De statliga servicekontoren – expansion med växtvärk
För tre år sedan tog Statens servicecenter över ansvaret för de statliga servicekontoren. Riksrevisionens granskning visar att verksamheten har en rad brister, och att inga nya myndigheter bör anslutas förrän dessa brister är åtgärdade.

Foto: Statens servicecenter / Anders Wiklund, TT
Vid de statliga servicekontoren kan människor få hjälp att hantera ärenden hos olika statliga myndigheter. Kontoren riktar sig särskilt till personer som är i behov av ett fysiskt möte.
Tidigare drevs kontoren av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket tillsammans. Att Statens servicecenter tog över ansvaret för kontoren 2019 innebar en av de största och mest komplexa förändringarna av myndighetssverige på lång tid. Regeringen vill säkerställa och stärka tillgången till statlig service, och verksamheten växer därför snabbt. I slutet av 2023 väntas antalet kontor vara 147.
Riksrevisionen har granskat om den statliga serviceorganisationen är ändamålsenlig och effektiv. Den övergripande slutsatsen är att den i dagsläget inte kan säkerställa att alla besökare får en likvärdig service av god kvalitet.

– Sedan Statens servicecenter tog över kontorsverksamheten har den expanderat snabbt. Många nya kontor har öppnats och nya myndigheter har anslutits. Det har skapat problem som myndigheten bara delvis lyckats hantera, säger Daniel Bjerstedt, projektledare för granskningen.
Statens servicecenter ärvde vissa problem från den tidigare organisationen. Vissa av dessa problem har förvärrats av arbetssätt som inte tar hänsyn till befintliga tekniska lösningar och lokalernas begränsningar.
Regeringens målsättning är att verksamheter från fler myndigheter ska anslutas till servicekontoren, och att fler kontor ska inrättas på nya orter. Riksrevisionen bedömer att de problem som granskningen belyser kommer att förvärras i takt med att verksamheten växer.

– Regeringen och Statens servicecenter bör inte ansluta fler myndigheter innan servicekontoren kan hantera det uppdrag de har idag. Det handlar till exempel om att se till så att informationsförsörjning, tekniska lösningar, tolkservice och lokaler fungerar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringens detaljerade styrning av var i Sverige det ska finnas servicekontor och hur många de ska vara har gjort det svårt för Statens servicecenter att styra resurserna dit de gör störst nytta.
– Det vore mer effektivt om regeringen överlät till Statens servicecenter att bestämma var servicekontoren ska placeras. Det skulle ge myndigheten större möjligheter att skapa balans mellan kraven på närvaro, kostnadseffektivitet och kvalitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Rekommendationer i korthet
- Regeringen bör överlåta åt Statens servicecenter att bestämma var kontor ska vara lokaliserade.
- Regeringen och Statens servicecenter bör avvakta med att ansluta fler myndigheter tills organisationen kan leverera service av god kvalitet inom ramen för befintliga och nya uppdrag.
- Statens servicecenter bör ta fram en modell för att följa upp kostnadsutveckling och bemanning på kontorsnivå.
- Statens servicecenter och de myndigheter vars ärenden hanteras på kontoren bör bland annat säkerställa att uppföljningen är tillräcklig för att kunna bedöma servicens kvalitet.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).