Regeringens medelfristiga makroprognoser (RiR 2017:11)

Regeringens makroprognoser har varit alltför optimistiska. Detta har gett en missvisande bild av styrkan i de offentliga finanserna.

Makroekonomiska prognoser handlar till exempel om hur BNP, arbetsmarknad, konsumtion, investeringar samt export och import kommer att utvecklas.

Regeringens makroekonomiska prognoser är grunden för bedömningen av skattebasernas utveckling och för betydande delar av utgiftssidan i den offentliga sektorn, främst den offentliga konsumtionen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. De medelfristiga makroprognoserna, på 2–4 års sikt, används därtill som underlag för att bedöma budgetutrymmet och när regeringen lämnar förslag på utgiftstak.

Granskningen visar att regeringen ofta har överskattat hushållens konsumtion men underskattat såväl kommunal som statlig konsumtion. Över- och underskattningarna i de medelfristiga makroprognoserna har medfört att de offentliga finanserna har prognostiserats som starkare än vad som annars skulle varit fallet. Riksrevisionen visar i rapporten, i ett räkneexempel, att överskattningen av den offentliga sektorns finansiella sparande, till följd av över- och underskattningarna i de medelfristiga makroprognoserna, i genomsnitt, allt annat lika, har uppgått till cirka 75 miljarder kronor det fjärde och sista prognosåret.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att förändra metoden för hur man prognostiserar BNP i de medelfristiga prognoserna i en riktning så att metoden medför mindre överskattningar av offentliga sektorns inkomster.