Rekommendationer

Styrning och uppföljning

Sammantaget kan Riksrevisionen konstatera att regeringens styrning och uppföljningav de regionala projektmedlen inte är utformad på ett sätt så att den svarar upp motriksdagens grundläggande krav på offentlig förvaltning.

För att åtgärda bristerna rekommenderar Riksrevisionen regeringen att:

• klargöra villkorsbeslutets status i syfte att likrikta de olika tolkningar som görs avhuruvida medel från anslag 1:1 får användas till uppdrag och återrapporteringskrav
• tydliggöra i vilken utsträckning de olika kommunala aktörerna får medfinansieraprojekt med regionala projektmedel utifrån 5 § i förordning (2003:596) om bidragför projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken
• tydligt redovisa motiven till hur medel till regional projektverksamhet fördelas till och inom landets län
• öka systematiken och skapa tydligare riktlinjer för en mer utförlig ochsammanhållen uppföljning
• tydligare till riksdagen redovisa projektmedlens resultat i förhållande till deras syften. 

Riksrevisionen kan konstatera att den borttagna möjligheten till automatisktanslagssparande orsakar en ökad administrativ börda inom regionala projektmedel. Fördelen har varit att den finansiella kontrollen över statsbudgeten stärkts. De regionala projektens investeringar påverkas dock av omvärldsfaktorer som projekten inte kan styra. Således skulle en bättre hushållning med projektverksamhetens medel gynnas av möjligheten till ett automatiskt anslagssparande. Riksrevisionen anser därför att regeringen bör väga fördelarna mot nackdelarna med att återinföra ett automatiskt anslagssparande inom anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.

Riksrevisionen rekommenderar Tillväxtverket att:

• ompröva behovet av rapportering utanför stöd och ärendehanteringssystemet Nyps i syfte att minska administrationen.