Uppföljning

Granskningen ger stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på arbetsinkomst och utbildning. Analysen visar att arbetsinkomsten minskar efter att individerna flyttat in i sin hyresrätt och tilldelats ett förstahandskontrakt. Samtidigt har tillgången till boende i hyresrätt en positiv effekt på utbildning. Den negativa effekten på arbetsinkomst kvarstår dock, även om hänsyn tas till att individerna påbörjar studier och minskar sin inkomst som en konsekvens av detta.

Den uppmätta inkomsteffekten indikerar att tillgången till en hyresrätt med en hyra som är lägre än marknadshyran har en negativ effekt på arbetsinkomsten och därmed inte gynnar arbetsutbudet, vilket inte ligger i linje med intentionerna om att bostadspolitiken ska gynna arbete och tillväxt.

Resultatet från granskningen ger stöd för att utformningen av systemet för hyressättning, bruksvärdessystemet, har en negativ inverkan på individernas arbetsutbud.

Efter granskningen

Regeringen välkomnade Riksrevisionens rapport men menade att det behövs ett brett perspektiv på frågan om hyressättning. Regeringen konstaterade att Riksrevisionens rapport inte kan ge svar på frågan hur reglerna om hyressättning bör vara utformade, och inte heller har ambitionen att göra det.

Civilutskottet ansåg att Riksrevisionens granskning bidrar till att ytterligare belysa frågan om hyressättningssystemets utformning. I ett särskilt yttrande till utskottets betänkande framhölls att regeringen bör ta Riksrevisionens slutsatser i beaktande i det fortsatta arbetet med utformningen av hyressättningssystemet och därmed sammanhängande frågor. Utskottet delar emellertid regeringens bedömning att det behövs ett brett perspektiv på frågan om hyressättning och föreslog att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen bifaller utskottets förslag till riksdagsbeslut.