetpolitiska mål, beskrivningen av statens nettoförmögenhet och redovisningen av risker som är förknippade med tillgångar och skulder i statens balansräkning.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen om granskningsrapporten håller regeringen med om att årsredovisningen för staten kan förtydligas. Enligt regeringen avsåg man därför även fortsättningsvis att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen för staten, inom ramen för budgetlagens bestämmelser.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse ansåg utskottet att det är angeläget med en transparent redovisning i årsredovisningen för staten och välkomnade regeringens avsikt att löpande förtydliga redovisningen. Utskottet instämde även i de delar där regeringen gjorde en annan bedömning än Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringens åtgärder

Uppföljningen av budgetpolitiska mål

Efter granskningen har regeringen främst följt upp överskottsmålet. Åtgärderna följde på den parlamentariska kommitté som 2015–2016 genomförde en översyn av överskottsmålet. Överskottsmålskommittén lämnade flera förslag för förstärkt uppföljning och utvärdering av överskottsmålet, bland annat att använda ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet i offentlig sektor för att i efterhand utvärdera om överskottsmålet har uppnåtts. Den bakåtblickande uppföljningen redovisas i årsredovisningen för staten och granskades i den aktuella granskningsrapporten.

Regeringen ställde sig bakom utredningens samtliga förslag och finansutskottet välkomnade regeringens bedömningar. Förändringarna av hur överskottsmålet följs upp, och andra förändringar i det finanspolitiska ramverket, började tillämpas i budgetarbetet 2019, det vill säga från och med 2018 års ekonomiska vårproposition.

Utöver åtgärder utifrån Överskottsmålskommitténs förslag gjorde regeringen flera förtydliganden i Årsredovisning för staten 2015 och följande årsredovisningar, i linje med Riksrevisionens rekommendationer om uppföljningen av de budgetpolitiska målen. Man förtydligade redovisningen av konjunkturläget (BNP-gapet) och hur den offentliga sektorns delsektorer bidrar till måluppfyllelse för det finansiella sparandet. Regeringen förtydligade också att uppgifterna om den så kallade budgeteringsmarginalen är en bedömning och inte ett faktiskt utfall.

Finansiell rapportering

Regeringen vidtog inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer om den finansiella rapporteringen i årsredovisningen. Dessa rekommendationer handlade om att normeringen för att upprätta årsredovisningen för staten borde förtydligas, att övergångseffekters belastning på anslag borde reglereras principiellt och om att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll för åtaganden där det förekommer delat ansvar mellan myndigheter.

Beskrivningen av statens nettoförmögenhet och risker förknippade med tillgångar och skulder i statens balansräkning

Regeringen bedömde heller inte att det var lämpligt att följa Riksrevisionens rekommendationer om att utöka årsredovisningen med ytterligare redovisningar av den implicita garantin till den finansiella sektorn, eller ytterligare redovisningar av statens nettoförmögenhet och riskanalyser av andra tillgångar och skulder än de som budgetlagen föreskriver.

Avslutande bedömning och kommentarer

Den aktuella granskningsrapporten innehöll iakttagelser både från Riksrevisionens årliga revision och från effektivitetsrevisionen. I regeringens svarsskrivelser och vid riksdagsbehandlingen påpekades att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. Sedan 2017 samlar Riksrevisionen därför effektivitetsrevisionens iakttagelser om regeringens redovisning i årsredovisningen för staten, den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen i den årligen återkommande granskningen av hur det finanspolitiska ramverket tillämpas. Revisionsberättelsen över Årsredovisning för staten lämnas till riksdagen i en redogörelse i enlighet med riksdagsordningen. I samband med det kan Riksrevisionen också ge regeringen en revisionsrapport med eventuella övriga iakttagelser som vi vill uppmärksamma regeringen på.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?