6. Regeringens styrning och Diggs arbete

Avsnitt

6.1 Rättsliga hinder finns kvar trots flera utredningar

Under ett antal år har det i olika statliga utredningar lyfts fram att existerande regelverk försvårar eller direkt hindrar uppfyllandet av de högt uppsatta målen om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Trots detta har få åtgärder genomförts för att eliminera dessa rättsliga hinder.

6.1.1 Förslag till lagändringar lämnades i en statlig utredning

Digitaliseringsrättsutredningen (SOU 2018:25) hade i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen. Utredningen skulle lämna förslag på författningsförändringar med potential att stödja den fortsatta digitaliseringen av den offentliga förvaltningen, utan att värden såsom individers integritet gick förlorad.

Utredningen redovisade många olika exempel på hinder för att utveckla förvaltningen i digital riktning. I tabellen nedan redovisas sådana hinder som uppfattades försvåra utvecklingen av digitala tjänster gentemot privatpersoner, inte minst när det gäller att göra digitala tjänster mer individanpassade.

Tabell 3 Exempel på behov och rättsliga hinder enligt Digitaliseringsrättsutredningen

Källa: SOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering.

I utredningen redovisades även exempel på hinder som uppstår när myndigheter försöker utbyta information med varandra. Några exempel ges i tabellen nedan.

Tabell 4 Exempel på hinder och behov som rör informationsutbyte mellan myndigheter

Källa: SOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering.

Utredningen redovisade dessutom flera situationer där olika regler hindrar effektivare uppbyggnad av grunddata hos registeransvariga myndigheter. Exempel är Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatteverket och Transportstyrelsen.

Utredningen framhöll även att förvaltningens digitala utveckling kan hämmas när det inte finns klara och tydliga rättsliga begränsningar. Många rättsfrågor som väcks i utvecklingen av den digitala förvaltningen saknar givna svar i författning eller andra etablerade rättskällor. I många fall gör myndigheternas jurister olika tolkningar och bedömningar av samma rättsliga frågor, vilket i sin tur försvårar samverkan mellan myndigheter.

Utredningen föreslog bland annat följande:

• En anpassning görs av 4 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen i syfte att främja att beslutsunderlag kan inhämtas på annat sätt än direkt från enskilda, exempelvis från andra myndigheters digitala källor.
• En ny huvudregel i förvaltningslagen (2017:900) om att myndigheter ska vara skyldiga att tillhandahålla digitala mottagningsfunktioner dit handlingar kan förmedlas, med syftet att stärka kraven på att förvaltningen ska vara digitalt tillgänglig på det sätt som allmänheten förväntar sig.
• En ny huvudregel om att förvaltningens kommunikation till enskilda ska vara digital, om det inte är olämpligt av säkerhetsskäl eller av andra skäl.[91]

6.1.2 Utredning om informationsutbyte föreslog ytterligare lagändringar

Finansdepartementet presenterade en utredning 2022 med förslag till bättre möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor.[92] Syftet med utredningen har inte bara varit att underlätta en digitalisering av tjänster och handläggningsprocesser, utan även (och kanske främst) att förbättra möjligheterna att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen och att motverka arbetslivskriminalitet.

Utredningen kom fram till att det finns möjligheter att underlätta informationsutbytet genom flera olika lagändringar utan att individers integritet drabbas särskilt hårt.

Utredningen föreslog följande:

• En ny generell sekretessbrytande bestämmelse införs i 10 kap. OSL, i form av en generell möjlighet att lämna uppgifter till en annan myndighet även om de omfattas av sekretess till skydd för enskilda.
• En ny bestämmelse i 6 kap. OSL som ger myndigheter utökad möjlighet att utbyta offentliga uppgifter med varandra. Det finns redan i dag en skyldighet att lämna ut sådana uppgifter om en annan myndighet begär det, så länge det inte hindrar arbetets behöriga gång (6 kap. 5 § OSL). Den föreslagna bestämmelsen skulle då komplettera denna skyldighet.

I januari 2023 beslutade regeringen att utreda förutsättningarna för att införa en skyldighet för privatpersoner, enskilda näringsidkare och juridiska personer att ansluta sig till en digital brevlåda och för statliga myndigheter, kommuner och regioner att skicka säkra elektroniska försändelser till digitala brevlådor.[93]

6.1.3 Rättsliga hinder har även framkommit i granskningen

I Riksrevisionens granskning har det framkommit ytterligare en rad konkreta exempel på rättsliga hinder för att utveckla bra digitala tjänster riktade mot allmänheten. I tabellen nedan redovisas ett antal av dessa.

Tabell 5 Behov och hinder som framkommit i granskningen

Källa: Intervjuer samt skriftliga svar från de granskade myndigheterna.

Pensionsmyndigheten säger sig också önska snabbare tillgång till ett stort antal uppgifter från främst Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket. Sökande ska kunna godkänna uppgifter myndigheten redan hämtat i stället för att själv leta reda på dessa.

I denna kartläggning har vi inte prövat frågan om hindren skulle kunna elimineras utan att värden som individers integritet går förlorad.

6.1.4 Mycket har utretts, men alla förslag har inte genomförts

Som framgår ovan finns det alltså många rättsliga hinder för statliga myndigheter att utveckla effektiva digitala tjänster. Som också framgår har de flesta av dessa hinder redan utretts på olika sätt i offentliga utredningar under senare år, inklusive de avvägningar som behöver göras mellan olika politiska mål. Hindren är sålunda välkända, och förslag på förändringar i ett flertal olika regelverk har också lagts i nämnda utredningar. Likväl har lite hänt under senare år när det gäller att undanröja hinder för att uppnå statens mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Företrädare för Regeringskansliet berättar att regeringen har gått vidare med ett förslag i utredningarna.[94] Digitaliseringsrättsutredningen ledde till en proposition och införandet av lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning av uppgifter. Förslagen som gäller automatiserat beslutsfattande och förändringar i OSL avvaktar regeringen med, eftersom det på EU-nivå förhandlas om en förordning som rör artificiell intelligens och som kan komma att hantera dessa frågor. Företrädare för Regeringskansliet uppger att det även finns flera andra kopplingar mellan kommande EU-förordningskrav och förslag som tidigare lagts i olika utredningar. Förslagen i Ds. 2022:13 Utökat informationsutbyte bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I januari 2023 beslutade regeringen om en lagrådsremiss om sekretessgenombrott vid teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. I lagrådsremissen föreslås en ny sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör för myndigheter att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en annan myndighet. Dock handlar detta om att endast tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifter för den uppgiftslämnande myndighetens räkning, och inte om att bearbeta uppgifter på annat vis. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

6.2 Diggs arbete är fortfarande i en tidig fas

Digg inrättades 2018 och myndighetens arbete befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Än så länge framstår Diggs genomslag i andra myndigheters verksamhet som begränsat och Digg lyfter flera svårigheter kopplade till uppdraget att tillsyna enligt lagen om digital offentlig service.

6.2.1 Digg har fått många uppdrag, som i vissa fall breddats

Regeringen har givit Digg ett stort antal nya uppdrag i regleringsbrev och särskild ordning under myndighetens första tid. Vår bedömning är att uppdragens skilda karaktär speglar att regeringens syn på vilken typ av myndighet som Digg ska vara inte är helt konsekvent. Det stora antalet uppdrag, som i vissa fall bara löpt under något år, gör också att det finns en risk att Digg måste prioritera ner sina mer långsiktiga uppgifter.

Under Diggs första fyra år har regeringen gett myndigheten ungefär 50 uppdrag i regleringsbrev och särskilda beslut, enligt vår genomgång (uppdrag 2018–2021). Knappt hälften av dessa kom under 2021. Uppdragen är skilda till sin karaktär, men en hög andel handlar om kunskapsuppbyggande. Övriga uppdrag är ofta främjande uppgifter eller handlar om att etablera former för mer långsiktiga uppgifter, såsom att vara kontaktpunkt enligt nya EU-förordningar eller förvalta och tillhandahålla teknisk infrastruktur. Sedan Digg inrättades har omkring 10 instruktionsenliga uppgifter tillkommit eller förändrats väsentligt. Flera av dessa har myndigheten först haft som regeringsuppdrag.

Det förekommer också att uppdrag till Digg har breddats efterhand. Till exempel har den redan stora satsningen på en förvaltningsgemensam digital infrastruktur breddats till att även omhänderta vissa delar som finns inom EU-förordningen om en gemensam digital ingång. En förändring skedde även av Diggs instruktion under 2022 som innebär att Digg ska bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och samhället i övrigt. Tidigare omfattade uppgiften endast den offentliga förvaltningens digitalisering.

Enligt sin instruktion ska Digg bland annat främja att det vid förvaltningsgemensam utveckling av digitala tjänster tas hänsyn till användares behov. Digg skriver i årsredovisningen för 2019 att de fokuserat sina resurser till att säkerställa leverans av förvaltningsgemensamma tjänster och regeringsuppdrag. Digg uppger att prioriteringen har inneburit att de inte arbetat med stöd och främjande inom bland annat användardriven utveckling. I Diggs budgetunderlag för 2023–2025 uppger myndigheten att den endast i begränsad omfattning kommer att främja digital tillgänglighet till offentlig förvaltning.[95]

6.2.2 Digg bedriver inte tillsyn i den utsträckning EU kräver

Digg har en central roll när det kommer till att säkerställa tillgänglighet i myndigheternas digitala tjänster genom att bedriva tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Digg har också i uppdrag att främja att information och tjänster som tillhandahålls digitalt av den offentliga förvaltningen är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Men Digg har hittills inte bedrivit tillsyn i den utsträckning som EU-kommissionen har beslutat om. Digg har inte heller bedrivit ett främjande arbete i särskilt stor utsträckning.[96]

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service bygger på ett EU-direktiv och varje år fattar EU-kommissionen ett genomförandebeslut där det framgår hur tillsynen ska gå till och hur många webbplatser och mobilapplikationer medlemsländerna ska övervaka under året.[97] Under 2022 skulle Sverige granska 309 webbplatser och 17 mobila applikationer. Antalet webbplatser och mobila applikationer som ska övervakas baseras på antalet invånare.

Enligt Diggs budgetunderlag för 2023–2025 räcker de medel som Digg får för uppdraget bara till övervakning av ungefär 40 procent av vad EU-kommissionen har beslutat om. Inte heller under de första åren av övervakning har Digg lyckats nå de nivåer som finns i EU-kommissionens genomförandebeslut. Företrädare för Digg berättar att uppdraget är mer resurskrävande än vad man först beräknade, och kräver mycket tid för ärendehantering och dialog med aktörerna.[98]

I intervju berättar företrädare för Digg att tre handläggare, en specialist och en konsult på halvtid arbetar med att tillsyna enligt lagen om digital offentlig service. Några jurister deltar i arbetet samt ett par stödresurser. Tillsynsuppdraget finansieras av myndighetens förvaltningsanslag, vilket innebär att Digg kan styra hur mycket resurser som avsätts för uppdraget. Detta är med andra ord ett myndighetsinternt beslut. Vår bedömning är att Digg inte har avsatt resurser i den utsträckning som krävs för att möta kraven från EU. Enligt företrädare för Digg beror detta på att de medel myndigheten fått inte motsvarar behovet.[99]

I kalkylen som ligger till grund för lagen beräknades resursbehovet för information och utbildning till 3 miljoner kronor per år.[100] Samtidigt står det att det är svårt att bedöma resursbehov, eftersom det beror på EU:s genomförandebeslut. I Ds 2017:60 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet bedömdes resursbehovet till mellan 2,6 miljoner kronor och 6,5 miljoner kronor från 2019 till 2021. De resurser som Digg har fått är totalt 6 miljoner kronor per år.[101] I budgetunderlaget för
2023–2025 äskar Digg om ytterligare 9,2 miljoner kronor för arbetet med att säkerställa digital tillgänglighet. Enligt Diggs egna initiala bedömning är det totala resursbehovet med avseende på tillsyn och främjande 14 miljoner kronor för 2021 och 2022.[102] Men enligt företrädare för Regeringskansliet ger nuvarande omfattning på Diggs förvaltningsanslag myndigheten förutsättningar att genomföra sina uppgifter och upprätthålla en stabil verksamhet.[103]

6.2.3 Svårt för Digg att tillsyna inloggade tjänster

Inloggade tjänster, det vill säga sådana som ingår i granskningens urval, har i liten utsträckning granskats av Digg. Det är först under övervakningsperioden 2022 som Digg har inkluderat (två) inloggade digitala tjänster i sin tillsyn. Företrädare för Digg som vi har intervjuat framför att de hade önskat göra fler sådana här övervakningar, eftersom tjänsterna används av många och eftersom myndigheten fått signaler från funktionshinderrörelsen att tjänsterna är viktiga. Enligt Diggs tolkning av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service finns det flera hinder kopplade till att granska inloggade tjänster.

Digg uppger att de till exempel inte kan kräva att en myndighet ska ha utvecklat en testmiljö som fullständigt motsvarar hur tjänsten ser ut i skarpt läge. Det är också otydligt i vilken utsträckning Digg kan kräva tillgång till de inloggade digitala tjänsterna. Digg har rätt att begära in upplysningar och handlingar, men företrädarna berättar att det är otydligt hur långt den här rätten egentligen sträcker sig avseende inloggade tjänster.[104]

De företrädare för Digg som vi har intervjuat nämner också att det finns vissa andra oklarheter kopplade till arbetet. En oklarhet är att det inte finns något register över samtliga webbplatser och mobila applikationer. Det gör det svårt att göra urvalet till övervakningen.

6.2.4 Digg anser det svårt att förena tillsyn med främjande

Ytterligare en utmaning som Digg lyft i intervju med oss, men även i remissvar, är att det är svårt att förena myndighetens främjande uppdrag med tillsynsuppdraget.[105] Digg har utöver uppdraget att tillsyna enligt lagen om digital offentlig service även ett instruktionsenligt uppdrag att främja att information och tjänster som tillhandahålls digitalt av den offentliga förvaltningen är tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga.[106]

Detta lyfts även i samband med att Digg påtalar resursbristen, och företrädarna menar att det främjande arbetet har fått prioriteras ner till förmån för tillsynen som är hårdare styrd. Digg har i remissvar framfört att de önskar att PTS tar över ansvaret för att bedriva tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service då ett annat EU-direktiv träder i kraft. Digg skriver i sitt remissvar att övervägande skäl talar för att tillsynen över webbplatser och mobilapplikationer bör samlas på en myndighet, och att PTS bör få det samlade uppdraget. Digg skriver också att det är lämpligt att låta en myndighet arbeta främjande (Digg) och en annan myndighet utöva tillsyn (PTS).

6.2.5 Digg leder arbetet med en digital infrastruktur

Digg leder sedan 2019 arbetet med att utveckla och etablera en digital förvaltningsgemensam infrastruktur, kallad Ena. Digg driver infrastrukturen tillsammans med elva andra myndigheter och syftet är att information ska kunna utbytas på ett säkert och effektivt sätt i offentlig förvaltning. Tanken är att Ena ska kunna användas av många för att lösa gemensamma och gränsöverskridande behov.[107] Ena innefattar ett antal byggblock, ett antal grunddatadomäner, en struktur för styrning samt en långsiktig plan för infrastrukturen. Digg har beräknat att nyttan med Ena kommer kunna vara närmare 10 miljarder kronor under en tioårsperiod, givet att myndigheter, kommuner och regioner använder sig av infrastrukturen.

Diggs arbete med den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen Ena förväntas på sikt påverka myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner. Arbetet ska bland annat leda till en större enhetlighet mellan myndigheterna genom ökad standardisering. Men detta skulle kräva att myndigheterna följer råden och de så kallade styrande dokument som tas fram inom ramen för infrastrukturen.

Representanter för Digg berättar att Ena främst är förutsättningsskapande, men det finns även delar som riktar sig direkt till konsumenter. Regeringen skriver att etableringen av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen förväntas leda till ökad samordning och styrning av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen för att i förlängningen uppnå regeringens mål om en öppnare förvaltning med hög kvalitet och effektivitet. I sin delredovisning av uppdraget att etablera infrastrukturen skriver Digg och övriga myndigheter att infrastrukturen stärker det offentligas förmåga att leverera enkel, effektiv, säker och innovativ digital service. Infrastrukturen beskrivs också leda till minskad suboptimering i offentlig förvaltning och skapar nyttor i samhället och för offentlig förvaltning.[108]

6.2.6 Infrastrukturen har ännu levererat få konkreta resultat

I framtiden ska myndigheter kunna använda några av infrastrukturens byggblock i sitt kundmöte, enligt företrädare för Digg. Det finns en kategori inom infrastrukturen som heter Digitala tjänster och som syftar till att ge stöd för utveckling av användarnära kundmöten och tjänster. Men än så länge finns det bara ett byggblock på plats som rör kundmötet, och det är Mina ombud. Mina ombud gör det sedan hösten 2022 möjligt för ett företag att dela ut digitala fullmakter som gäller hos myndigheter och kommuner som har anslutit sig till tjänsten. Tjänsten är utvecklad av Bolagsverket inom ramen för Ena.

Andra så kallade byggblock inom Ena som rör digitala tjänster är Digital post, Min profil och Mina ärenden. Mina meddelanden är namnet på infrastrukturen för säker digital post, som tidigare förvaltades av Skatteverket, och som alltså inte är någonting som har tagits fram inom ramen för Ena. Min profil befinner sig fortfarande i vad Digg kallar en utforskande utvecklingsfas, och Mina ärenden som Skatteverket arbetar med är i fasen pilotverksamhet. Än så länge har leveranserna från Ena som rör digitala tjänster riktade till privatpersoner varit få.

Vi bedömer också att de konkreta leveranserna i de andra delarna av den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen har varit få. Det enda exemplet, utöver Mina ombud, som företrädare för Digg nämner är arbetet med API‑hantering som handlar om att få till ett standardiserat informationsutbyte.

Ena har över tid utvecklats och flera delar har tillkommit. Enligt Digg ska EU‑förordningen om en gemensam digital ingång realiseras bland annat med hjälp av den förvaltningsgemensamma infrastrukturen, där den svenska lösningen till del bygger på de förvaltningsgemensamma byggblocken inom Ena. Enligt företrädarna för Digg är innehållet i Ena behovsstyrt. Arbetet med en ny del i Ena inleds genom att någon skickar in en idé på vad som skulle kunna ingå. Idéer kommer hittills från en offentlig aktör, men kan i teorin komma från vem som helst. Utifrån idén gör Digg en analys och förstudie för att sedan kunna fatta beslut om att delen ska ingå i Ena. Enligt Digg behövs det sedan långsiktighet i styrning och ansvar, till exempel genom att en myndighet får en instruktionsenlig uppgift.

6.2.7 Ena-projektet är än så länge ganska abstrakt

Vi bedömer att Ena-projektet än så länge ter sig abstrakt för många av de vi pratat med. Det finns en otydlighet kring vad Ena är och vad det egentligen innebär att ansluta sig. Flera myndigheter i granskningen beskriver att det finns en otydlighet kring vad Ena ska innehålla. Arbetsförmedlingen skriver att det finns en risk att Ena skapar orealistiska förväntningar på vad som sker och utvecklas i de olika delarna som ingår i infrastrukturen. Många byggblock är en samling principer, utvärderingar och specifikationer att inspireras av och implementera snarare än konkret anslutning. Transportstyrelsen skriver att ett hinder är byggblockens varierande abstraktionsnivå (modell/ramverk/specifikation respektive digitala/tekniska tjänster), som ibland försvårar kommunikationen i myndigheten om vad ett byggblock är och hur det kan användas. Det främsta hindret har dock att göra med att många delar i infrastrukturen ännu inte är funktionella, enligt Transportstyrelsen.

Ytterligare ett hinder är att Digg saknar verktyg för att få myndigheter att ansluta sig till Ena. Vår bedömning är att många myndigheter i granskningen förhåller sig avvaktande till att ansluta sig. Vi har ställt frågan till myndigheterna om de planerar att ansluta sig till Ena. De flesta myndigheter svarar att de i delar redan är anslutna (eftersom de är anslutna till digital post som fanns innan Ena) eller att de följer utvecklingen. Polismyndigheten skriver att de kan ansluta sig till Ena om det behövs för att lösa myndighetens uppdrag eller om lagstiftaren kräver det.

I dagsläget är Diggs enda verktyg för att få myndigheter att ansluta sig att locka med bra tjänster. Digg har inte några tvingande verktyg för att få myndigheterna att ansluta sig eller att följa de principer och riktlinjer som finns i Ena. Företrädarna för Digg berättar att det krävs att tjänsterna har nått en viss mognad, för att den som ska använda tjänsten förstår vilken nytta den kan skapa i verksamheten och vilja ansluta sig. Än så länge är det få delar i Ena som har nått den mognad som krävs. Samtidigt är det först när många ansluter sig som nyttan med Ena kan realiseras.

I uppdraget om att etablera den förvaltningsgemensamma infrastrukturen ingick även att vid behov lämna författningsförslag som reglerar eventuell föreskriftsrätt till stöd för myndigheternas respektive ansvar.[109] Digg och övriga myndigheter lämnade inget förslag om föreskriftsrätt i rapporteringen av uppdraget. De höll frågan öppen om deltagande i infrastrukturen skulle vara frivilligt eller inte, och föreslog i stället en förordning för att styra delar av arbetet. De föreslog att regeringen tillsätter en statlig utredning för att behandla den övergripande rättsliga styrningen.[110] Företrädare för Regeringskansliet berättar att underlaget som presenterades således inte var tillräcklig grund för att införa föreskriftsrätt. De bedömer därför att underlaget från Digg behöver utvecklas.[111]

Det finns i dag inte heller någon tydlig definition av vad det innebär att ansluta sig till Ena. Detta speglas i svaren som vi har fått från myndigheterna som ingår i granskningen. Arbetsförmedlingen skriver att definitionen av vad det betyder att ansluta sig och använda den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen behöver förtydligas. Företrädare för Digg berättar att de arbetar aktivt för att skapa en mer enhetlig anslutningsprocess.

6.2.8 Regeringen har hittills styrt Ena genom uppdrag

Arbetet med att etablera den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen har hittills styrts av regeringsuppdrag som har avlöst varandra. Med dessa regeringsuppdrag har det också funnits medel för utveckling under tiden uppdraget har löpt. Projektet finansieras sedan 2021 och fram till 2024 av Europeiska unionens stimulanspaket Next Generation EU och är en del av Sveriges återhämtningsplan för att mildra effekterna av covid-19-pandemin.

Sammantaget innebär detta att styrningen och finansieringen av arbetet hittills har varit ryckigt och företrädarna för Digg önskar att styrningen och finansieringen av projektet framöver blir mer långsiktiga. Vidare skriver Digg i budgetunderlaget för 2023–2025 att aviserad ram inte räcker för finansieringen till utveckling av planerade grunddatadomäner och byggblock. Detta kan leda till att arbetet i vissa delar behöver avbrytas eller pausas, och att stora delar av realiseringen av den potentiella nyttan uteblir. Företrädare för Regeringskansliet påtalar att det kommer vara viktigt att nyttan med Diggs arbete inom ramen för Ena kan påvisas för att kunna ta ytterligare utvecklande steg inom detta område.[112]