Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter skyddar sig mot korruption och vilka insatser regeringen har vidtagit för att stärka myndigheternas skydd. Granskningen omfattade samtliga 65 myndigheter som 2012 skulle följa förordningen (2007:60) om intern styrning och kontroll (FISK). Fallstudier gjordes på sex myndigheter som verkar inom områden med kända risker för korruption. 

Granskningen visade att myndigheternas skydd mot korruption var otillräckligt. Många myndigheter hade inte analyserat korruptionsriskerna och saknade centrala åtgärder mot korruption. Enskilda åtgärder som riktlinjer och policyer mot mutor hade nästan alla, men detta var inte tillräckligt enligt granskningen. Det var riktade åtgärder mot identifierade risker och ett aktivt ledarskap som kunde göra skillnad. Granskningen visade också att förordningen om intern styrning och kontroll inte hade haft någon avgörande påverkan på myndigheternas arbete mot korruption. För att stärka myndigheternas skydd mot korruption rekommenderade Riksrevisionen regeringen att göra följande: 

  • Ställa krav på alla myndigheter att värdera risker för korruption. 
  • Ge ett departement ansvar att följa upp hur statlig förvaltning beaktar korruptionsfrågor för att åtgärda att regeringen inte har en samlad bild av myndigheternas arbete mot korruption.
  • Se till att det finns ett fungerande nätverk för att diskutera korruption. 

Varje myndighet rekommenderades att göra följande: 

  • Införa rutiner för att anmäla misstankar om korruption och oegentligheter. 
  • Inkludera frågor om korruption i arbetet med etik och värdegrund.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Konstitutionsutskottet bedömde att den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption behövde stärkas. Utskottet förutsatte att regeringen löpande skulle följa den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna och avslog motionerna.  

Regeringen och ansvariga myndigheters åtgärder

I skrivelsen till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning konstaterade regeringen att förvaltningens arbete med att förebygga korruption behövde stärkas. Utgångspunkten för arbetet borde vara den breda definitionen av korruption som Riksrevisionen utgick från i granskningen. Åtgärderna skulle så långt möjligt rymmas inom gällande regelverk och organisation och vara så operativa som möjligt. Regeringen ansåg att FISK innebar att värdering av risker för korruption bör ingå i myndigheternas riskanalys. Enligt regeringen borde uppföljningen av arbetet mot korruption bedrivas av respektive fackdepartement inom ramen för regeringens övergripande styrning och uppföljning av myndigheterna. Utgångspunkten borde vara att myndighetsledningarna är ansvariga inför regeringen i enlighet med myndighetsförordningen. Inom ramen för myndighetsdialogerna borde frågor ställas om bland annat huruvida myndigheten har analyserat riskerna för korruption eller vidtagit åtgärder för att motverka korruption inom myndigheten. Om det fanns brister i myndigheternas arbete mot korruption så bör den frågan lyftas i samband med myndighetsdialogen, på samma sätt som gäller för övriga uppmärksammade brister. Även Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) publicerade 2013 en rapport om förekomsten av korruption i offentlig sektor.  Under 2014 publicerade Brottsförebyggande rådet en rapport om korruption i Myndighetssverige.

Värdegrundsdelegationens arbete har tagits vidare av Statskontoret

Regeringen bildade Värdegrundsdelegationen i december 2012 med uppgift att bidra till att de statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för de grundläggande värdena i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. Arbetsgruppen bemannades under våren 2013. Under 2014 tog gruppen fram en skrift om korruption och om hur statlig förvaltning ska skydda sig mot korruption. Skriften vänder sig till chefer på alla nivåer. Statskontoret har byggt vidare på det arbete som genomförts av bland andra Värdegrundsdelegationen och Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus). Uppdraget att främja och samordna arbetet för en god förvaltningskultur i staten ligger nu på Statskontoret. Verksamheten utformas i dialog tillsammans med andra myndigheter. Statskontorets generaldirektör har även ett råd med åtta ledamöter som stöd för verksamheten. Fokus i arbetet ligger på ledarskapets betydelse och rollen som statstjänsteman. Ett första seminarium för diskussion kring god förvaltningskultur ägde rum i januari 2017. 

Statskontoret har fått i uppdrag att kartlägga korruption och visselblåsarfunktionen

Regeringen gav 2014 Statskontoret i uppdrag att kartlägga de statliga myndigheternas arbete för att förebygga korruption. Statskontoret ska beskriva det arbete som sker i dag, analysera behovet av förändrade arbetssätt och lämna förslag till ytterligare åtgärder. Anledningen till uppdraget var att regeringen ville ha en samlad bild av myndigheternas arbete i frågan. Uppdraget lämnades till regeringen i oktober 2015 och byggde på Riksrevisionens rapport. Statskontoret kom fram till att myndigheter med styrelser, och stora myndigheter, löpte en större risk att drabbas av korruption. Orsaken till detta är att ansvaret för korruptionsfrågor i större myndigheter ofta är utspritt på flera funktioner. Dessutom saknar var fjärde myndighet en utpekad funktion för att arbeta mot korruption. I myndigheterna efterfrågades framför allt stödmaterial till chefer och anställda som jobbar i riskområden. 

För att förbättra arbetet föreslog Statskontoret:

  • Att Ekonomistyrningsverket (ESV) ska få uppdrag att utveckla stödet till myndigheter avseende korruptionsförebyggande arbete.
  • Att regeringen lyfter frågan ytterligare och att en möjlighet för en gemensam visselblåsarfunktion utreds.
  • Att ett mötesforum för myndighetschefer med särskilt ansvar för korruptionsfrågor inrättas.
  • Att varje myndighet ska beakta korruptionsarbetet i riskanalysen och säkerställa kunskap hos anställda samt följa upp det arbetet.

Med anledning av rapporten gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda visselblåsarfunktionen i staten. Uppdraget handlade om hur myndigheterna arbetar med visselblåsarfunktioner för att upptäcka misstänkta fall av korruption och myndigheternas erfarenheter av det. Statskontoret skulle också utreda om en gemensam visselblåsarfunktion för flera myndigheter kan vara ändamålsenlig i regeringens arbete mot korruption. Uppdraget redovisades i september 2016. I rapporten lyfte Statskontoret fram att knappt 30 myndigheter har inrättat en visselblåsarfunktion och att det handlar om större myndigheter i högre utsträckning än mindre myndigheter. Men det är ovanligt att allvarliga missförhållanden anmäls via visselblåsarfunktionen. I stället handlar anmälningarna främst om personal-, organisations- eller arbetsmiljöfrågor. Att inrätta en gemensam funktion för samtliga myndigheter innebär ett antal rättsliga och arbetsmässiga problem, och anses inte mer effektivt än att varje myndighet har sin egen funktion. Däremot anser Statskontoret att det skulle vara värdefullt med en vägledning med gemensamma riktlinjer för hur visselblåsarfunktioner bör utformas och användas i staten. Ärendet är under beredning i Regeringskansliet. Det finns inte någon ytterligare information om hur regeringen avser gå vidare med underlaget.

ESV har inte fått uppdrag men utfört egeninitierade aktiviteter och uppföljning 

Regeringen angav i skrivelsen till riksdagen att den avsåg att ge ESV i uppdrag att utveckla former för erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna om åtgärder mot korruption och att samordna ett nätverk mot korruption. ESV har inte fått några sådana uppdrag. Ett skäl är att myndigheten redan bedriver egeninitierat arbete inom området. ESV har under 2013 på eget initiativ anordnat två nätverksträffar med internrevisorer som bland annat har behandlat Riksrevisionens rapport om skydd mot korruption. ESV har också genomfört en konferens om intern styrning och kontroll där man bland annat diskuterade frågan om statliga myndigheters skydd mot korruption ur ett internt styr- och kontrollperspektiv. Arbetet har fortsatt med seminarier riktade till statliga internrevisionschefer. Exempelvis anordnades hösten 2015 ett seminarium med fokus på hur otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet omfattas av riskanalys och granskning.  

ESV gav 2016 ut en vägledning med syfte att ge myndigheterna stöd och kunskap om hur intern styrning och kontroll kan användas för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Enligt ESV har en sådan vägledning varit nödvändig för att ge myndigheterna ytterligare stöd utifrån de föreskrifter och allmänna råd som ESV meddelat kring intern styrning och kontroll och hur myndigheter ska hantera risker. Vägledningen vänder sig till chefer och anställda inom statliga myndigheter. När vägledningen hade publicerats fick ESV förfrågan om att presentera den på Internrevisorernas förenings konferens för Offentliga nätverket i maj 2016, vilket ESV gjorde. Intresset från myndigheterna har i övrigt varit, bedömt utifrån inkomna frågor, lågt.

I vägledningen påtalar ESV att när regeringen har gett en myndighet i uppdrag att inrätta internrevision får myndighetsledningen stöd av sin internrevision. Enligt föreskrifterna till 4 § internrevisionsförordningen ingår i analysen av verksamhetens risker att bedöma risken för otillbörlig påverkan, bedrägerier och annan oegentlighet. ESV ansvarar för de förordningar som berör riskhantering och internrevision och finner det naturligt att ge stöd till myndighetsledningar, chefer och anställda inom statliga myndigheter även inom det här området. 

ESV följer i en årlig enkät om internrevisionen har granskat risken för oegentligheter och om internrevisionen har bedömt risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet i analysen av verksamhetens risker. Det är en del av ESV:s årliga rapportering till Finansdepartementet.

Avslutande kommentarer

Sammanfattningsvis har både regeringen (genom att ge uppdrag till Statskontoret) och ESV kontinuerligt arbetat med frågor relaterade till Riksrevisionens rekommendationer. ESV har tagit ett tydligare grepp genom att lyfta frågan till internrevisorer, publicera vägledningar och genomföra seminarier. Statskontoret har fortsatt att belysa visselblåsarfunktionen genom ett antal uppdrag och därutöver fungerat som en plattform för Värdegrundsdelegationens fortsatta arbete. 

Det finns fortsatt anledning att utveckla myndigheternas eget arbete med att uppmärksamma korruption och oegentligheter. 

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Flerval