Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Uppföljning

Arktiska rådet är det viktigaste organet för internationellt samarbete i arktiska frågor. Rådet erbjuder ett forum för diskussion och förhandlingar mellan de arktiska staterna och producerar vetenskapliga rapporter om tillståndet i den arktiska regionen. Den arktiska regionen står inför stora utmaningar genom smältande is och ökade möjligheter att utvinna naturresurser i området.

Riksrevisionen granskade vad Sverige kan göra för att bättre möta Arktiska rådets utmaningar. Bakgrunden var Riksrevisionens medverkan i en internationell granskning av Arktiska rådet tillsammans med de nationella revisionsmyndigheterna i Danmark, Norge, Ryssland och USA. Den internationella granskningen identifierade vissa effektivitetsproblem i rådets arbete och framförde ett antal gemensamma iakttagelser. Riksrevisionens nationella granskning syftade till att sammanfatta de gemensamma internationella iakttagelserna och ge rekommendationer till den svenska regeringen.

Riksrevisionens övergripande iakttagelse var att Arktiska rådet är ett värdefullt forum för internationella diskussioner och förhandlingar i arktiska frågor. Vidare är det ett viktigt forum för att producera och sprida vetenskapligt grundad kunskap om utvecklingen i Arktis. Eftersom rådet hanterar stora utmaningar när det gäller organisatoriska frågor ger den internationella granskningen ett värdefullt underlag för den svenska regeringen att möta utmaningarna. Den internationella granskningen gav vidare stöd åt slutsatser i Riksrevisionens tidigare granskning av Arktiska rådet (RiR 2013:9) om innebörden av vissa internationella avtal som medlemsstaterna hade förhandlat fram genom rådet.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att i Arktiska rådet ta initiativ till att:

  • effektivisera den organisatoriska uppbyggnaden av rådets arbete
  • skapa överblick över rådets totala finansiering och kostnadsutfall
  • effektivisera de administrativa processerna för att prioritera mellan olika projektförslag, för att säkerställa att resurser kanaliseras till de mest angelägna projekten
  • förbättra medlemsländernas uppföljning av implementeringen av rådets rekommendationer.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen delvis i behovet av att effektivisera Arktiska rådets organisation. Regeringen höll dock inte med om att inga betydande förändringar har genomförts sedan rådet bildades 1996. Till exempel framhöll regeringen att Sverige under sitt ordförandeskap (2011–2013) bland annat tog fram en kommunikationsstrategi och etablerade ett permanent sekretariat i Tromsö. Regeringen uppgav också att de inom rådet verkade för att förtydliga ansvarsfördelningen och minska överlappande ansvar inom rådets organisation. Regeringen framhöll även att USA inför sitt ordförandeskap (2015–2017) hade som en av sina målsättningar att se över rådets organisatoriska uppbyggnad. Regeringen lyfte också fram att beslut inom rådet fattas med konsensus och att en enskild stat därför inte kan driva igenom organisatoriska förändringar.

När det gäller överblick av rådets totala finansiering och kostnadsutfall framhöll regeringen att ett system för budgetuppföljning för sekretariatet utvecklades under det kanadensiska ordförandeskapet (2013–2015), vilket lett till god kostnadsuppfattning och ekonomisk uppföljning av sekretariatets arbete. Regeringen hänvisade också till ett pågående arbete inom rådet för att öka den finansiella transparensen och korta processen för att söka projektfinansiering. Vidare uppgav regeringen att rådet sedan 2014 har ett instrument (PSI – Project support instrument) för att fördela finansiellt stöd till prioriterade projekt, vilket Sverige stöttat.

När det gäller att prioritera mellan olika projektförslag menade regeringen att man prioriterat ministerdeklarationer och ordförandeskapsprogram för den kommande tvåårsperioden. Regeringen instämde dock i Riksrevisionens observation att det saknades en mekanism för att prioritera mellan olika delar av rådets arbete. Regeringen framhöll att USA som ordförande hade inlett en strukturell översyn av relationen mellan ämbetsmannakommittén och rådets arbetsgrupper för att förtydliga ansvarsfördelningen, ett arbete som Sverige stöttade. Dessutom finns en databas som utvecklades under det kanadensiska ordförandeskapet (2013–2015) för att inventera och följa upp projekt, och den bedömdes också främja en bättre resursfördelning.

Regeringen höll med Riksrevisionen om att regeringen bör säkerhetsställa att rekommendationer från rådet bedöms, prioriteras och i relevanta fall genomförs i Sverige. Vad gäller att följa upp rådets rekommendationer ansåg regeringen att Sverige gör det genom återrapportering till rådets arbetsgrupper och till ämbetsmannakommittén.

Utrikesutskottet föreslog att regeringens skrivelse skulle läggas till handlingarna. Kammaren biföll utskottets förslag och granskningsrapporten var därmed slutbehandlad.

I sitt betänkande upprepade utrikesutskottet ett tidigare önskemål om att regeringen regelbundet bör informera riksdagen om utvecklingen i det arktiska området. Utskottet föreslog därför att regeringen i en årlig skrivelse till riksdagen skulle redogöra för utvecklingen i området och för verksamheten i Arktiska rådet, förslagsvis i samband med regeringens årliga skrivelse om det nordiska samarbetet.

Regeringens och granskade organisationers åtgärder

I januari 2016 presenterade regeringen en ny inriktning för miljöpolitiken i Arktis. Bland annat vill regeringen se att Arktiska rådet förstärker insatserna för klimat och förnybar energi och att miljödimensionen i rådet stärks.

Verksamheten och utvecklingen inom Arktiska rådet beskrivs kortfattat i regeringens årliga skrivelse om det nordiska samarbetet. Regeringen redogör också kort för samarbetet inom rådet i budgetpropositionen för utgiftsområde 20 under rubriken ”Regionalt samarbete inom Arktiska rådet, Nordiska ministerrådet och Barentsrådet”. De områden som Riksrevisionens rekommendationer gällde har inte berörts i dessa rapporteringar. Utöver detta redogör Nordiska rådets sekretariat i sin årsredovisning för sitt arbete med att stötta och koordinera arbetet inom rådet, liksom för sin finansiella redovisning.

Avslutande bedömning och kommentarer

Riksrevisionens rekommendationer avsåg framför allt Arktiska rådets interna administration och organisation. Regeringen bemötte Riksrevisionens granskning genom att i sin skrivelse redogöra för vidtagna åtgärder och pågående arbete inom rådet, utan att avisera några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksrevisionens rekommendationer har av allt att döma varit i linje med regeringens pågående arbete inom rådet och med rådets egna intentioner. Regeringen har inte uttryckt att de haft nytta av Riksrevisionens granskning, medan utskottet dock sade sig välkomna den.

Riksrevisionen noterar att Arktiska rådet diskuterade den internationella rapporten vid ett möte under det amerikanska ordförandeskapet i oktober 2015. Av mötesdokumentationen framgår att Norge uttryckte uppskattning för rapporten i de fall den lett till nationella åtgärder. Även USA rapporterade om att granskningen bidragit till åtgärder för ökad transparens.

Uppdaterad: 23 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?