Fler ändringsbudgetar än önskvärt
Regeringen lämnade ett stort antal extra ändringsbudgetar för att hantera pandemin under 2020 och 2021. Riksrevisionen bedömer att hanteringen var nödvändig och genomförd på ett rimligt sätt – men att riksdagen borde ha givits en tydligare bild av vilka krisåtgärder som föreslogs, varför de föreslogs och hur stora kostnaderna förväntades bli.
Foto: Jens Lindström
Extra ändringsbudget får endast användas i situationer som kräver en snabbare hantering än vad som är möjligt inom den ordinarie budgetprocessen. Under coronapandemin 2020–2021 lämnade regeringen 20 extra ändringsbudgetar till riksdagen, med åtgärdsförslag för över 400 miljarder kronor.
Riksrevisionen har granskat hur regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna. Den övergripande slutsatsen är att det gjordes på ett rimligt sätt givet pandemin.
Fler pandemiåtgärder hade dock kunnat hanteras inom den ordinarie beslutsprocessen om den finanspolitiska beredskapen hade varit högre.
– Av budgetmässiga och demokratiska skäl är extra ändringsbudgetar ett sistahandsalternativ. Regeringen behöver, mot bakgrund av att ha lämnat 20 ändringsbudgetar på två år, förbättra den finanspolitiska beredskapen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar vidare att det finns behov av förbättringar på flera viktiga områden. Framför allt borde regeringen ha utvecklat beslutsunderlaget i de extra ändringsbudgetarna mer, så att riksdagen kunde få en tydligare bild av vilka åtgärder som föreslogs, varför de föreslogs och vad de kommer att kosta. Dessutom borde regeringen tydligare ha motiverat varför de omfattande förslagen inte kunde gå genom den ordinarie budgetprocessen.
Störst brister är det i beskrivningarna av förslagens kostnader, då det varken framgår hur belopp har beräknats eller hur länge pengarna ska räcka. Det saknas även resonemang om de föreslagna beloppens osäkerhet.
– Regeringen behöver tydligare redovisa förslagens samlade konsekvenser för statens budget. Det är särskilt viktigt när flera extra ändringsbudgetar lämnas under kort tid samtidigt som utgiftstaket höjts kraftigt och inte verkat återhållsamt, säger Per Franzén, projektledare för granskningen.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att
- utveckla de beslutsunderlag som lämnas till riksdagen i extra ändringsbudgetar så att varje enskilt förslags bakgrund och sammanhang framgår, liksom hur kostnaden beräknats och för vilken tidsperiod medlen är tänkta att räcka
- överväga att utreda om processen för hur nödvändiga beslut fattas under en samhällsövergripande kris behöver förändras, och om den finanspolitiska krisberedskapen – exempelvis i form av förberedda, välutredda åtgärder – kan utvecklas.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Extra ändringsbudgetar
Om det mellan de ekonomiska propositionerna uppstår en situation som kräver åtgärder som inte kan vänta kan regeringen be riksdagen godkänna så kallade extra ändringsbudgetar. Extra ändringsbudgetar riskerar dock att leda till en svagare budgetprocess och att riksdagens helhetsperspektiv över statens budget försämras. Olika handlingsalternativ ställs inte mot varandra, och riksdagen får begränsade möjligheter att överväga alternativ. Dessutom är beredningstiden i regel kraftigt förkortad. Detta innebär att såväl demokratiska som kvalitetssäkrande inslag begränsas. Extra ändringsbudgetar får därför endast användas om regeringen bedömer att det finns särskilda skäl, och regeringen ska tydligt redogöra för varför ärendet är brådskande samt vilka effekter det kommer ha på statens finanser.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).