Resultat

Knappt hälften av dem som nekas sjukpenning är åter i ordinarie arbete och omfattning 6–12 månader efter avslagsbeslutet. Tre fjärdedelar av avslagsbesluten sker på ansökan om deltidssjukskrivning. Många som nekas sjukpenning fortsätter att arbeta i samma utsträckning som vid tiden för avslagsbeslutet. Många återvänder också till en ny sjukskrivningsperiod inom 9–15 månader.

Plan för återgång saknas i vart tredje sjukpenningärende

De granskade statliga arbetsgivarna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket) efterlever inte lagkravet att upprätta plan för återgång i arbete i samtliga sjukfall. Det är stora skillnader mellan arbetsgivarna, men i genomsnitt saknas plan för återgång eller annan dokumentation i vart tredje ärende. När en fullständig plan inte upprättas bör arbetsgivaren dokumentera ett ställningstagande som motiverar avsteget. Sådan dokumentation sker sällan.

Försäkringskassan saknar information om arbetsgivares insatser i vart fjärde ärende

Granskningen visar också att Försäkringskassan saknar information om arbetsgivarnas insatser i ungefär en fjärdedel av de granskade ärendena. Det förekommer att de som nekas sjukpenning återgår till arbete utan att Försäkringskassan har information om eventuella insatser på arbetsplatsen. Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan bör informera sig om arbetsgivares insatser i samtliga granskade ärenden, särskilt då de avslutas med nekad sjukpenning.

Brister i erbjudande om omställningsmöte och tillfälliga beslut

Granskningen visar att Försäkringskassan informerar de försäkrade om att det krävs att de skriver in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen, för att säkra den ekonomiska tryggheten om de inte kan återgå i ordinarie arbete. Men de försäkrade tar inte alltid till sig informationen. Försäkringskassan kommunicerar också alltid de försäkrade om tveksamheter att bevilja sjukpenning, men inte alltid i så god tid att omotiverade utgifter – i form av interimistiska beslut – kan minimeras.

Alla personer som vid avslagsbeslut ska erbjudas ett omställningsmöte, erbjuds inte ett sådant. I de fall omställningsmöte erbjuds är det också ofta otydligt för den försäkrade att Försäkringskassan kommer att medverka vid mötet.

Övergången till Arbetsförmedlingen fungerar inte effektivt

Endast 29 procent av dem som skriver in sig på Arbetsförmedlingen efter att ha nekats sjukpenning har haft ett omställningsmöte. Granskningen visar samtidigt att det är oklart vilket värde omställningsmötet, så som det är utformat, tillför den försäkrade. Mötet är ingen garanti för att viktig information når den försäkrade. Riksrevisionen bedömer därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning.

Av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kategoriseras vissa som ”arbetssökande med förhinder”. Arbetssökande i denna kategori får ingen hjälp till omställning och skyddar inte heller sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Granskningen visar att Arbetsförmedlingen inte informerar alla som är inskrivna med förhinder, om konsekvenserna för den ekonomiska tryggheten.

En tredjedel av dem som är inskrivna har också en funktionsnedsättningskod. En sådan kod används när Arbetsförmedlingen bedömer att personen har nedsatt arbetsförmåga. Koden ökar möjligheterna till stöd och insatser. Det är bra att arbetssökande ges chans till det stöd de är i behov av. Myndigheternas olika bedömningar av arbetsförmåga skapar dock en kommunikativ utmaning i kontakten med de försäkrade. I förlängningen kan de olika bedömningarna av arbetsförmåga skada medborgarnas förtroende för socialförsäkringen.