2. Allmänna arvsfonden och dess bidragsgivning

Avsnitt

2.1 Skapades 1928 – ska främja allmännyttiga ändamål

2.1.1 Fondens utveckling sedan starten

Allmänna arvsfonden kom till 1928 i samband med att Sveriges riksdag beslutade att utesluta kusiner och avlägsnare släktingar från arvsrätt. Detta förväntades innebära ökade arv från dödsbon utan släktarvingar eller testamente. Man bedömde att allmänheten skulle uppfatta det som legitimt om dessa medel hölls utanför statens budget, i en arvsfond, och användes för att främja allmännyttiga ändamål för barn och unga. Efter en utredning lades personer med funktionsnedsättning till i fondens målgrupper år 1969.

År 1994 lagfästes den praxis som vuxit fram över åren, framför allt att bidrag från fonden i första hand fick lämnas till nyskapande och utvecklande verksamhet. År 2021 blev även äldre personer en målgrupp. Samtidigt lagfästes ny praxis, framför allt krav på att målgrupperna ska delta i projekten och att projekten ska ha en plan för att överleva när bidraget från Allmänna arvsfonden har upphört. Regeringen får besluta hur mycket medel som ska kunna delas ut det kommande året, och fler villkor för bidrag regleras nu i lag.

Allmänna arvsfonden åtnjuter ett relativt högt förtroende bland allmänheten, men det finns tecken på en viss försämring. Enligt fondens egen förtroendemätning hade andelen med en positiv attityd till Allmänna arvsfonden minskat från 49 procent 2020 till 38 procent 2022. Andelen med negativ attityd hade emellertid inte ändrats.[15]

2.1.2 Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen ansvarar för Allmänna arvsfonden

Ansvarsfördelningen mellan Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen samt hur fondens bidragsgivning fungerar beskrivs i figur 1. De mörkblå stegen i är i fokus för denna granskning.

Figur 1 Från dödsbo till projekt

Källa: Riksrevisionens bearbetning av figur i Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2022, s. 11.

Arvsfondsdelegationen utses av regeringen och kan bestå av högst nio ledamöter[16], varav ordföranden ska arbeta i Regeringskansliet.[17] Alla ledamöter ska ha god kunskap om fondens målgrupper.[18] Delegationens främsta uppgift är att fördela bidrag ur fonden. De ska också informera allmänheten om fondens verksamhet samt ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering.[19]

Kammarkollegiet är delegationens värdmyndighet. Avdelningen för kapitalförvaltning förvaltar Allmänna arvsfonden som en särskild fond och sköter utbetalningar av beviljade bidrag. Arvsfondsavdelningen hanterar dödsbon och testamenten samt handlägger ansökningar och utför administrativa uppgifter åt Arvsfondsdelegationen, se figur 2.

I en överenskommelse mellan Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet framgår bland annat att Kammarkollegiet ska säkerställa att det finns en betryggande intern styrning och kontroll för verksamheten samt kontrollera att stödmedel används i enlighet med delegationens beslut.[20]

Figur 2 Organisationsschema över Allmänna arvsfonden inom Kammarkollegiet

Källa: Riksrevisionens bearbetning av Kammarkollegiets organisationsschema från myndighetens webbplats. Kammarkollegiets ansvar för Allmänna arvsfonden är markerat i gult.

2.1.3 Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter

I slutet av 2022 var marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens tillgångar 12,3 miljarder kronor.[21] Fondens totala intäkter under 2022 var 1,2 miljarder kronor. De huvudsakliga intäkterna kom från

• arv (716 miljoner kronor)
• direktavkastning på kapitalet (349 miljoner kronor)
• metallåtervinning efter kremeringar (95 miljoner kronor).

Fondens utgifter år 2022 var drygt 870 miljoner kronor, varav 780 miljoner kronor utbetalda bidrag. Resterande 92,5 miljoner kronor var kostnader för förvaltning och administration, varav 52,4 miljoner kronor var utgifter förknippade med Allmänna arvsfondens bidragsgivning.

Diagram 1 Allmänna arvsfondens intäkter och utgifter, 2013–2022

2.2 Allmänna arvsfondens projektbidragsgivning

I det följande beskriver vi villkoren för projektbidrag, vanliga målgrupper samt hur projekten vanligen är utformade.

2.2.1 Projekten ska vara utvecklande och målgrupperna ska delta

För att en organisation ska få bidrag för ett projekt, ska de enligt arvsfondslagen uppfylla följande villkor:

• Verksamheten ska vara utvecklande för någon av Allmänna arvsfondens målgrupper.
• Målgruppens deltagande i projektets planering eller genomförande ska beaktas vid bedömningen.
• Verksamheten ska ha förutsättningar att leva vidare och främja målgruppen även efter det att bidraget upphört.
• Organisationen ska bedriva verksamhet av ideell karaktär.
• Projektbidraget får inte användas för löpande verksamhet.
• Organisationen ska ha en demokratisk struktur och demokratisk grund (tidigare demokratiska värderingar).[22]
• Organisationen får inte ha skulder hos Kronofogdemyndigheten för skatter eller avgifter eller vara i likvidation eller konkurs.

Cirka 25 procent av alla inkomna ansökningar bedöms uppfylla villkoren i tillräcklig grad för att beviljas projektbidrag.

2.2.2 Mest pengar till projekt för ungdomar

Ett typiskt projekt som får bidrag, går ut på att en organisation vill utveckla en ny verksamhet för sin målgrupp eller rikta sin verksamhet till en ny målgrupp. Projektets arbetssätt och resultat dokumenteras oftast i ett metodmaterial som ska kunna användas inom den egna verksamheten efter projektet och spridas till liknande organisationer. Projektet kan få bidrag under högst 3 år, vilket också är den allra vanligaste projektlängden på de projekt som får bidrag. Se vidare kapitel 3.

Ungdomar är den målgrupp som berörs av flest bidrag. Drygt hälften (51 procent) av utbetalade projektbidrag från Allmänna arvsfonden gick till ungdomsprojekt år 2022.[23] Under de senaste fem åren har fördelningen av beviljade medel per målgrupp inte förändrats nämnvärt (se diagram 2), bortsett från att den nya målgruppen äldre personer tillkom år 2021.

Diagram 2 Beviljade bidrag per målgrupp, 2018–2022[24]

Totalt fick organisationer bidrag från fonden för 371 projekt år 2022. Flest hör till projektområdet fritid/idrott, se tabell 1.

Tabell 1 De vanligaste projektområdena, 2022 [25]

Källa: Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2022.

2.2.3 Projekten får i snitt drygt 6 miljoner kronor

Det finns inget maxbelopp för projektbidragen. År 2022 fick projekten i genomsnitt 2 miljoner kronor i projektbidrag för ett verksamhetsår.[26] Eftersom de flesta projekten är treåriga, betalas i genomsnitt totalt 6 miljoner kronor ut för varje projekt.[27]

En stor del av projektbidragen går till lönekostnader. I vårt urval (se kapitel 3) utgör lönekostnaderna 64 procent av den ansökta projektbudgeten och är den dominerande kostnadsposten.

2.2.4 Ideella föreningar är den vanligaste organisationsformen

Över 80 procent av de organisationer som fick projektbidrag 2020–2022 var ideella föreningar.[28] Av utbetalade projektbidrag på totalt 1,7 miljarder kronor under de tre åren, gick 1,4 miljarder kronor till ideella föreningar.[29] Ideella föreningar varierar från mycket små till stora organisationer såsom studieförbund. Övriga bidragsmottagare är framför allt stiftelser och ekonomiska föreningar.

2.2.5 Två av tre projektanställda är kvinnor[30]

Av Riksrevisionens insamlade uppgifter om arvsfondsprojekt pågående under mars 2023, framgick att två tredjedelar av de anställda i projekten var kvinnor. Under 2022 hade de projektanställda en genomsnittlig månadslön på 29 800 kronor. För de 10 procent med högst lön var den genomsnittliga månadslönen 48 800 kronor. 15 procent av de projektanställda hade ytterligare tre eller fler arbetsgivare under året.

2.2.6 Kontroll av sökande organisationer och pågående projekt

Kammarkollegiet kontrollerar alla organisationer som ansöker om projektbidrag. Framför allt kontrolleras att man uppfyller de fyra sista kraven i punktlistan i avsnitt 2.2.1. Pågående projekt ska redovisa verksamheten och projektets ekonomi i årsrapporter till dess att projektet avslutas. Kammarkollegiet genomför också projektbesök och urvalsbaserade kontroller, se vidare kapitel 4 och 5.