2. Bakgrund

2.1 Ett uppehållstillstånd får återkallas av flera olika skäl

Enligt utlänningslagen (2005:716) får ett arbets- eller uppehållstillstånd återkallas av flera skäl. I vissa fall ska tillståndet återkallas. Det är Migrationsverket som utreder och beslutar om återkallelser.[18]

Skäl till att tillståndet återkallas är bland annat att personen

• inte längre är bosatt i Sverige[19]
• arbetar i Sverige utan arbetstillstånd[20]
• inte uppfyller villkor för tillståndet avseende till exempel arbete, studier eller anknytning[21]
• medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit viktiga omständigheter[22]
• kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller annat nordiskt land.[23]

Det förekommer att tillståndet från början har beviljats på felaktiga grunder. Det kan bero på såväl avsiktligt vilseledande från den sökande som oavsiktliga misstag från den sökandes eller Migrationsverkets sida. Tillståndet kan också ha beviljats på riktiga grunder men förhållandena har förändrats efter hand. I vissa fall kan åter­kallelsen beskrivas som en administrativ åtgärd som vidtas på initiativ av individen själv. Det kan till exempel handla om att en person med uppehållstillstånd för studier meddelar att hen inte avser att utnyttja möjligheten till studier i Sverige, eller att en person med ett arbetstillstånd som gäller för en namngiven arbetsgivare anmäler byte av jobb till Migrationsverket. I det sistnämnda fallet ska Migrations­verket i regel återkalla det gamla arbetstillståndet i samband med att ett nytt tillstånd beviljas.[24]

2.1.1 Ett stort antal återkallelser av uppehållstillstånd gjordes 2020–2021

Under perioden mellan 2013 och 2022 har Migrationsverket avslutat ärenden gällande återkallelse av uppehållstillstånd för 45 732 individer. Av dessa fick cirka 75 procent minst ett uppehållstillstånd återkallat.[25] Relativt många ärenden avgjordes under 2020 och 2021 och avsåg permanenta uppehållstillstånd (PUT). Det beror på att Migrationsverket år 2019 uppmärksammade att ett stort antal personer hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd trots att de i folk­bokföringen registrerats som utflyttade från Sverige. Migrationsverket avgjorde återkallelseärenden för cirka 17 000 personer under åren 2020–2021 och beslutade att återkalla tillståndet för drygt 15 000 av dem. Många av de övriga återkallelserna avser personer med arbetstillstånd som anmält byte av arbetsgivare till Migrations­verket. Då ska Migrationsverket återkalla det tidigare arbetstillståndet i samband med att man tar ställning till ett nytt.

Diagram 1 Antalet personer med avgjorda återkallelseärenden rörande permanenta (PUT) och tidsbegränsade (TUT) uppehållstillstånd 2013–2022

2.1.2 I vissa fall ska ett uppehållstillstånd inte återkallas

Enligt utlänningslagen ska ett permanent uppehållstillstånd återkallas om personen inte längre är bosatt i Sverige.[26] Om personen av andra skäl inte uppfyller villkoren för uppehållstillståndet får Migrationsverket återkalla tillståndet.[27] Det gäller också om personen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.[28] I det sistnämnda fallet ska Migrationsverket ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot en återkallelse. Vid bedömningen ska Migrationsverket bland annat beakta levnadsomständigheter, om utlänningen har barn i Sverige, övriga familjeförhållanden och vistelsetiden i Sverige. Om utlänningen har vistats i Sverige i mer än fyra år med uppehållstillstånd, får tillståndet endast återkallas om det finns synnerliga skäl till det. Bedömningen baseras då enbart på graden av anknytning till Sverige, och graden av vilseledande uppgifter vid ansökan tillmäts inte längre någon betydelse.[29]

2.2 Även skyddsstatusförklaring kan återkallas

Migrationsverket ska återkalla en skyddsstatusförklaring om skyddsbehovet har upphört eller om personen inte längre kan anses som flykting eller skyddsbehövande. Det senare kallas ofta för uteslutande från skyddsstatus. När skyddsstatusförklaringen har återkallats kan även en förlängning av uppehållstillståndet nekas.[33]

Det finns olika skäl till att skyddsbehovet kan anses ha upphört. Att en person till exempel återvänder för att bosätta sig i landet som hen är medborgare i eller har kontakter med myndigheterna i landet kan vara tecken på att skyddsbehovet har upphört. Skyddsbehovet i Sverige upphör också om man blir medborgare i ett annat land. Förändringar i hemlandet kan också göra att personen inte längre anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Vid bedömningen av det ska bara väsentliga och bestående förändringar beaktas.[34]

Uteslutandegrund för flyktingar eller alternativt skyddsbehövande är om det finns synnerlig anledning att anta att personen har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, grova icke-politiska brott utanför Sverige eller gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Tröskeln för att uteslutas från rätten till alternativ skyddsstatus är lägre. Då det gäller grova brott kan brottet ha begåtts i Sverige efter att personen kom hit.[35]

2.2.1 Fler återkallelser av skyddsstatusförklaring mellan 2013–2019 följt av en minskning

Under perioden 2013–2022 har Migrationsverket totalt handlagt ärenden gällande återkallelse av skyddsstatusförklaring för 4 821 individer. Majoriteten av dessa ärenden rör flyktingstatusförklaringar (3 347), medan färre avser alternativ skyddsstatusförklaring (1 443). Ytterligare 31 ärenden gäller den numera utmönstrade kategorin övrig skyddsstatus. Migrationsverket beslutade under perioden att återkalla skyddsstatusförklaringen för sammanlagt 1 946 individer, eller 40 procent av samtliga berörda.

Diagram 2 Antalet personer med avgjorda återkallelseärenden rörande skyddsstatusförklaring

2.3 Signaler om en möjlig återkallelse kan komma från många olika källor

Indikationer som tyder på att en person inte uppfyller villkoren för uppehålls­tillstånd eller skyddsstatus kan uppstå på många olika sätt. Det är vanligt att informationen framförs till Migrationsverket direkt av personen som berörs, dennes anhöriga eller av allmänheten.

Detta sker till exempel när

• personen meddelar att studier, arbete eller ett förhållande som legat till grund för uppehållstillståndet har upphört
• personen ansöker om medborgarskap, anhöriginvandring eller förnyat uppehållstillståndskort
• allmänheten framför uppgifter till Migrationsverket om exempelvis falsk identitet, skenäktenskap eller svartarbete.[36]

Informationen kan också finnas hos en annan myndighet eller en domstol, till exempel när

• Skatteverket registrerar att en person med permanent uppehållstillstånd flyttat ut från Sverige[37]
• Skatteverket får uppgifter om namn, födelseland, medborgarskap eller folkbokföringsort som inte stämmer överens med uppgifter som personen lämnat till Migrationsverket vid ansökan om uppehållstillståndet[38]
• Skatteverket registrerar uppgifter om till exempel skilsmässa eller boendeseparation som innebär att villkoren för ett uppehållstillstånd för anknytning inte längre uppfylls[39]
• Skatteverket tar emot uppgifter om arbete och inkomster som inte stämmer överens med villkoren för ett arbetstillstånd[40]
• Ett lärosäte betalar tillbaka studieavgiften, registrerar studieavbrott eller noterar avsaknad av studieresultat för en person med uppehållstillstånd för studier[41]
• Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan upptäcker att en person som tar emot utbetalningar inte längre bor i Sverige[42]
• Försäkringskassan registrerar uppgifter om familjeförhållanden som inte stämmer överens med uppgifter som Migrationsverket har baserat uppehållstillståndet på[43]
• Försäkringskassan eller Inspektionen för vård och omsorg upptäcker oegentligheter i sina kontroller av till exempel assistansbolag[44]
• Arbetsförmedlingen registrerar en person med arbetstillstånd som arbetssökande[45]
• en domstol dömer en person med alternativ skyddsstatus för ett grovt brott eller en flykting för ett synnerligen grovt brott[46]
• en person med permanent uppehållstillstånd söker konsulärt stöd från Utrikesdepartementet eller en svensk utlandsmyndighet, och då lämnar uppgifter som tyder på att hen har flyttat ut från Sverige eller vistas i landet där hen angett sig ha skyddsbehov från[47]
• en person med permanent uppehållstillstånd besöker en utlandsmyndighet för att förnya sitt UT-kort och lämnar uppgifter som tyder på att hen har flyttat ut från Sverige[48]
• svensk eller utländsk gränspolis noterar att en person med uppehållstillstånd varit utrest från Sverige under lång tid[49]
• svensk eller utländsk gränspolis noterar att en person med skyddsstatus reser till landet som hen har angett sig ha skyddsbehov från[50]
• Polismyndigheten noterar att en person med uppehållstillstånd ägnar sig åt brottslig verksamhet eller jobbar svart[51]
• Säkerhetspolisen får uppgifter om att personen ägnar sig åt sabotage, spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller på annat sätt utgör en risk för rikets säkerhet[52]
• uppgifter framkommer i olika plattformar för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.[53]

2.4 Migrationsverket ska bedöma om ett återkallelseärende bör öppnas

När Migrationsverket har tagit emot information som kan motivera en återkallelse behöver myndigheten först undersöka om informationen går att koppla till en person med uppehållstillstånd eller skyddsstatus. Om Migrationsverket inte kan identifiera vem tipset avser går det inte heller att öppna ett återkallelseärende. Om tipset rör en svensk medborgare kan Migrationsverket inte vidta några egna åtgärder. Om tipset ger anledning att misstänka fel i folkbokföringen eller felaktiga utbetalningar från vissa andra myndigheter ska Migrationsverket dock underrätta berörda myndigheter.[54]

När uppgifterna har kopplats till en identifierad person med ett uppehållstillstånd eller skyddsstatus, ska Migrationsverket bedöma om det finns skäl att öppna ett återkallelseärende. Bedömningen görs vanligen av en enhet som handlägger grundärenden av samma slag (dvs. arbetstillstånds-, studerande-, anknytnings- eller asylärenden).[55]

Bedömningen baseras på

• om uppgiften i sig är sådan att det finns skäl att återkalla tillståndet eller skyddsstatusförklaringen. Till exempel behöver mindre eller obetydliga fel inte påverka ett uppehållstillstånd för arbete.[56]
• om det i övrigt finns förutsättningar att återkalla tillståndet eller statusförklaringen. Även om uppgiften i sig är betungande kan andra lagkrav och domstolspraxis göra det uppenbart att Migrationsverket inte kan återkalla uppehållstillståndet.[57]
• om det är bättre att avvakta. Uppgiften kan avse ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som kommer att gå ut i närtid. Migrationsverket måste då bedöma om det är mer effektivt och proportionellt att hantera frågan först vid en ansökan om förlängning av tillståndet.[58]

2.5 Migrationsverket ska utreda det öppnade ärendet och fatta beslut

När Migrationsverket har beslutat om att öppna ett återkallelseärende, fördelas ärendet till en handläggare för utredning.

Utredningsåtgärderna kan bland annat bestå av

• samtal med den berörda personen, samt inhämtning av skriftliga underlag och intyg från denne
• slagningar i bland annat folkbokföringsuppgifter, beskattningsregistret, misstanke- och belastningsregistret samt kontroller av uppgifter från det nationella studieregistret Ladok
• inhämtning av underlag från andra enheter eller funktioner inom Migrationsverket
• begäran av underlag från andra myndigheter, lärosäten, arbetsgivare eller anknytningspersonen
• begäran om att en annan myndighet ska vidta utredningsåtgärder, till exempel att Skatteverket gör en bosättningsutredning.

När utredningen är klar ska Migrationsverket fatta beslut om tillståndet eller skyddsstatusförklaringen ska återkallas. Därefter ska Migrationsverket delge beslutet till den berörda och dokumentera datumet för delgivningen i myndighetens ärendehanteringssystem.[59] När beslutet delgivits har mottagaren tre veckor på sig att överklaga beslutet till en migrationsdomstol innan det får laga kraft.

2.6 Vissa rättigheter, förmåner och service ska upphöra efter ett återkallelsebeslut

Om personen befinner sig i Sverige när uppehållstillståndet återkallas och inte har något annat giltigt tillstånd, visering eller viseringsfri tid, fattar Migrationsverket också ett beslut om utvisning. Det innebär att personen normalt ska lämna landet inom fyra veckor från att beslutet fått laga kraft.[60] När återkallelsen har fått laga kraft ska också tillgången till vissa rättigheter, offentliga förmåner och samhälls­service upphöra eller begränsas.

Dessa är bland annat följande:

• Vanligtvis upphör rätten att fritt resa in och vistas i Sverige och Schengenområdet.[61]
• Rätten till bosättningsbaserade förmåner från Försäkringskassan upphör.[62]
• Rätten till bosättningsbaserade pensionsförmåner som Pensionsmyndigheten ansvarar för upphör.[63]
• Rätten att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen upphör.[64]
• Rätten till offentligt finansierad tandvård och sjukvård begränsas.
• Möjligheten att få kommunalt försörjningsstöd begränsas.