I detta kapitel beskriver vi hur målgruppen kortutbildade arbetssökande ser ut och hur Arbetsförmedlingen arbetar med att öka arbetssökandes övergång till reguljär utbildning. Vi beskriver även vilka ekonomiska stöd som riktar sig mot kortutbildade arbetssökande vid reguljära studier. En beskrivning av vilka satsningar regeringen genomfört för att öka övergångarna till studier avslutar kapitlet.
Avsnitt
- 2.1 En beskrivning av gruppen kortutbildade arbetssökande
- 2.2 Arbetsförmedlingens organisation, handläggning och arbete med kortutbildade arbetssökandes övergång
- 2.3 Ekonomiskt stöd till kortutbildade arbetssökande som studerar
- 2.4 Reguljär utbildning för kortutbildade arbetssökande
- 2.5 Regeringen har genomfört förändringar för att öka övergångarna till reguljär utbildning
2.1 En beskrivning av gruppen kortutbildade arbetssökande
I avsnittet beskrivs bakgrunden hos de kortutbildade arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Antalet inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen med kort utbildning har i genomsnitt legat kring 155 000 under perioden 2017–2021.[17] Antalet ökar något från nästan 152 000 individer år 2017 till drygt 162 000 år 2021. Även om gruppen har ökat något är gruppens sammansättning relativt oförändrad med avseende på ålder, kön och andelen som är födda utomlands.
Den största förändringen under perioden är att allt fler saknar formell grundläggande utbildning. Den gruppen ökar från ca 11 procent till 20 procent mellan 2017 och 2021. Vi ser också att genomsnittlig tid sedan invandring ökar.[18]
Tabell 1 Deskriptiv statistik alla inskrivna kortutbildade 25–64 år utanför etableringsprogrammet och utan funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, ombytessökande och EU/ESS-sökande är exkluderade
Genomsnitt | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
Andel kvinnor | 0,49 | 0,50 | 0,50 | 0,49 | 0,50 |
Ålder | 41 | 41 | 41 | 41 | 42 |
Dagar arbetslös | 547 | 593 | 636 | 670 | 719 |
Utrikes född | 0,79 | 0,81 | 0,81 | 0,80 | 0,80 |
Inrikes född | 0,21 | 0,19 | 0,19 | 0,21 | 0,20 |
År i Sverige sedan senaste invandring | 7 | 8 | 8 | 9 | 10 |
Gift | 0,54 | 0,54 | 0,52 | 0,51 | 0,50 |
Om det finns små barn i hushållet | 0,32 | 0,33 | 0,33 | 0,32 | 0,31 |
Andel som läst sfi* | 0,50 | 0,55 | 0,56 | 0,54 | 0,55 |
Högsta uppnådda sfi nivå** |
|
|
|
|
|
Sfi A | 0,10 | 0,11 | 0,10 | 0,10 | 0,10 |
Sfi B | 0,27 | 0,26 | 0,25 | 0,24 | 0,22 |
Sfi C | 0,18 | 0,17 | 0,17 | 0,17 | 0,15 |
Sfi D | 0,17 | 0,18 | 0,19 | 0,20 | 0,19 |
Högsta utbildningsnivå |
|
|
|
|
|
Saknar formell grundläggande utbildning | 0,11 | 0,13 | 0,15 | 0,18 | 0,20 |
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år | 0,45 | 0,44 | 0,43 | 0,40 | 0,39 |
Förgymnasial utbildning 9 (10) år | 0,44 | 0,43 | 0,43 | 0,42 | 0,41 |
Antal individer | 151 791 | 152 730 | 145 647 | 160 030 | 162 368 |
Källa: Arbetsförmedlingens datalager, SCB LISA, SCB Utbildningsregistret.
Not. Antal individer är de kortutbildade som någon gång under året varit inskrivna som arbetssökande.
* Andel av samtliga kortutbildade.
** Andel av alla som läst sfi. Alla har inte läst klart första nivån därför summerar detta ej till 100.
Relativt många av de utrikes födda befinner sig på låg sfi-nivå. För att kunna läsa svenska som andraspråk på grundskolenivå krävs att man klarat samtliga sfi-kurser. Kurserna är uppdelade i fyra nivåer (A–D), där D är den högsta. Det är dock möjligt att bli behörig att läsa svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå på andra sätt än genom sfi.
2.2 Arbetsförmedlingens organisation, handläggning och arbete med kortutbildade arbetssökandes övergång
2.2.1 Arbetsförmedlingens organisation
Arbetsförmedlingens verksamhet är organiserad inom olika verksamhetsområden, avdelningar och enheter. Arbetsförmedlingens huvudkontor ligger i Solna, men stora delar av verksamheten är förlagd runtom i landet. Den operativa verksamheten är organiserad inom två olika verksamhetsområden – Verksamhetsområde Direkt och Verksamhetsområde Lokal arbetsmarknad.
Verksamhetsområde Direkt erbjuder service i hela landet genom digitala tjänster och telefon. Här finns personligt distansmöte (PDM) som är Arbetsförmedlingens digitala arbetsförmedling. PDM är i sin tur indelad i enheter som finns placerade på olika ställen i landet, men med service som är riktad mot hela landet.
Verksamhetsområde Lokal arbetsmarknad ansvarar för att utforma och erbjuda service riktad till arbetssökande och arbetsgivare, både i egen och någon annans regi.[19] Delar av verksamhetsområde Lokal arbetsmarknad är organiserad i sex regioner som geografiskt täcker hela landet. Under varje region finns i sin tur ett flertal lokala enheter placerade i olika kommuner. En arbetsförmedlingsenhet kan ha ett geografiskt ansvarsområde som spänner över en eller flera kommuner.[20]
Det finns också servicekontor runt om i landet. Där kan arbetssökande få hjälp med att navigera i de digitala stöden eller boka möten. Servicekontoren är dock inte bemannande med arbetsförmedlare utan de arbetssökande får främst hjälp med att navigera i de digitala stöden.[21]
Sedan 2014 har Arbetsförmedlingen genomgått stora omstruktureringar som bland annat har inneburit att en stor del av den verksamhet som är riktad mot arbetssökande numera är digital.[22] 2019 inledde regeringen en reformering av Arbetsförmedlingen som genomfördes under efterföljande år. Reformeringen innebar att Arbetsförmedlingen fortsatt skulle ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men att de matchande och rustande insatserna i högre grad skulle utföras av fristående aktörer.[23]
2.2.2 Arbetsförmedlingens handläggningsprocess är i hög grad digital
Arbetsförmedlingen har arbetat för att styra över de arbetssökande mot digitala kanaler dels på myndighetens webbplats, dels genom digitala möten i högre grad.[24]
Det finns ett antal steg som sker under den arbetssökandes arbetslöshetsperiod. Först ska den arbetssökande skrivas in. Det görs i regel genom självinskrivning.[25] Sedan sker ett planeringssamtal där en arbetsförmedlare och den arbetssökande gör en handlingsplan för att komma i arbete. För de flesta som idag skrivs in på Arbetsförmedlingen genomförs detta möte med myndighetens digitala arbetsförmedling, PDM.[26] I normalfallet sker detta via telefon. Om den arbetssökande vet att hen ska börja arbeta eller studera inom 3 månader genomförs inget planeringssamtal.[27] Den handlingsplan som tas fram innehåller de aktiviteter som den arbetssökande ska göra. Aktiviteterna kan till exempel vara hur många arbeten som hen ska söka, om hen ska delta i några arbetsmarknadspolitiska insatser eller söka en utbildning. Den arbetssökande ska varje månad redovisa vilka aktiviteter som har genomförts.
Arbetssökande kan i vissa fall flyttas över direkt till en lokal enhet där de kan träffa en arbetsförmedlare på plats. Det sker exempelvis om PDM bedömer att den arbetssökande är i behov av fördjupat stöd eller insatser. Ärendet kan då skickas till ett kompletterande bedömningsteam som säkerställer vilken insats som behövs. Ärendet förs sedan över till en lokal enhet. I normalfallet skrivs den arbetssökande dock in på en lokal enhet först då hen har varit arbetslös i 14 månader eller när arbetslöshetsersättningen tar slut. Man skrivs då in i programmet för långtidsarbetssökande: jobb- och utvecklingsgarantin. De kortutbildade som deltagit i etableringsprogrammet för nyanlända och som fortsatt är arbetssökande övergår till jobb- och utvecklingsgarantin.[28]
En arbetssökande har inte samma arbetsförmedlare genom hela perioden av arbetslöshet. Arbetsförmedlarna arbetar i stället ärendebaserat beroende på vilken typ av ärende den arbetssökande omfattas av för tillfället. En stor del av matchningsarbetet genomförs av fristående aktörer inom ramen för programmet förmedlingsinsatser. Från april 2023 heter insatsen som man får ta del av Rusta och matcha 2.[29]
2.2.3 Insatser för kortutbildade arbetssökande
Arbetsförmedlingen kan använda sig av olika program, insatser, tjänster och aktiviteter för att öka övergångarna till reguljär utbildning. Vi beskriver dem i faktarutan här nedan.[30]
Program och insatser
Arbetsmarknadspolitiska program finns reglerade i förordningar. Ett program kan bestå av en eller flera insatser. Exempelvis kan en deltagare i programmet jobb- och utvecklingsgarantin ta del av praktik som insats.[31] Ett annat exempel är programmet förberedande insatser.[32] Det består av olika insatser, så som studiemotiverande folkhögskolekurs. En annan insats inom programmet förberedande insatser är reguljära studier.
Tjänster
Arbetsförmedlingen upphandlar arbetsmarknadstjänster som arbetssökande kan tilldelas. Exempel på sådana tjänster är Rusta och matcha 2, karriärvägledning och arbetsmarknadsutbildning.
Aktiviteter
Aktiviteter är uppgifter som Arbetsförmedlingen bedömer som arbetsmarknadspolitiskt motiverade att den arbetssökande utför i syfte att komma närmare arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen lägger in planerade aktiviteter i den arbetssökandes handlingsplan.[33] Vissa aktiviteter är obligatoriska och är förknippade med en sanktion om den arbetssökande inte genomför aktiviteten. Andra aktiviteter kan vara frivilliga. Den arbetssökande har skyldighet att redovisa sina aktiviteter varje månad till Arbetsförmedlingen. Det gör man i en så kallad aktivitetsrapport.[34]
Insatserna och tjänsterna som riktas till kortutbildade och som är inriktade på övergång till utbildning är dels digitala tjänster och rådgivning samt andra studieinriktade insatser i Arbetsförmedlingens regi, dels upphandlade tjänster. Vägledning till arbete eller utbildning kan ges till den arbetssökande i olika steg och olika kanaler. Bland annat genom en digital tjänst öppen för alla arbetssökande.[35] Karriärvägledning hos en kompletterande aktör är en tjänst på maximalt 40 arbetsdagar dagar där den arbetssökande träffar studie- och yrkesvägledare.[36]
Studiemotiverande folkhögskolekurs är en insats där en arbetssökande under tre månader får stöd och hjälp i att pröva om studier är lämpliga.[37] Tidigare gjorde Arbetsförmedlingen en överenskommelse med Folkbildningsrådet om hur många platser som det verkar vara rimligt att ha. Idag avropas antalet platser löpnade utifrån så många som behövs. Arbetsförmedlingen samverkar lokalt och regionalt med folkhögskolorna om detta.[38]
Idag är förmedlingstjänsten Rusta och matcha 2 en stor tjänst hos Arbetsförmedlingen.[39] I Rusta och matcha deltar den arbetssökande i en matchningstjänst med individuellt utformade aktiviteter hos en leverantör som är upphandlad av Arbetsförmedlingen. Insatsen kan ges tidigast 120 dagar efter inskrivning till de arbetssökande som bedöms behöva den eller för personer inom exempelvis jobb- och utvecklingsgarantin.[40] Den kan ges i tre olika spår som anger hur mycket stöd en person behöver.
Den arbetssökande väljer själv fritt bland de leverantörer som finns. Det finns en lista över vilka stöd och aktiviteter av förmedlande karaktär som leverantörerna av Rusta och matcha kan erbjuda. Denna lista med stöd och aktiviteter avser att ringa in olika stödområden. Allt som leverantörerna gör ska kunna kopplas till någon av dessa aktiviteter. Av dessa finns det en aktivitet som primärt är inriktad mot att vara stöttande inför studier. Leverantörerna får lika mycket i ersättning för övergång till studier som övergång till arbete.[41]
2.2.4 Anvisningar till studier
Arbetsförmedlingen har sedan 2017 både kunnat anvisa arbetssökande att söka reguljär utbildning och bevilja en arbetssökande att studera inom jobb- och utvecklingsgarantin. Den arbetssökande kan då beviljas aktivitetsstöd för att studera. Från 2020 är det också möjligt att bevilja studier med aktivitetsstöd före jobb- och utvecklingsgarantin.[42] Reguljära studier med aktivitetsstöd sker i form av insatsen reguljär utbildning som förberedande insats. Hädanefter i rapporten kallat reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats.
Begreppet anvisning har olika innebörder inom arbetsmarknadspolitiken. I nedanstående faktaruta beskrivs de två former av anvisning som är av relevans för granskningen.
Anvisning till reguljär utbildning som förberedande insats
En anvisning till ett program innebär att den arbetssökande som anvisas erbjuds att ta del av ett program, exempelvis det arbetsmarknadspolitiska programmet förberedande insatser.[43] Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser för den som särskilt behöver förbereda sig för bland annat utbildning eller arbete.[44]
En av insatserna inom programmet förberedande insatser är kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.[45] I praktiken innebär en anvisning till denna insats att den arbetssökande får ett beslut om reguljära studier som förberedande insats och därför får möjlighet att studera med aktivitetsstöd.
Om den som anvisats exempelvis missköter sig eller inte kan tillgodogöra sig programmet på ett tillfredställande sätt eller om det finns andra skäl ska anvisningen till programmet återkallas.[46]
Anvisning att söka utbildning
Anvisning att söka utbildning innebär att en arbetssökande är skyldig att söka utbildning. Programdeltagare som anvisats att söka utbildning och som uppbär aktivitetsstöd, exempelvis inom programmet jobb- och utvecklingsgarantin[47], kan träffas av en sanktion om hen inte söker anvisad utbildning eller tackar nej till utbildning som hen anvisats att söka och är antagen till.[48] Det innebär att personen först får en varning, sedan en avstängning från rätten till ersättning i en eller flera dagar. Även under vissa andra förutsättningar kan det bli fråga om att stänga av en programdeltagare från rätten till ersättning.[49]
I Arbetsförmedlingens handläggning innebär en anvisning att söka utbildning att programdeltagaren får det inlagt som en obligatorisk aktivitet i sin handlingsplan. För kortutbildade arbetssökande handlar det om att söka utbildning på komvux eller folkhögskola. En första handlingsplan ska upprättas senast 30 dagar från det att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. I handlingsplanen ska bland annat den sökandes planerade insatser och aktiviteter anges. Det kan exempelvis stå hur många arbeten som ska sökas eller att den sökande ska delta i en särskild insats. Vilka aktiviteter som den arbetssökande genomfört ska rapporteras varje månad i aktivitetsrapporten.[50]
I en anvisning att söka utbildning anges en tid inom vilken utbildningen ska sökas, exempelvis sex månader. Aktiviteten ska avrapporteras den första månaden efter att det sista datumet har passerat. Arbetsförmedlingen bedömer dock inte vilken utbildning den arbetssökande ska söka utan bara att den arbetssökande ska söka en reguljär utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå.
2.2.5 Kontroll av de som anvisats att söka utbildning
Arbetsförmedlingen kontrollerar om den arbetssökande följer regelverket för att få aktivitetsstöd. Om en arbetssökande inte söker reguljär utbildning vid en anvisning kan det leda till en varning eller avstängning från rätt till ersättning i en eller flera dagar. Det är Arbetsförmedlingens huvudkontor som utreder och beslutar om sanktioner. Enheterna granskning och kontroll granskar aktivitetsrapporter och bedömer om ärenden ska utredas vidare. De informerar i så fall enheten Ersättningsprövning som utreder och beslutar om eventuella sanktioner.[51] Kontrollenheterna kan på olika sätt få information om det finns anledning att kontrollera en individs rätt till ersättning. Det inkommer en automatisk signal om den arbetssökande inte har redovisat att hen har sökt reguljär utbildning efter en anvisning att göra det. Det finns i dagsläget ingen möjlighet för en arbetssökande att meddela att hen inte har sökt utbildning utan endast att hen har sökt utbildning. Alternativet till att ange att man har sökt är att låta bli att redovisa aktiviteten. I så fall sorteras aktivitetsrapporten till manuell granskning. Det kan också komma in en manuell signal från arbetsförmedlare om att en arbetssökande av någon anledning inte följer reglerna för ersättning. Kontrollenheterna gör stickprov för att bedöma riktigheten i antal sökta arbeten bland de arbetssökande, men inte i fråga om sökt anvisad utbildning.[52]
2.3 Ekonomiskt stöd till kortutbildade arbetssökande som studerar
Det finns flera ekonomiska stöd som riktar sig mot kortutbildade arbetssökande som är 25 år eller äldre vid reguljära studier. Vi beskriver dem i faktarutan nedan.[53]
Studiemedel
Vuxna som studerar på grundskole- eller gymnasienivå inom komvux eller folkhögskola kan ansöka om studiemedel från CSN som utgörs av ett bidrag (3 988 kr/4 veckor) och ett lån (9 168 kr/4 veckor).[54] Den sökande bestämmer själv om hen vill ta både bidraget och lånet.
Vuxna som studerar på grundskole- eller gymnasienivå kan få en högre bidragsdel (8 824 kr/4 veckor) vid ansökan om studiemedel för studier.[55] Den största målgruppen är studerande som saknar slutbetyg från grundskolan eller en treårig gymnasieutbildning.[56] Man söker inte aktivt det högre bidraget, utan CSN prövar alltid vid aktuellt fall om den sökande är berättigad den högre bidragsdelen. De som uppfyller villkoren får per automatik den högre bidragsdelen.[57]
Vuxna som har barn kan dessutom få ett extra bidrag, ett så kallat tilläggsbidrag. Storleken på tilläggsbidraget beror på hur många barn man har. Vid studier på heltid kan exempelvis en person som har två barn få 1 236 kr/4 veckor, förutsatt att man uppfyller övriga villkor.[58]
En sökande som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande kan läsa upp till 80 veckor med studiemedel på grundskolenivå. Studerande som dessutom behöver färdighetsträning[59] i läsning, skrivning och räkning kan få studiemedel under 20 extra veckor, sammanlagt 100 veckor för studier på grundskolenivå. Därefter kan samma sökande läsa upp till 120 veckor med studiemedel på gymnasienivå (gäller för sökande som saknar treårig gymnasieutbildning eller motsvarande).[60] Hur länge man kan studera med studiemedel ser olika ut beroende på vilken nivå som studierna bedrivs på och vilken utbildning man har sedan tidigare.
Studiestartsstödet
Studiestartsstödet är ett statligt bidrag (max 10 884 kr/4 veckor) som vissa vuxna kan få för att läsa på komvux eller folkhögskola. Vid studier på heltid kan man som längst få studiestartsstöd i 50 veckor.[61] Vuxna som har barn kan också få tilläggsbidrag (se ovan) vid studier med studiestartsstödet.[62]
Individen måste uppfylla följande villkor[63]:
- vara mellan 25 och 60 år.
- ha kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
- vara anmäld som jobbsökande hos Arbetsförmedlingen och varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program i sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna.[64]
Kommunerna kan välja att använda studiestartsstödet som ett verktyg för att rekrytera personer till studier. Kommuner som ansluter sig till stödet ska samverka med Arbetsförmedlingen i rekryteringsarbetet och ska i nära samarbete med Arbetsförmedlingen anta lokala riktlinjer för detta.[65] Handläggningsprocessen av studiestartsstödet inkluderar flera olika aktörer. Individen ansöker om studiestartsstöd hos sin hemkommun, som utreder och beslutar om individen tillhör målgruppen för stödet. Hemkommunen skickar efter sin bedömning ansökan till CSN som fattar beslut om övriga förutsättningar och betalar ut stödet.[66]
Studera med aktivitetsstöd (reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats)
Arbetssökande som fyllt 25 år och som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan få aktivitetsstöd för studier på kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning vid folkhögskola inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet förberedande insatser. Som längst kan man få stöd i 12 månader.[67] Arbetsförmedlingen bedömer om den arbetssökande får studera med aktivitetsstöd utifrån om det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat och fattar därefter beslut om insatsen.[68] Det är sedan Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut aktivitetsstödet till den arbetssökande.[69]
För individer som inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning ligger aktivitetsstödet på 223 kr/dag (ca 4 460 kr/4 veckor) innan skatt vid heltidsprogram.[70] För individer med arbetslöshetsersättning[71] lämnas aktivitetsstöd med det belopp som skulle ha lämnats som arbetslöshetsersättning. Som lägst utbetalat belopp 510 kr/dag (ca 10 200 kr/4 veckor).[72] Aktivitetsstödet betalas ut för högst fem dagar i veckan och är skattepliktigt.[73]
Om man tidigare har studerat med studiemedel eller studiestartsstöd måste man ha klarat de studieresultat CSN ställer krav på för att kunna få något av stöden igen. För komvux är kravet på studieresultat att man ska ha klarat 15 poäng per heltidsvecka med studiestöd. För folkhögskola är kravet att den sökande ska studera i den takt som står i hens utbildningsplan. Vid en ny ansökan om studiemedel eller studiestartsstöd prövar CSN om den sökande uppfyller kraven.[74] Under pågående studier med studiemedel eller studiestartsstöd är man också skyldig att meddela ändringar som kan påverka ens rätt till studiestöd. Sökande som fått för mycket studiestöd kan få ett återkrav.[75]
Det finns inte någon systematisk kontroll av om den arbetssökande som får aktivitetsstöd är aktiv på liknande sätt som för den som studerar med studiemedel eller studiestartsstöd från CSN. Exempelvis har inte Arbetsförmedlingen tillgång till information från kommunerna eller folkhögskolorna om huruvida den arbetssökande har ansökt om utbildning eller aktivt bedriver studier och klarar dessa. Arbetsförmedlarna kan dock begära in betyg/poäng om man i det enskilda fallet bedömer det relevant.[76]
Utöver ovanstående ekonomiska stöd är det många kortutbildade arbetssökande som får ekonomiskt bistånd från kommunen. Det är hemkommunen som beslutar om det är möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd när individen deltar i reguljära studier. Här gör kommunerna olika tolkningar av regelverket.[77]
2.4 Reguljär utbildning för kortutbildade arbetssökande
Reguljär utbildning för kortutbildade arbetssökande vuxna omfattar utbildningar på grundskole- och gymnasienivå inom komvux eller motsvarande utbildning på folkhögskola.[78] Svenska för invandrare (sfi) är också en del av komvux. Sfi räknas dock inte som reguljär utbildning enligt Arbetsförmedlingens definition.[79]
2.4.1 Den kommunala vuxenutbildningen (komvux)
Komvux är till för vuxna som saknar utbildning från grund- eller gymnasieskolan. Det är också möjligt att komplettera tidigare utbildning eller påbörja en ny utbildningsinriktning. Kommunerna är huvudmän för komvux och är skyldiga att tillhandahålla utbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt sfi för sina kommuninvånare.[80] För att ha rätt till komvux[81] ska du vara bosatt i landet, sakna de kunskaper som utbildningen ger och ha förutsättningar att klara utbildningen.[82] Kommunen som anordnar utbildningen beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen utifrån bestämmelser i skollagen.[83]
Utbildningsutbudet för kortutbildade arbetssökande varierar mellan kommunerna. Kurser ges på både grundläggande och gymnasial nivå. På gymnasial nivå kan det även finnas yrkesutbildningar som ger eleven kompetens för ett visst yrke. De olika utbildningarna utförs både i egen regi av kommunerna och på entreprenad av upphandlade utbildningsanordnare. Utbildning på distans har ökat under en längre tid.[84]
Den kommunala vuxenutbildningen är en flexibel utbildningsform. Elever kan exempelvis kombinera kurser på olika utbildningsnivåer. Det kan också vara möjligt att kombinera utbildning i sfi med andra studier inom komvux. Studierna kan bedrivas på både hel- och deltid. Kommuner kan också möjliggöra löpande intag med flera kursstarter under året. Därtill är det relativt vanligt att närliggande kommuner samverkar för att exempelvis erbjuda gemensamma yrkesutbildningar.[85]
2.4.2 Allmän kurs på folkhögskola
Det finns 155 folkhögskolor runtom i Sverige. Folkhögskola är en egen utbildningsform som riktar sig till vuxna. Folkhögskolans pedagogik skiljer sig från pedagogiken i det offentliga skolsystemet.[86] Allmän kurs på folkhögskola är en alternativ utbildningsform för vuxna som saknar en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen ges på både grundskole- och gymnasienivå. Avslutad allmän kurs ger behörighet att söka utbildning på universitet, högskola eller yrkeshögskola.[87]
Det är möjligt att studera allmän kurs som reguljär utbildning med aktivitetsstöd som förberedande insats, när Arbetsförmedlingen bedömer att det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat.
2.5 Regeringen har genomfört förändringar för att öka övergångarna till reguljär utbildning
Sedan 2017 har regeringen intensifierat insatserna för att arbetssökande med kort utbildning ska övergå till reguljär utbildning. Som en del av detta fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta för att öka övergången till reguljär utbildning. Bland annat gav regeringen Arbetsförmedlingen återkommande i uppdrag att öka antalet anvisningar att söka reguljär utbildning mellan 2020 och 2022. Regeringen har också styrt mot att Arbetsförmedlingen i högre grad ska samverka med kommunerna, särskilt sedan 2021.[88]
Regeringen har utökat möjligheterna att få ekonomiskt stöd för reguljära studier för personer som är arbetssökande och inskrivna vid Arbetsförmedlingen i syfte att öka övergångarna. 2017 infördes studiestartsstödet som är ett rekryterande studiestöd som kommunerna kan använda inom ramen för sitt uppdrag att verka för att vuxna deltar i utbildning. Stödet består därför bara av bidrag, vilket innebär att den studerande inte behöver ta lån.[89] 2020 gjorde regeringen en förordningsändring som gjorde det möjligt att studera inom det reguljära utbildningssystemet med aktivitetsstöd tidigare i arbetslöshetsprocessen. Före 2020 var det endast möjligt att studera en reguljär utbildning med aktivitetsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin.[90] Båda förändringarna ger möjlighet till förmånligare ekonomiskt stöd vid studier och syftar till att öka incitamenten till utbildning.
Sedan 2015 har regeringen genomfört särskilda satsningar för att skapa fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen, med tyngdvikt på kommunernas yrkesutbildningar.[91] Sedan 2017 kan kommuner söka statsbidrag för yrkesutbildningar på gymnasial nivå inom regionalt yrkesvux.[92] Statsbidraget kan lämnas för olika typer av yrkesutbildning. Det går att söka statsbidrag för yrkesvux, lärlingsvux och yrkesförarutbildning. Yrkesvux och lärlingsvux kan även studeras i kombination med utbildning i sfi eller svenska som andraspråk, så kallade kombinationsutbildningar. Kommunen kan söka separata bidrag för kombinationsutbildningarna inom ramen för statsbidraget.[93] Regeringen har vid olika tillfällen tillfört mer medel till statsbidraget för regionalt yrkesvux. 2023 uppgick budgeten för statsbidraget till 4,1 miljarder.[94] Kommunerna nyttjar dock inte de beviljade statsbidragen fullt ut, utan får årligen återbetala en relativt stor del av sitt beviljade statsbidrag.[95]