Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet (RiR 2014:19)
Utrikesdepartementets och Sidas valutahantering gör att staten får ut mindre bistånd än möjligt för pengarna. Staten och biståndsmottagare i andra länder gick miste om cirka 40 miljoner kronor 2013. En granskning från Riksrevisionen visar att det finns stora möjligheter att effektivisera valutahanteringen i det svenska biståndet.
Beställ publikation
Riksrevisionens publikationer kan beställas utan kostnad. Ange gärna din e-postadress om vi skulle behöva komma i kontakt med dig angående din beställning. Vanligtvis expedierar vi din beställning inom två arbetsdagar. Genom att skicka in en beställning till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Om granskningen
Riksrevisionen har granskat den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet.
Med en budget på cirka 31 miljarder kronor är Sverige ett av de länder som ger mest bistånd, både i relation till bruttonationalinkomsten och i absoluta tal. En stor del av de svenska biståndsmedlen måste växlas från svenska kronor till utländsk valuta innan de kan användas av mottagarna.
Granskningen visar att Sidas och Utrikesdepartementets hantering av valutaväxling och valutarisker brister i effektivitet och förutsägbarhet. Både UD och Sida har valutarisker som inte beaktas, och Sidas valutaväxling kostar mer än på jämförbara myndigheter. Valutahanteringen kan enligt Riksrevisionen inte anses bidra till regeringens ambitioner om resultat, kostnadseffektivitet och transparens i biståndet.
Riksrevisionen visar i denna rapport flera exempel på hur andra myndigheter arbetar för att uppnå en kostnadseffektiv valutaväxling, förutsägbarhet i betalningsflöden och matchning av garantiåtaganden i utländsk valuta. Dessa exempel visar att det finns stor potential för effektivisering av valutahanteringen i det svenska biståndet.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser till att svenskt bistånd inte präglas av valutarisker, bland annat genom att tydliggöra ansvarskedjan för biståndsbetalningar som beslutas av regeringskansliet. Samtidigt bör regeringen tydliggöra att myndigheter med valutahantering ska ta hjälp av Riksgäldskontoret. Sida bör omgående övergå till en mer aktiv och kostnadseffektiv hantering av myndighetens valutaköp.
Sammanfattning
Uppföljning
Sammanfattning på engelska
Value for money in foreign aid? - Currency management in international development cooperation
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).