Uppföljning

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens bedömningar. Regeringen konstaterade att det av misstag redovisades en förändring av skatteutgiften 2014, som ännu inte var beslutad av riksdagen. Den föreslagna ändringen avslogs senare av riksdagen, vilket innebar att rapporteringen var felaktig. Regeringen menade dock att redovisningen av skatteutgifterna för den särskilda löneskatten i övrigt har varit ändamålsenlig.

Regeringen avsåg inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation om att förtydliga redovisningen vid regelförändringar. Skälet var att Riksrevisionen i en tidigare granskningsrapport (RiR 2017:12) gav regeringen rekommendationen att, i sin redovisning av befintliga skatteutgifter, redovisa och förklara väsentliga förändringar av skatteutgiftsprognoserna. Regeringen menade därför att sådana skatteutgifter redan redovisas. Detta gäller även redovisningen av vad denna skillnad kan bero på.

Vidare rekommenderade Riksrevisionen regeringen att redovisa en uppföljande analys av de skatteutgifter som redovisas med anledning av den nedsatta särskilda löneskatten för äldre, inom ramen för skatteutgiftsredovisningen. Regeringen konstaterade att det vanligtvis handlar om en skatteutgift per år som beskrivs i mer detalj i skatteutgiftsredovisningens analysavsnitt. Regeringen menade därför att den särskilda löneskatten för äldre, i likhet med majoriteten av övriga skatteuppgifter, ännu inte varit föremål för en sådan fördjupad beskrivning. Regeringen meddelade dock att den har för avsikt att närmare beskriva den särskilda löneskatten för äldre i en kommande skatteutgiftsskrivelse.

Regeringen ansåg vidare att det krav som ställs på konsekvensanalysen vid beredningen av skatteförslag har följts. Att redovisning av de offentligfinansiella effekterna saknades vid slopandet av den särskilda löneskatten 2019 berodde, enligt regeringen, på att inkomstberäkningen var utförd och redan beslutad av riksdagen. Regeringen menade därför att den inte hade någon möjlighet att föreslå en egen beräkning.

Regeringen instämde i huvudsak med Riksrevisionens bedömning av osäkerheten om i vilken mån den särskilda löneskatten för äldre påverkar sysselsättning och antalet arbetade timmar, både för personer med särskild löneskatt och bland befolkningen i stort. Regeringen ansåg dock att det resultat som i granskningsrapporten indikerar att den särskilda löneskatt som infördes 2016, och som har haft negativa effekter på företagandet för personer som fyllt 65, till en betydande del verkar vara drivet av den statiska skatteeffekten. Detta menade regeringen inte bör tolkas som någon beteendeeffekt, vilket även Riksrevisionen konstaterade i en rättelse till granskningen.

Riksrevisionen rekommenderade vidare regeringen att följa upp och utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten för äldre 2019. Regeringen menade att en oberoende utvärdering skulle vara värdefull, men ansåg inte att Regeringskansliet eller regeringen själv var bäst lämpad för en sådan uppgift. Regeringen avsåg därför inte att vidta några åtgärder med anledning av denna rekommendation, och ansåg därmed att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Skatteutskottet delade regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Utskottet föreslog därmed att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.