Resultat

Lärosätena är mer effektiva och kan utveckla uppföljningen

Under åren 2004–2016 har det enligt Riksrevisionen skett en effektivisering av lokalnyttjandet på lärosätena vilket framgår av att antalet kvadratmeter per helårsstudent och anställd har minskat för lärosätena som helhet. Lokalkostnadernas andel av den totala verksamhetskostnaden på lärosätena har också sjunkit successivt under 2000-talet. Samtidigt har kostnaden per student och anställd ökat.

Överlag visar granskningen att lärosätena har arbetat med omprövning och utveckling av lokalförsörjningen. Det har skett genom utvärdering av styrning och organisation, och arbete för professionalisering genom samverkan. Över tid har lärosätena utökat sin samverkan i lokalförsörjningsfrågor med andra lärosäten, hyresvärdarna och andra intressenter. Lärosätena arbetar också strukturerat med hyreskontrakten för att ha framförhållning i arbetet. Sammantaget skapar det förutsättningar för en affärsmässig relation till hyresvärdarna.

Riksrevisionens bedömning är att lärosätena överlag arbetar med effektivisering av lokalförsörjningen och lokalnyttjandet. En ökad användning av internhyressystem är ett exempel på detta, liksom att flera lärosäten arbetar med att följa upp och ompröva internhyressystemet. Riksrevisionen konstaterar samtidigt en risk för bristande hushållning och effektivitet i lokalförsörjningen. Målformuleringar är en grundläggande del i att kunna följa upp, ompröva och effektivisera en verksamhet, men få lärosäten har mål för lokalkostnaderna som helhet och för användningen av lokalerna.

Lärosätenas uppföljning av hur lokalresurserna används har utvecklats men det finns behov av ytterligare förbättring, bedömer Riksrevisionen. I dag genomför en stor majoritet av lärosätena mätningar av i vilken utsträckning bokningsbara lokaler såsom föreläsningssalar och mötesrum används. Däremot följs kontorsytor upp i betydligt mindre omfattning är andra ytor. På vissa lärosäten saknar lokalförsörjningsenheten också en samlad bild av verksamhetens uppföljning av lokalerna. Sammantaget finns därmed en betydande andel lokalresurser vars användning inte är kartlagd.

Bristerna i mål- och uppföljningsarbetet medför enligt Riksrevisionen att lärosätena inte har tillräckliga förutsättningar att agera helt affärsmässigt på hyresmarknaden.

Flera lärosätesstyrelser riskerar att sakna den insyn i verksamheten som högskoleförordning och högskolelag kräver, eftersom de inte har beslutat om en aktuell lokalförsörjningsplan. Vartannat lärosäte saknade under perioden en aktuell lokalförsörjningsplan, vilket enligt regeringsbeslut ska ligga till grund för budgetunderlag. I de fall då en aktuell lokalförsörjningsplan saknas kan budgetunderlaget inte beslutas helt i enlighet med regeringens direktiv.

Regeringen styr lärosätena enligt riksdagens beslut

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att regeringens styrning av lärosätenas lokalförsörjning sker i enlighet med riksdagens beslut. Genom att formulera ett effektiviseringsmål för sina myndigheters lokalförsörjning har regeringen gett grundläggande förutsättningar för ökad effektivitet. Återrapportering av lärosätenas lokalkostnader sker också i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har även arbetat för att utreda ändamålsenligheten i regleringen av lärosätenas hyresavtal.

I syfte att bevara myndigheternas köpkraft på hyresmarknaden gör regeringen årligen en prisomräkning för myndigheters lokalkostnader. För lärosätena görs prisomräkningen på ett sätt som kan innebära att drivkrafter för effektivisering varierar mellan lärosäten samt att köpkraften på den lokala hyresmarknaden stärks för vissa, medan den försvagas för andra. Om kopplingen mellan anslagsomräkning och marknadsprisutveckling brister uppfylls inte syftet med omräkningen vilket innebär en risk för att riktlinjerna för den statliga fastighetsförvaltningen förlorar sin legitimitet. På sikt bör regeringen därför överväga att utreda om den samlade prisomräkningen är ändamålsenlig och effektiv för staten som helhet.

Akademiska Hus kan stärka incitamenten för att sänka kostnader

Riksrevisionens bedömning är att Akademiska Hus överlag arbetar för att möta de krav som ställdes genom 2013 års riksdagsbeslut om bolagets preciserade inriktning, mål och ansvar. Eventuella effekter av det arbetet har inte varit föremål för granskningen.

Akademiska Hus har enligt Riksrevisionen arbetat för att hyresprinciperna ska beakta och synliggöra den varierande risken i fastighetsportföljen. Hyresmodellen vid nyinvesteringar har reviderats och en central del i revideringen är att bolaget har gått över till att använda en bruten kalkylränta vid större nyinvesteringar, vilket synliggör restvärdesrisken. Det kan ge drivkrafter att sänka både risken och kostnaden. Akademiska Hus arbetar regelbundet för följsamhet mot marknaden genom avstämningar av kalkylränta och avkastningskrav i hyresmodellen vid ny-, till- och ombyggnation.

För ökad transparens i hyressättningen vid ny-, till- och ombyggnation har Akademiska Hus kommunicerat de övergripande förändringarna i den reviderade hyresmodellen till kunderna. En majoritet av de lärosäten som är kunder hos bolaget anger också att det är tydligt vad som påverkar hyran, när de gör ny-, till- eller ombyggnationer tillsammans med bolaget.

Akademiska Hus arbetar för sänkta kostnader för såväl lärosätena som för bolaget. Det sker främst genom hållbarhetsarbete, men också genom att bolaget arbetar för att bli en mer aktiv part i samarbetet med lärosätena. Akademiska Hus har nyligen infört ett internt verktyg som kan ge förutsättningar för mer kostnadseffektiv nybyggnation. Rollen som en mer aktiv part är inte helt förankrad hos lärosätena och Riksrevisionen menar därför att det kvarstår arbete för att uppnå incitament för sänkta kostnader som är gemensamma för bolaget och lärosätena.

Lärosätena och Akademiska Hus tar enligt Riksrevisionen ofta ett gemensamt helhetsansvar för en långsiktig utveckling av universitets- och högskoleområden och under perioden som granskats har bolaget arbetat aktivt för en förbättrad kundrelation. Ytterligare arbete med kundrelationen är nödvändigt på grund av att den efterutdelning som stämman beslutade om 2015 innebar en omfattande kritik från flera lärosätesföreträdare och ledde till försämrade förutsättningar för en affärsmässig relation till lärosätena.

Lärosätenas behov av speciallokaler och utvecklingen av sammanhållna campus medför begränsningar av möjligheten till konkurrens. Det finns också enligt Riksrevisionen en motsättning i att Akademiska Hus ska agera i enlighet med aktiebolagslagen samtidigt som bolaget förväntas ta aktivt ansvar för att förbättra konkurrensen genom att sälja mark inom kärnbeståndet.