Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar kostnader i premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet omfattar cirka 1 000 miljarder kronor. Brister har uppmärksammats när det gäller förvaltningen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Riksrevisionen granskar nu om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

Premiepensionssystemets utveckling har stor betydelse för många människors framtida välfärd. Trots det är samhällets insyn, och möjligheter att påverka, klart begränsad. Farhågor för negativa konsekvenser har på senare år stärkts av rapporter om oseriösa fondbolag som inte alltid agerat för sina kunders bästa.

Riksrevisor Stefan Lundgren intervjuas

Riksrevisor Stefan Lundgren, Foto: Frida Ström

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Om granskningen

Bakgrund

Premiepensionssystemet en stor och viktig del av socialförsäkringen som växer varje år. Idag omfattar det cirka sju miljoner placerare med ett samlat kapital på cirka 1 000 miljarder kronor, men först om cirka 40 år kommer systemet att vara fullt utbyggt och då omfatta 13 miljoner pensionssparare med ett pensionskapital på cirka 6 000 miljarder kronor.

Under de senaste åren har flera svagheter och effektivitetsbrister uppmärksammats vad gäller förvaltningen, höga förvaltningsavgifter och transaktionskostnader samt dåliga förvaltningsresultat – vilket innebär att pensionsnivåer för framtida pensionärer riskerar att påverkas negativt.
Av medierapporteringen har det framkommit att Pensionsmyndighetens fondtorg har lockat till sig ett antal olämpliga aktörer, med affärsidéer som ofta bygger på att premiepensionssparare har låg kännedom om systemet och ett lågt intresse för finansiella frågor.

Pensionsmyndigheten, som på regeringens uppdrag har undersökt regelefterlevnaden bland fondbolag på pensionstorget, konstaterar att det saknas en aktör med ansvar för premiepensionskapitalets förvaltning, och att delar av premiepensionskapitalet är "herrelöst". Pensionsmyndigheten skriver också att "det finns en risk för att vissa fondbolag inom premiepensionen inte agerar för spararnas bästa, t.ex. genom uttag av dolda avgifter eller andra transaktioner som missgynnar pensionsspararna".

I dagsläget görs ingen riktad tillsyn av de fonder som ingår i premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten har undersökt möjligheten att införa krav på att en fond ska stå under tillsyn av Finansinspektionen för att få verka på fondtorget, men slutsatsen är att EU-rätten hindrar Pensionsmyndigheten från att föreslå sådana krav.

Syfte

Granskningen inriktas på förvaltningens kostnadseffektivitet och ska bland annat undersöka om de totala förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet ligger i linje med riksdagens intentioner, om regleringen och tillsynen räcker för att garantera en kostnadseffektiv förvaltning samt vilka effekter dagens förvaltningskostnader riskerar att ha på individers framtida pensioner.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2018. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Uppdaterad: 30 januari 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection