Bilaga 1. Metod delfråga 1

Delfråga 1 besvaras genom att vi studerar vad myndigheterna har skrivit och återrapporterat till regeringen i form av publicerade rapporter. Vi följer ett urval av omvärldstrender som berör elsystemet. Dessa omvärldstrender har valts ut utifrån en kartläggning av de av större utvecklingsområden i elsystemet under det senaste decenniet. De valda trenderna är mer variabel elproduktion, elektrifiering, och ökad sammankoppling med utlandet. Utöver de tre trenderna har vi även granskat hur myndigheterna har bevakat vad dessa trender innebär för effektbalansen, överföringsbehovet och vissa stabilitetsaspekter av elsystemet eftersom det är särskilda konsekvenser som är särskilt utmanande i elsystemet. Trenderna har alla följdeffekter för elsystemet som vi bedömer att myndigheterna bör ha uppmärksammat i sin bevakning av sina ansvarsområden och även informerat regeringen om. Vi menar inte att de valda omvärldstrenderna ger en heltäckande bild av alla relevanta förändringar inom elsystemet men det är i vår bedömning en god täckning av de centrala förändringarna.

Det granskade materialet består av publicerade myndighetsrapporter. Vi har inhämtat publicerade myndighetsrapporter från respektive myndighets webbplats så långt tillbaka som myndigheterna har publicerat rapporterna. Det rör sig om en tidsperiod från 2000 till 2022. Vi har valt ut de rapporter som baserat på titel är av intresse för våra omvärldstrender samt de energipolitiska grundpelarna. Det resulterade i ett urval på cirka 480 rapporter. Det finns en risk för att vi med urvalsmetoden missat rapporter som hade titlar som inte anknöt till våra omvärldstrender eller de energipolitiska grundpelarna. Utifrån det stora urvalet av rapporter vi fick och vilka rapporter som inkluderades i urvalet bedömer vi dock denna risk som liten. Vi har även gått igenom ärenden i de tre myndigheternas diarium som har haft regeringen, Regeringskansliet eller relevant departement på Regeringskansliet som avsändare/mottagare för att fånga upp eventuella rapporter som skickats till regeringen utan att publiceras på myndigheternas offentliga webbplatser.

Fördelningen av rapporterna på de tre myndigheterna avspeglar väl myndigheternas uppdrag där Energimyndigheten har publicerat flest rapporter och EI det minsta antalet. Det är även rimligt att EI publicerat minst antal rapporter utifrån att myndigheten bildades först 2008. Vi behandlar därför myndigheternas rapportproduktion som en enhetlig myndighetsproduktion när vi redogör för våra iakttagelser.

I syfte att göra ett rimligt urval av rapporter att granska har vi tagit fram relevanta nyckelord för varje trend, se tabell 1. Vi har därefter gjort en nyckelordssökning för alla rapporter som gav ett utfall där det framgår hur många gånger ett specifikt sökord förekommer i en specifik rapport.

Vi har därefter sorterat rapporterna på publiceringsår för att gå igenom rapporterna i historisk ordning från början till dess att vi bedömer att myndigheten på ett fullgott sätt beskriver den specifika trenden. Vår bedömning av vad som utgör ett fullgott sätt grundar sig i att myndigheterna informerar och analyserar omvärldstrenden på ett sätt som ger en beskrivning av varför trenden sker och vilka möjliga konsekvenser det innebär för elsystemet. När vi bedömer att myndigheternas rapportering är fullgod har vi läst alla rapporter det året detta sker men inte några rapporter därefter. För omvärldstrenden mer variabel elproduktion har vi dock gjort nedslag i vad vi identifierat som centrala rapporter för att granska om myndigheterna fortsatt rapporterar om relevanta frågor kopplat till omvärldstrenden. Detta beror på att myndigheterna tidigt identifierade mer variabel elproduktion som en omvärldstrend och beskrev möjliga konsekvenser. Det vore enligt vår bedömning möjligt att den tidiga kunskapen fallit bort vid senare rapporteringar.

Varje rapport som har en sökordsträff inom den specifika trenden har lästs. Läsningen bestod av att läsa innehållsförteckningen, sammanfattningen om en sådan fanns och att söka på de sökord som förekom samt läsa i vilket sammanhang och vad som sades om detta sökord.

Analysen gjordes med hjälp av en analysmall där negativa och positiva konsekvenser för de tre grundpelarna och övriga konsekvenser dokumenterades samt andra intressanta iakttagelser. Inom ramen för analysen värderades även kvalitet i konsekvensbeskrivningen och metodologiska tillvägagångssätt när så var möjligt/lämpligt. Kvaliteten graderades från 1 till 3 och benämndes som otillräcklig, tillräcklig och god. Den första graden innebar att en utveckling eller konsekvens kort omnämndes. Den andra graden innebar att myndigheten mer utförligt beskrev konsekvenserna av en viss utveckling och hur det påverkade det begränsade området. Den tredje och sista graden innebar att myndigheten redogjorde för konsekvenserna och även andra följdkonsekvenser för elsystemet som kunde följa av utvecklingen men som låg utanför de närmaste direkta konsekvenserna. Därefter sammanställdes vid vilken tidpunkt som en myndighet rapporterat om trenden och en bedömning gjordes av huruvida det var en heltäckande bild och om rapporteringen kan anses ligga väl i tiden.

En sammanställning över de cirka 480 rapporterna finns som elektronisk bilaga.

Tabell 1 Nyckelord för de olika trenderna som användes i sökningen