Uppföljning

Regeringen välkomnade Riksrevisionens granskningsrapport och ansåg att den innehöll en värdefull analys av systemet för inkomstutjämning för kommunerna. Regeringen instämde med Riksrevisionens bedömning om att inkomstutjämningen är en viktig del i det kommunalekonomiska utjämningssystemet, för att uppfylla målet om likvärdiga förutsättningar för kommunerna. Mot bakgrund av målet i statens utgiftsområde för allmänna bidrag till kommunerna instämde regeringen vidare i vikten av att effektivitet beaktas vad gäller såväl inkomstutjämningen som det kommunalekonomiska utjämningssystemet i sin helhet. Regeringen informerade om att den därför har ett effektivitetsperspektiv i utformningen och uppföljningen av systemet. Regeringen menade att detta perspektiv bör vägas mot behovet av en långtgående utjämning i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna.

Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att det är svårt att hitta belägg för att inkomstutjämningen påverkar tillväxten i kommunernas skattekraft negativt. Regeringen välkomnade även Riksrevisionens undersökning av kommunernas lokala tillväxtarbete. Regeringen menade att den gav en värdefull inblick i såväl tillväxtarbetet som vad som utgör hinder för tillväxt. Vidare instämde regeringen i Riksrevisionens resonemang om att den lokala tillväxten är ett komplext fenomen och att det är svårt att isolera inkomstutjämningens roll. Regeringen informerade om att kommunernas arbete med att skapa tillväxt är viktigt, men menade att detta arbete i huvudsak bör bedrivas utanför det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Därutöver ansåg regeringen att en långtgående utjämning av kommunernas ekonomiska förutsättningar är nödvändig för att alla invånare ska kunna få en god kommunal service. Regeringen instämde i Riksrevisionens påpekande att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna, vilket i sig kan ha betydelse för tillväxten.

Regeringen ansåg att inkomstutjämningen spelar en central roll för att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna och avsåg att noga följa utvecklingen av hur systemet uppfyller sina syften. Regeringen informerade om att det är viktigt att det kommunalekonomiska utjämningssystemet uppdateras i takt med samhällsutvecklingen. Regeringen betonade därmed behovet av att med jämna mellanrum se över utjämningssystemet. I och med denna skrivelse betraktade regeringen rapporten som slutbehandlad.

I likhet med regeringen ansåg finansutskottet att det är betydelsefullt att det kommunala utjämningssystemet utvecklas i takt med samhällsutvecklingen, samt att det regelbundet följs upp så att gamla uppgifter och analyser kan uppdateras. Finansutskottet instämde vidare med regeringen att det är lämpligt att göra en samlad översyn med några års mellanrum. Finansutskottet påminde om att en mer samlad översyn av systemet genomfördes år 2008 och att riksdagen därefter beslutat om ändringar i systemet. Finansutskottet menade dock att ändringarna endast omfattade delar av utjämningssystemet. Finansutskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett tillkännagivande till regeringen om att den skulle tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utredningen föreslogs fokusera på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Mot denna bakgrund förslog finansutskottet att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll detta förslag.