Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Bakgrund om Transportstyrelsens tillsynsverksamhet

Det här kapitlet innehåller en övergripande beskrivning av Transportstyrelsen, dess tillsynsområden och finansiering.

Avsnitt

2.1 Transportstyrelsens verksamhet och finansiering

2.1.1 Övergripande om verksamhet och kostnader

Transportstyrelsen ansvarar för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn samt registerhållning inom transportsektorn.

Transportstyrelsen bildades 2009 som en sammanslagning av Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen, Stängselnämnden samt Vägverkets trafikregister, normgivning och tillsynsverksamhet. Även länsstyrelsernas verksamhet för körkort och yrkestrafik fördes över till den nya myndigheten.[10] Bildandet var en följd av riksdagens tillkännagivande att regeringen skulle tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en omorganisation av transportmyndigheterna med ett trafikslagsöverskridande perspektiv som utgångspunkt.[11] Syftet var bland annat att säkerställa ett oberoende mellan den organisation som bedriver tillsyn och den som blir föremål för tillsyn, vilket tidigare hade saknats inom sjö- och vägtransportsektorn.[12] Andra motiv för den nya myndighetens grundande var att samla tillsynen mellan trafikslagen och att tillskapa ökad likformighet och likabehandling mellan trafikslagen när det gäller tillsyn och normgivning.[13]

Transportstyrelsen har ungefär 2 000 anställda och har kostnader på omkring 2,6 miljarder kronor per år.[14] Ungefär 230 personer arbetar direkt i tillsynsverksamheten. Utöver detta tillkommer chefer och stödpersonal som indirekt bidrar till tillsynen. Enligt Transportstyrelsens årsredovisning kostade tillsynsverksamheten ungefär 478 miljoner kronor under 2021. Den siffran är dock något missvisande eftersom den inkluderar Sveriges medlemsavgift till Eurocontrolsystemet[15] som har liten koppling till tillsynsverksamheten. Under 2021 var denna medlemsavgift ungefär 120 miljoner kronor, vilket innebär att tillsynens egentliga kostnad var närmare 358 miljoner kronor. Detta motsvarar knappt 14 procent av myndighetens totala kostnader. I tabell 1 visas kostnaden för tillsynen över tid uppdelat på trafikslag. När man räknat bort Eurocontrolavgiften från luftfartens kostnader blir vägtrafiken med knapp marginal det största tillsynsområdet före luftfarten. Sjöfarten är det tredje största tillsynsområdet med ungefär hälften så stora kostnader som luftfarten och vägtrafiken. Järnvägen är det minsta tillsynsområdet och också det enda trafikslaget där tillsynens omfattning minskat i betydande utsträckning sedan 2015. Sedan 2015 har kostnaden för tillsynen inom järnväg minskat med ungefär 25 procent, inom vägtrafiken har den ökat med 55 procent, inom luftfarten har den ökat med 26 procent och inom sjöfarten är kostnaden ungefär oförändrad.

Tabell 1 Kostnader för tillsynen uppdelat på trafikslag 2015–2021, miljontals kronor. Procentuell andel av totalkostnad inom parentes.


2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Järnväg

37 (13)

44 (15)

32 (10)

35 (12)

33 (10)

27 (8)

28 (8)

Luftfart*

100 (34)

95 (32)

105 (34)

81 (27)

126 (37)

132 (38)

126 (35)

Sjöfart

68 (23)

63 (21)

68 (22)

72 (24)

71 (21)

61 (18)

67 (19)

Vägtrafik

88 (30)

93 (32)

106 (34)

111 (37)

114 (33)

125 (36)

137 (38)

Summa

293

295

312

299

345

345

358

Anm.: *Eurocontrolavgiften är subtraherad från luftfartens tillsynskostnader.

2.1.2 Både avgifts- och skattefinansiering

Transportstyrelsen får pengar från statskassan både via anslag 1:12 ap.3 Verksamhet som finansieras med avgifter (fortsättningsvis kallat avgiftsanslaget) och anslag 1:12 ap.4 Verksamhet som inte finansieras med avgifter (fortsättningsvis kallat skatteanslaget). Ungefär två tredjedelar av myndighetens intäkter kommer från avgiftsanslaget och en tredjedel från skatteanslaget.[16] Tillsynsverksamheten är i något större utsträckning finansierad med avgifter, ungefär till tre fjärdedelar.[17]

Transportstyrelsen tar ut avgifter för tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. Transportstyrelsen ska inom den avgiftsfinansierade verksamheten ta in lika mycket i avgifter som verksamheten kostat att bedriva, om inte regeringen föreskrivit något annat.[18] Varje tillsynskollektiv ska alltså som huvudregel bära sina egna kostnader.

Undantag från huvudprincipen att Transportstyrelsens tillsyn till 100 procent finansieras via avgiftsanslag och i stället helt eller delvis ska finansieras via skatteanslaget ska framgå av lagstiftning. Det kan vara motiverat av att det är svårt att identifiera eller fakturera vissa tillsynskollektiv, exempelvis inom den europeiska lastbilstrafiken där man inte i förväg vet vilka lastbilar som kommer trafikera svenska vägar. Undantag kan också motiveras med att tillsynskollektivet bedöms sakna ekonomiska resurser att betala avgifter. Tillsynen finansieras då helt eller delvis via skatteanslaget.

Stora delar av intäkterna från de avgiftsbelagda verksamheterna redovisas mot inkomsttitel.[19] Det innebär att pengarna som Transportstyrelsen tar in i avgifter går direkt till statskassan och alltså inte kommer Transportstyrelsen till del. Det avgiftsanslag som Transportstyrelsen tilldelas från staten fastställer hur mycket myndigheten ska samla in i avgifter, och summan ska på 3–5 års sikt varken underskridas eller överskridas.

Transportstyrelsen ska alltså över tid ta in lika mycket i avgifter som myndigheten fått i avgiftsanslag. Det innebär att om anslaget höjs måste också Transportstyrelsen öka sina avgifter, alternativt få möjlighet att ta ut avgifter av fler eller större kollektiv. Även det motsatta gäller; budgetkonstruktionen innebär att Transportstyrelsen har fått ett tak för hur mycket avgifter myndigheten totalt får ta ut, och därmed kan expansion av en viss typ av avgiftsbelagd verksamhet medföra att en annan avgiftsbelagd verksamhet måste minska i omfattning.

2.2 Organisation av Transportstyrelsens tillsynsverksamhet

Transportstyrelsen leds av en styrelse. Generaldirektören är ansvarig inför styrelsen och ska sköta den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Tillsyn bedrivs inom samtliga fyra trafikslag. Det finns inte någon separat tillsynsavdelning utan tillsynen organiseras tillsammans med de övriga huvuduppgifterna i verksamheten. Transportstyrelsen har tio avdelningar. Ansvaret för tillsynen ligger på avdelningarna VJ (Väg- och järnvägsavdelningen) med huvudsakligt säte i Borlänge och SL (Sjö- och luftfartsavdelningen) med huvudsakligt säte på myndighetens huvudkontor i Norrköping. På avdelningen VJ är trafikslagen organiserade helt skilda från varandra, och det finns en järnvägsenhet (Enheten spårtrafik) och tre vägtrafikenheter (enheterna trafikant, yrkestrafik och teknik) på avdelningen. På avdelningen SL finns det en renodlad sjöfartsenhet (Enheten fartyg och sjövärdighet), en renodlad luftfartsenhet (Enheten operatörer och luftvärdighet) samt fyra enheter som blandar de båda trafikslagen (enheterna bemanning och behörighet, hållbar utveckling, infrastruktur samt inskrivning och register). Enheterna är i sin tur indelade i sektioner. I några fall har tillsynen egna sektioner, men i de flesta fall är tillsynen integrerad med andra verksamhetsområden. Inom många områden finns det en stor närhet mellan tillsynen och tillståndsprövningen eftersom tillsynen ofta undersöker om villkoren för tillstånden uppfylls under pågående tillståndsperiod. Transportstyrelsen har också en avdelning för strategisk utveckling och förvaltning (SUF) som ansvarar för bland annat myndighetens övergripande processer (bland dem tillsynsprocessen), ledningssystem och för att ta fram riktlinjer och metodstöd. SUF består av en enhet med tre sektioner och drygt 50 anställda. Avdelningen SUF hanterar också myndighetsövergripande remisser och genomför myndighetsövergripande utredningar och utvärderingar.[20]

Figur 1 Organisationsschema för avdelningen Väg och järnväg, enheter (i rött) och sektioner (i grått)

Figur 2 Organisationsschema för avdelningen Sjö och luft, enheter (i rött) och sektioner (i grått)

2.3 Tillsynsområden

Tillsynsverksamheten består av ett stort antal områden med påtagligt olika förutsättningar och verksamhet. Det exakta antalet tillsynsområden är en gränsdragningsfråga, men enligt Transportstyrelsens avgiftsstruktur finns det ett hundratal olika tillsynsområden som Transportstyrelsen tar ut avgifter för. Det finns utöver detta åtta helt skattefinansierade tillsynsområden.[21] Totalt finns det ungefär 120 lagar och förordningar (inklusive EU-förordningar) som styr tillsynen enligt den sammanställning som återfinns i bilaga 2.[22] Eftersom det finns en fullständig förteckning i bilagan finns inte alltid fullständiga hänvisningar till lagtext i granskningens löptext. Det finns inte utrymme inom ramen för granskningsrapporten att beskriva samtliga tillsynsområden.

Vi kommer här att översiktligt beskriva tillsynen inom respektive trafikslag och gå närmare in på några av tillsynsområdena som exempel och för att illustrera bredden i verksamheten. Transportstyrelsens olika tillsynsområden skiljer sig åt i en mängd dimensioner; bland annat om tillsynens regelverk utgår från nationella, europeiska eller andra internationella bestämmelser; om syftet med tillsynen är trafiksäkerhet, miljö, marknadskontroll, konsumentskydd, säkerhet eller något annat; om tillsynen utförs genom verksamhetsbesök eller enbart består av skrivbordstillsyn; om tillsynen initieras genom ett riskbaserat urval, på grund av lagkrav eller på grund av inkommande anmälningar; om tillsynskollektivet består av några enstaka tillsynsobjekt eller om det finns tiotusentals tillsynsobjekt; om tillsynens omfattning är mindre än hundra arbetstimmar per år eller utgör heltidstjänster för ett stort antal anställda.

Tabellen nedan listar de bredare tillsynskategorierna. Under varje kategori finns det flera tillsynsområden.

Tabell 2 Övergripande tillsynskategorier för respektive trafikslag[23]

Sjöfart

Vägtrafik

Luftfart

Järnväg

Rederier

Yrkestrafikföretag

Flygoperatörer

Järnvägsföretag

Hamnar

Väghållare

Flygplats och flygtrafikledning

Infrastrukturförvaltare

Fartyg

Tillverkare av fordon och fordonskomponenter

Verkstäder inom luftfarten

Innehavare av järnvägsfordon

Utbildningsorganisation inom sjöfarten

Fordonsägare

Luftfartyg och dess innehavare

Personliga tillstånd inom järnvägen

Övrig avgiftsfinansierad verksamhet - sjöfart

Trafikskolor och förarprövare

Personliga tillstånd inom luftfarten

Övrig avgiftsfinansierad verksamhet - järnväg


Övrig avgiftsfinansierad verksamhet - vägtrafik

Utbildningsorganisationer inom luftfarten

Tunnelbana Spårväg



Övrig avgiftsfinansierad verksamhet - luftfart

Utbildningsanordnare/examinatorer



Marktjänstföretag

Tjänsteleverantörer

2.3.1 Tillsyn inom sjöfarten

Tillsynen inom sjöfarten kan delas in i två huvudsakliga segment: tillsyn mot den internationella sjöfarten genom flaggstats- och hamnstatskontroller enligt konventioner beslutade av IMO[24] och ILO[25], och tillsyn mot den nationella sjöfarten som bedrivs med ett svenskt regelverk[26].

Hamnstatskontroll. Tillsynen av utländska tillsynsobjekt i Sverige och svenska tillsynsobjekt i utlandet som faller inom de konventioner som beslutats av IMO och ILO, sker genom hamnstatskontroll i enlighet med hamnstatskontrolldirektivet[27] och Paris Memorandum of Understanding on Port State Control[28]. Enligt dessa två rättsakter ska inspektioner utföras enligt en urvalsmodell på vissa fartyg med utländsk flagg som anlöper respektive lands hamnar (tilldelad kvot). Storleken på den tilldelade kvot som Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över utgår ifrån hur många fartygsanlöp Sverige hade året innan. Utfallet från hamnstatskontrollerna används för att publicera listor med syfte att synliggöra flaggstater med återkommande säkerhetsbrister. År 2022 ska Sverige utöva tillsyn över 515 fartyg. Ifall kvoten inte nås kan EU-kommissionen inleda ett överträdelseförfarande som kan leda till att medlemsstaten bötfälls. Tillsynen genomförs ombord på fartygen. Syftet med tillsynen är att upprätthålla säkerheten ombord på fartyget. Hamnstatskontrollerna finansieras huvudsakligen via skatteanslaget.

Tillsyn av svenskflaggade fartyg som lyder under konventionerna, även kallad flaggstatstillsyn, är sedan 2016 delegerad till erkända organisationer. Transportstyrelsen utför tillsyn över dessa erkända organisationer och gör stickprov på fartygen.

Nationell sjöfart. Den nationella sjöfarten består av förhållandevis små fartyg såsom skärgårdsfartyg, taxibåtar, fiskefartyg och andra fartyg som bedriver kommersiell verksamhet. Ungefär 4 000 fartyg lyder under regelverket varav 900 är certifikatspliktiga.[29] Tillsynen av den nationella sjöfarten utgår från ett svenskt regelverk. En större reform av föreskrifterna skedde 2017 då Transportstyrelsen övergick till ett funktionsbaserat regelverk.[30] Det tidigare regelverket innehöll preskriptiva tekniska krav som fartygen skulle uppfylla och bli tillsynade mot. De tekniska kraven bedömdes dock förhindra innovationer inom sektorn. I det nya funktionsbaserade regelverket finns en större frihet för redaren att välja alternativa tekniska lösningar så länge redaren kan visa att den tekniska lösningen uppfyller funktionskrav såsom exempelvis sjövärdighet. Tillsynen inom den nationella sjöfarten ska utgå från egenkontroll, vilket innebär att redaren ska kunna visa att nödvändiga kontroller har genomförts. Transportstyrelsens roll är huvudsakligen att granska dokumentationen. Fokus har hittills legat på att genomföra de initiala inspektioner som krävs för att ett fartyg ska få sitt permanenta certifikat inom det nya regelverket.

2.3.2 Tillsyn vägtrafik

Transportstyrelsen ansvarar för ett stort antal tillsynsområden inom vägtrafiken. Ett särskiljande drag för vägtrafiken är att det i flera fall rör sig om mycket stora tillsynskollektiv. Inom vägtrafiken finns tillsynen mot yrkestrafik (taxi, lastbil och långfärdsbuss) inklusive tillsynen gällande kör- och vilotider. Andra områden är tillsyn av fordonsbesiktning, förarprövning, förarutbildning och typgodkännande av fordon. Inom vägtillsynen finns också ett stort antal små tillsynsområden, som exempelvis tillsyn av elektroniska vägtullsystem, tunnelsäkerhet och avgaser från bilar. Som ett exempel på den tillsyn som bedrivs på vägområdet beskrivs här närmare tillsynen av taxibranschen.

Taxi. Det finns tre tillsynsområden kopplade till taxibranschen. Det första området är tillsyn mot personer som har taxiförarlegitimation. Tillsynens syfte är att värna om trafiksäkerheten och säkerheten för passagerare som bedöms befinna sig i en utsatt situation under en taxiresa. Transportstyrelsen kan i sin tillsyn återkalla taxiförarlegitimationen för personer som dömts för allvarliga brott eller som fått medicinska diagnoser som gör dem olämpliga att köra taxi. Varje vecka samkörs brottsregistret med vägtrafikregistret, vilket innebär att Transportstyrelsen får in i storleksordningen 250 underrättelser i veckan om personer med taxiförarlegitimation som dömts för brott. De flesta underrättelserna gäller brott av ringa betydelse och leder inte till någon varning eller återkallelse av legitimationen.[31]

Det andra området är kontroll av företag med taxitrafiktillstånd. Även denna tillsyn baseras på inkommande underrättelser, i detta fall från Polisen, Åklagarmyndigheten, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket. Tillsynen är i princip en fortlöpande vandelsprövning där Transportstyrelsen drar in taxitrafiktillståndet till exempel om företaget har skulder eller inte uppfyller kravet om laglydnad samt om företaget inte skickar in informationen från taxametrarna till en redovisningscentral. Både tillsynen av taxiförarlegitimationer och taxitrafiktillstånd har stora tillsynskollektiv med ungefär 78 000 taxiförarlegitimationer och ungefär 8 000 taxitrafiktillstånd.[32]

Det tredje området är tillsyn mot redovisningscentraler. Taxibolag är skyldiga att varje vecka överföra information från taxametrarna till en godkänd redovisningscentral. Redovisningscentralen kan sägas vara en mellanhand som på begäran kan överföra information till myndigheter som Transportstyrelsen eller Skatteverket. Det finns för närvarande 6 godkända redovisningscentraler. Transportstyrelsen ska kontrollera att redovisningscentralerna uppfyller sina tillstånd. Tillsynen av redovisningscentralerna är en klart mindre verksamhet än de andra två tillsynsområdena inom taxi.

2.3.3 Tillsyn inom järnvägsområdet

Inom järnvägsområdet bedrivs två övergripande typer av tillsyn: järnvägssäkerhet och marknadstillsyn. Järnvägssäkerhet är den större kategorin och består av all tillsyn som syftar till att öka trafiksäkerheten inom järnvägen och andra spårbundna trafikslag.

På området järnvägssäkerhet utövar Transportstyrelsen tillsyn över infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag med tillstånd samt tunnelbana och spårväg. Tillsynen är i mycket hög grad styrd av regelverk som beslutats på EU‑nivå.[33] Den tillsyn som utövas är i många fall av karaktären systemtillsyn, vilket innebär en granskning av om tillsynsobjektets egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt tillämpning av regelverket.[34] Tillsyner kan även vara särskilt inriktade på farligt gods eller utbildningsanordnare och examinatorer.

Totalt finns det 478 aktörer med tillstånd inom spårsektorn. Dessa aktörer är till exempel järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, utbildningsanordnare och examinatorer, trafikutövare och tunnelbana spårväg. Av dessa har 186 aktörer prioriterats för regelbunden tillsyn, vilket innebär tillsyn minst vart femte år. De som inte väljs ut för regelbunden tillsyn är ofta mycket små aktörer som till exempel innehavare av ett mindre industrispår.

Transportstyrelsens marknadstillsyn på järnvägsområdet ska huvudsakligen se till att konkurrensen på järnvägsmarknaden upprätthålls genom ett rättvist och icke‑diskriminerande tillträde till järnvägsinfrastrukturen. Även denna tillsyn utgår i stor utsträckning från regelverk beslutade på EU-nivå.[35] En central del av tillsynen rör frågan om en konkurrensneutral tilldelning av kapacitet på järnvägen. Annat som är föremål för tillsyn är villkor för tillträde till andra anläggningar relaterade till järnvägen och vilka avgifter som infrastrukturförvaltare och tjänsteleverantörer tar ut. Tillsynen ska också säkerställa att infrastrukturförvaltare, tjänsteleverantörer och järnvägsföretagen är oberoende från varandra.

2.3.4 Tillsyn inom luftfarten

Luftfarten är, tillsammans med vägtrafiken, det trafikslag som har mest resurser för tillsyn. Tillsyn bedrivs på en lång rad områden, bland annat tillsyn av flygoperatörer (till exempel kommersiella flygbolag), flygplatser och flygtrafikledning, verkstäder inom luftfart samt personliga tillstånd (till exempel certifikat för flygläkare).

Tillsyn av flygoperatörer är ett av de mest resurskrävande områdena inom luftfartstillsynen. Utöver flygbolag som flyger gods och passagerare kommersiellt är även organisationer med tillstånd för kommersiella transporter med helikopter, bruksflyg (flyg som arbetsredskap), hobbyflyg och drönare föremål för Transportstyrelsens tillsyn. Transportstyrelsen gör även rampinspektioner[36] av flygplan från tredje land (SAFA[37]) och flygplan från annan medlemsstat i EU (SACA[38]). Det är EU:s luftfartsmyndighet EASA[39] som tilldelar Sverige en inspektionskvot.

Inom luftfarten är det de kommersiella flygbolagen som får mest tillsyn per organisation. Grunden för allt flygsäkerhetsarbete finns i FN-organet ICAO[40]. Dess krav ska alla medlemsländer leva upp till. ICAO ger ut rekommendationer som sedan blir nationell lagstiftning. Inom EU har man valt att ha en gemensam lagstiftning för att ta hand om rekommendationer från ICAO. Av regelverket framgår det att tillsynen ska vara riskbaserad.[41] Generellt är kravet att samtliga delar av en organisation ska vara reviderade inom en 24-månadersperiod.

Transportstyrelsens tillsyn inom luftfartsområdet kontrolleras av EU:s luftfartsmyndighet EASA, som följer upp olika indikatorer varje kvartal och genomför revisioner. EU-reglerna kräver att Transportstyrelsen har ett nationellt program där det framgår hur de gör sina prioriteringar.

2.3.5 Trafikslagsövergripande tillsyn

På senare år har det tillkommit områden i Transportstyrelsens tillsyn som har trafikslagsövergripande inslag och som även har kopplingar till den digitala utvecklingen.

Ett sådant område är tillsyn enligt säkerhetsskyddslagen[42] (SSL). Denna reglering innebär att man genom förebyggande åtgärder ska skydda de verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott, samt skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Transportstyrelsen blev, i och med att säkerhetsskyddslagen ändrades, tillsynsmyndighet för enskilda verksamhetsutövare (företag) som bedriver säkerhetskänslig verksamhet inom transportsektorn.

SSL rör ungefär 1 000 objekt inom transportsektorn. Transportstyrelsens uppdrag innebär ett ansvar att se till att säkerhetsskyddslagstiftningen följs inom deras sektor

Ett annat nytillkommet område är tillsyn enligt NIS[43]. Lagen utgår från NIS‑direktivet[44] och innebär att företag som levererar samhällsviktiga tjänster (digital infrastruktur) och vissa digitala tjänster omfattas av nya säkerhetskrav. Den som inom ramen för NIS-regleringen identifierat sig som en leverantör av en samhällsviktig tjänst, ska anmäla det till berörd tillsynsmyndighet. Företag som levererar samhällsviktiga och digitala tjänster ska arbeta systematiskt och riskbaserat med informationssäkerhet samt rapportera incidenter. För transportområdet är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet. Det finns ett kompetenscentrum för NIS på avdelningen SL, även om själva tillsynen ska ske på respektive sakenhet.

Både inom sjö- och luftområdet arbetar Transportstyrelsen med cybersäkerhet. Inom luftområdet väntas ett större regelpaket från EASA. På sjösidan finns det internationella riktlinjer från IMO.

Transportstyrelsen ska även bedriva tillsyn inom intelligenta transportsystem (ITS).[45] Det är ett samlingsnamn för informationsteknik som används för att skapa ett förbättrat transportsystem. Inom ITS ryms till exempel webbverktyg för reseplanering för människor och gods, nulägesinformation om trafikstockningar och varningssystem mellan cyklister och bilister. För att underlätta införandet av landsövergripande lösningar har EU tagit fram ett ITS-direktiv[46] enligt vilket Transportstyrelsen vid vissa bestämda tidpunkter ska rapportera hur arbetet med ITS bedrivs inom Sverige. ITS rör till övervägande del vägtransporter, men ITS handlar också om att samordna transportnätet mellan olika trafikslag.

Aktörer som omfattas av lagstiftningen ska själva anmäla sig till Trafikverket och Transportstyrelsen. Transportstyrelsen är svensk kontrollmyndighet.

2.4 Tillkommande uppgifter och anslagshöjning

Transportstyrelsen har fått en lång rad nya uppgifter sedan myndigheten bildades. I många fall har de tillkommande uppgifterna sitt ursprung i EU-rättsakter, antingen genom förordningar som tillämpas direkt eller direktiv som införlivats i svensk lag. Det förekommer också att de tillkommande uppgifterna är ett nationellt initiativ. I många fall har det inte funnits någon ökad finansiering direkt kopplad till den nya uppgiften. Att en förvaltningsmyndighet får nya uppdrag utan tillkommande finansiering är inte ovanligt och kan bero på att uppgiften ryms inom de befintliga anslagen eller att myndigheten själv är bäst lämpad att prioritera ned annan verksamhet för att ge utrymme åt den nya uppgiften.

I Transportstyrelsens budgetunderlag från 2021 listas 78 tillkommande/förändrade verksamheter sedan myndigheten bildades, för vilka Transportstyrelsen anser att de inte fått fullständig finansiering.[47] Exempel på nya tillsynsuppdrag som givits Transportstyrelsen, enligt myndighetens uppgift utan tillräcklig ekonomisk förstärkning eller med ofullständig sådan, är de redan beskrivna områdena ITS, NIS och SSL. Andra exempel på tillsynsuppgifter som tillkommit är tillsyn av vägtullsystem, busspassagerarförordningen, tågpassagerarförordningen, marktjänster för flyg och flygplatsavgifter.[48]

Transportstyrelsen har de senaste åren i budgetunderlagen som lämnats till Regeringskansliet beskrivit att den ekonomiska situationen har blivit alltmer ansträngd. Från och med 2022 har Transportstyrelsen tilldelats en anslagshöjning med anledning av tillkommande uppgifter.[49] Anslaget har exempelvis höjts för att utöka tillsynen av vägtransportbranschens regelefterlevnad, utveckling av ett nytt vägtrafikregister, nytt drönarregelverk och ett nytt nationellt biljettsystem. Ramanslaget avseende avgiftsbelagd verksamhet ökade med 7 procent för 2022, lite drygt 100 miljoner kronor. Avseende skattefinansierad verksamhet ökade anslaget med 4,1 procent, lite drygt 30 miljoner kronor. Detta är en betydligt större anslagshöjning än vad Transportstyrelsen tilldelats under de föregående åren.

  • [10] Prop. 2008/09:31, bet. 2008/09: TU3, rskr 2008/09:94.
  • [11] Bet. 2004/05: TU4, rskr. 2004/05:64.
  • [12] SOU (2008:9), Transportinspektionen – en myndighet för all trafik, s. 27.
  • [13] Prop. 2008/09:31, bet. 2008/09: TU3, rskr 2008/09:94.
  • [14] Transportstyrelsen, Årsredovisning 2021.
  • [15] Eurocontrol är en europeisk organisation (ej EU) som sköter internationell flygledning i luftrummet över Europa.
  • [16] Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Transportstyrelsen, villkor för anslag 1:12.
  • [17] Transportstyrelsen, Årsredovisning 2021, s. 12. Övriga intäkter (Eurocontrol) är borträknade.
  • [18] 5 § andra stycket avgiftsförordningen (1992:191).
  • [19] Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 22, s. 71.
  • [20] Intervju med avdelningsdirektör 2022-01-28.
  • [21] Underlag från Transportstyrelsen 2022-09-12.
  • [22] Några enstaka lagar och förordningar gäller flera trafikslag. Det gäller exempelvis lagen (2006:263) och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.
  • [23] Underlag från Transportstyrelsen 2022-08-16.
  • [24] International Maritime Organization.
  • [25] International Labour Organization.
  • [26] Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fartyg i nationell sjöfart (TSFS 2017:26).
  • [27] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll.
  • [28] En överenskommelse mellan 27 länder rörande inspektion av fartyg med utländsk flagg.
  • [29] Intervju med enhetschef och sektionschef 2022-02-23; underlag från Transportstyrelsen 2022-09-09. Fartyg som är längre än 15 meter eller har fler än 12 passagerare är certifikatspliktiga.
  • [30] Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fartyg i nationell sjöfart (TSFS 2017:26).
  • [31] Se bestämmelserna i taxitrafiklagen (2012:211) och taxitrafikförordningen (2012:238).
  • [32] Underlag från Transportstyrelsen 2021-11-10.
  • [33] Direktiv införlivat i järnvägssäkerhetslagen (2022:367). Motsvarande regler fanns tidigare i järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526).
  • [34] Transportstyrelsens definition av systemtillsyn anges i Vägledning för tillsyn – Metoder för riskbaserad tillsyn och systemtillsyn på Transportstyrelsen, Transportstyrelsen 2021.
  • [35] Exempelvis direktiv införlivat i järnvägsmarknadslagen (2022:365) samt direkt tillämpliga rättsakter som har utfärdats med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik.
  • [36] Inspektion som sker på rampen, dvs. den plats där flygplanen parkerat när de anlänt till flygplatsen.
  • [37] Safety Assessment of Foreign Aircraft.
  • [38] Safety Assessment of Community Aircraft.
  • [39] European Aviation Safety Agency.
  • [40] Internationella civila luftfartsorganisationen, International Civil Aviation Organization.
  • [41] Intervju med enhetschef 2022-03-02.
  • [42] Säkerhetsskyddslagen (2018:585).
  • [43] Lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
  • [44] Direktiv (EU) 2016/1148 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom hela EU.
  • [45] Förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
  • [46] Direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra trafikslag.
  • [47] Transportstyrelsen, Budgetunderlag 2022–2024, 2021, s. 9–11.
  • [48] Intervju med avdelningsdirektör VJ 2022-03-03; Transportstyrelsen, Budgetunderlag 2022–2024, 2021.
  • [49] Prop. 2021/22:1 Utgiftsområde 22, s. 69.

Uppdaterad: 17 november 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?