3. Rotföretagen och branschens utveckling

Avsnitt

3.1 Rottjänsterna utförs i huvudsak av små byggföretag

Vi har undersökt vilka typer av företag som fick rotutbetalningar 2009–2020.[22] Ett tydligt resultat är att huvuddelen av alla rotuppdrag och utbetalningar gått till små byggföretag. Resultatet har vi använt i vår analys av rotavdragets effekt på produktionen av rottjänster, se avsnitt 3.2 och 3.3.

3.1.1 Rotutbetalningarna går huvudsakligen till små företag inom vissa branscher i byggindustrin

Det är i stor utsträckning företag med få anställda som utför rotuppdrag och får utbetalningar av rotavdrag från Skatteverket. År 2019 betalade Skatteverket ut 9,8 miljarder kronor i rotavdrag, och omkring 48 procent av utbetalningarna gick till företag med färre än fem anställda, se diagram 2.

Diagram 2 Rotutbetalningar 2019 efter bolagsform och antal anställda

De företag som utförde rotuppdrag 2009–2020 tillhörde, som förväntat, i stor utsträckning byggindustrin och var verksamma i branscher som utför husbyggnad, målning, takarbete och VVS- och elinstallation.[23] Små byggföretag med färre än 50 anställda i dessa branscher utförde 72 procent av rotuppdragen och erhöll 75 procent av alla utbetalningar av rotavdrag under perioden. Övriga rotuppdrag utfördes av företag som tillhör ett brett spektrum av branscher i näringslivet. Bland dem finns det dock en tydlig koncentration till ett antal branscher som har angränsande verksamhetsområden till byggindustrin. Det handlar bland annat om företag som utför rengöring av byggnader och lokalvård, och företag inom trätillverkningsindustrin och inom fastighetsservice.

3.1.2 De flesta rotföretag utför endast ett begränsat antal rotuppdrag per år

År 2019 fick drygt 58 000 företag utbetalningar av rotavdrag från Skatteverket. Huvuddelen av rotföretagen utförde endast ett mindre antal uppdrag, se tabell 1. Omkring 40 procent av företagen utförde endast 1–5 uppdrag, med en genomsnittlig utbetalning av rotavdrag på 8 700 kronor.

Tabell 1 Rotföretagen 2019 uppdelade i klasser efter antal rotuppdrag

Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.

Huvuddelen av utbetalningarna av rotavdrag, såväl belopps- som antalsmässigt, gick till omkring 9 000 företag som alla gjorde fler än 40 uppdrag vardera. Därtill finns det en grupp på omkring 3 000 företag som gjorde över 100 rotuppdrag per företag, till ett betydligt lägre genomsnittligt avdragsbelopp på omkring 4 000 kronor. Det företag som utförde flest rotuppdrag genomförde närmare 10 000 uppdrag.

Sett över hela perioden 2009–2020 är det drygt 150 000 företag som genomförde rotuppdrag någon gång. Omkring 40 procent av dessa företag genomförde rotuppdrag regelbundet, under minst fem år. Denna kategori företag erhöll hela 90 procent av alla rotutbetalningar under perioden.

3.1.3 En betydande del av rotuppdragen utförs av företag som anlitar underleverantörer

Det är inte ovanligt att små byggföretag är organiserade i nätverk där företagen anlitar varandra för att kunna tillgodose de kompetenser som sammantaget behövs för att utföra olika typer av uppdrag.[24] Genom att analysera rotföretagens kostnader för personal och sätta dessa i relation till beviljade utbetalningar av rotavdrag kan vi se att det är relativt vanligt att rotföretag på ett systematiskt sätt använder underleverantörer för att klara sina rotuppdrag.

För aktiebolag som utfört rotuppdrag finns det uppgifter om bolagens redovisade (deklarerade) personalkostnader.[25] En rimlig relation mellan rotutbetalningar och personalkostnader för ett företag som endast utför rotuppdrag kan antas vara omkring 43 procent med hänsyn till skatter och administrativa påslag.[26] Under 2019 var det 13 procent av aktiebolagen vars utbetalningar av rotavdrag översteg 43 procent av personalkostnaderna. Denna kategori av företag fick 27 procent av de utbetalningar av rotavdrag som gick till aktiebolag, se tabell 2.

Tabell 2 Utbetalningar av rotavdrag till aktiebolag 2019

Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.
Anm. *Personalkostnader saknas eller är redovisade till noll kronor.

I vår analys utgår vi från att merparten av dessa företag även utfört andra uppdrag än sådana som berättigar till rotavdrag. Att så många bolag har utbetalningar som överstiger 43 procent av personalkostnaden är därför en tydlig indikation på att det är relativt vanligt med underleverantörer när rotuppdrag utförs. Exempelvis finns det omkring 1 750 aktiebolag som tydligt utfört sina uppdrag med hjälp av underleverantörer, eftersom deras rotutbetalningar översteg personalkostnaderna med mer än 100 procent.

3.2 Stark försäljningsökning i de små byggföretagen

För att förstå vilken betydelse rotavdraget har haft för produktionen av rottjänster har vi analyserat nettoomsättningen i de små byggföretagen 2003–2020.[27] Begreppet nettoomsättning används inom ekonomisk redovisning för att beskriva intäkterna från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet, med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till företagets omsättning.

3.2.1 En majoritet av de små byggföretagen har fått rotutbetalningar, men rotuppdragen står för en liten del av den totala nettoomsättningen

Omkring 61 procent av de små byggföretagen utförde rotuppdrag vid minst ett tillfälle 2009–2020. I början av perioden stod företagen som fick rotutbetalningar för omkring 72 procent av den samlade nettoomsättningen i de små byggföretagen, se diagram 3. Efter 2016, när rotavdragets subventionsgrad sänktes, minskade andelen till omkring 65 procent. Ett rimligt antagande är dock att en ännu större andel av företagen var inblandande i produktionen av rottjänster eftersom det är vanligt med underleverantörer i branschen.

Diagram 3 Nettoomsättningen i byggindustrin uppdelad efter marknadssegment

Vi har även försökt att uppskatta hur stor andel av de små byggföretagens samlade nettoomsättning som rotuppdragen står för. Det har vi gjort genom att beräkna arbetskostnaden för de rotuppdrag som utfördes under perioden. Till detta har vi adderat schabloner för materialkostnader och övriga kostnader, se faktaruta i avsnitt 2.2. Före sänkningen av subventionsgraden 2016 utgjorde rotuppdragen omkring 10 procent av nettoomsättningen i de små byggföretagen. Därefter har andelen minskat till omkring 8 procent, se diagram 3.

Vidare kan vi konstatera att de små byggbolagen stod för omkring 45 procent av byggindustrins totala nettoomsättning för 2019.

3.2.2 Nettoomsättningen har ökat mycket snabbt i de små byggföretagen

Under 2000-talet har nettoomsättningen i de små byggföretagen och övriga byggindustrin ökat i en betydligt snabbare takt än i övriga näringslivet, se diagram 4. Redan innan rotavdraget infördes ökade nettoomsättningen i de små byggföretagen snabbare än i övriga näringslivet, en trend som sedan tilltagit. Nettoomsättningen verkar även ha ökat stabilt efter att rotavdraget sänktes från 50 till 30 procent av arbetskostnaderna 2016.

Diagram 4 Utvecklingen av nettoomsättning i de små byggföretagen och övriga byggindustrin i jämförelse med övriga näringslivet

Flera underliggande faktorer har varit gynnsamma för byggindustrin som helhet under perioden: låga räntor, snabb befolkningsökning och en stark inkomstutveckling för många hushåll. Därtill har regeringarna genomfört flera andra reformer än rotavdraget som förmodligen har ökat efterfrågan och intäkterna i byggindustrin, men framför allt i de små byggbolagen. Det handlar bland annat om bygglovsfriheten för Attefallshus (2014), införandet av personalliggare[28] i byggbranschen (2016) och skattereduktion för installation av grön teknik (2021). Även behovet av att snabbt ställa i ordning boenden under flyktingkrisen 2015 kan ha bidragit till den starka utvecklingen.

3.3 Rotavdraget har en relativt liten påverkan på företagens nettoomsättning

Våra beräkningar visar att rotavdragets effekt på nettoomsättningen i företagen som utför rottjänsterna maximalt kan uppgå till 4–14 miljarder kronor för 2019. Vidare visar våra resultat att konsumtionen av tjänster med rotavdrag minskade relativt lite när subventionsgraden sänktes från 50 till 30 procent. Det indikerar att hushållens långsiktiga efterfrågan på rottjänster påverkades förhållandevis lite av den relativt stora prisökningen som sänkningen medförde. Därtill har vi inte kunnat finna en statistiskt signifikant effekt av rotavdraget på nettoomsättningen i de små byggföretagen. Resultatet tyder på att produktionen av dessa tjänster mestadels påverkas av andra faktorer i ekonomin.

3.3.1 Effekten på företagens nettoomsättning är maximalt 14 miljarder kronor för år 2014

Hushållens samlade rotavdrag kan användas för att beräkna rotavdragets maximala effekt på nettoomsättningen i rotföretagen. Detta är möjligt eftersom en mycket liten andel av hushållen använder hela avdragsmöjligheten, se vidare avsnitt 4.1.1. Därmed kan vi approximativt anta att det redovisade rotavdraget motsvarar den absoluta huvuddelen av alla köp som genomförs på den vita marknaden för renoveringar och underhåll av bostäder.

År 2014 uppgick rotutbetalningarna till 16 miljarder kronor, vilket är det högsta utfallet under ett normalt år med rotavdrag, se diagram 5. Ökningen av utbetalningarna under 2015 och 2020–2021 bedömer vi som avvikelser från den allmänna trenden.[29] Följaktligen bedömer vi övriga år under perioden som mer representativa mätpunkter för rotavdragets effekt.

Utifrån rotutbetalningarna beräknar vi rottjänsternas del av företagens nettoomsättning till 39 miljarder kronor för 2014. Det kan vi göra genom att lägga på schabloner för materialkostnader och övriga kostnader samt justera för vissa skatter. Beräkningens uppställning och schabloner redovisas i faktarutan i avsnitt 2.2.

Diagram 5 Beräkning av rottjänsternas påverkan på nettoomsättningen i företagen

Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: När regeringen aviserade att nivån på rotavdraget skulle sänkas från 50 till 30 procent från och med 2016, var det många som tidigarelade sitt köp av rottjänster för att ta del av det större avdraget. Det visas i diagrammet då konsumtionen av rottjänster toppade under år 2015. Hade inte sänkningen aviserats skulle det verkligen utfallet troligen varit närmre trendlinjen för år 2015 och 2016.

Det är naturligtvis osannolikt att alla rotköp skulle vara en effekt av rotavdraget. Många hushåll gör rotavdrag för tjänster som de skulle ha köpt även om avdraget inte funnits. Denna frågeställning undersöks närmare i avsnitt 4.2.2. I vår beräkning använder vi resultatet från en enkätundersökning som Skatteverket genomförde 2010, när rotavdragets subventionsgrad uppgick till 50 procent. I enkäten svarade 56 procent av hushållen, som hade använt rotavdraget, att de skulle ha köpt tjänsten även om rotavdraget inte funnits. Mot den bakgrunden, landar vi i att maximalt 44 procent av rottjänsterna 2014 kan ha skett till följd av rotavdraget.

I samma enkät uppgav 36 procent att de skulle genomfört rotarbetet på något annat sätt i stället för att köpa tjänsten vitt om inte rotavdraget på 50 procent hade funnits. Personerna hade antingen utfört arbetet själva, tagit hjälp av vänner och anhöriga eller köpt tjänsten svart, se avsnitt 4.2.2.[30] Materielkostnaden för dessa rotarbeten hade således uppstått även utan rotavdraget, vilket vi behöver beakta i vår beräkning.[31] För 2014 beräknar vi denna materielkostnad till 3 miljarder kronor.

Med detta angreppsätt kan den maximala effekten på nettoomsättningen i företagen beräknas till 14 miljarder kronor för 2014.[32]

3.3.2 Effekten på företagens nettoomsättning 2019 kan uppskattas till 4–14 miljarder kronor

Tillväxtanalys har genomfört en studie av rotavdragets effekt på sysselsättningen i företag som utförde rottjänster 2010–2015. För att ingå i studien behövde företagen ha fått rotutbetalningar som uppgick till minst 10 procent av löneutbetalningarna. I studien beräknar myndigheten att sysselsättningen i branschen hade ökat med 6–9 procent med anledning av rotavdraget.[33]

Företagen i Tillväxtanalys studie motsvarar i hög grad de små byggföretag som vi undersökt i granskningen. Approximativt kan vi använda Tillväxtanalys resultat för att beräkna ett intervall för rotavdragets effekt på nettoomsättningen i dessa företag. Vi har genomfört beräkningen för 2019 då nettoomsättningen uppgick till omkring 250 miljarder kronor i de små byggföretag som utförde rotuppdrag.

Sysselsättning är ett trubbigt mått i detta sammanhang. Arbetstiden kan variera kraftigt mellan olika personer som omfattas av denna definition. Syftet med vår beräkning är att hitta ett intervall som med hög tillförlitlighet täcker det verkliga utfallet. Osäkerheter kan då hanteras genom att vi gör försiktiga antaganden. För det högre värdet i intervallet antar vi, högt räknat, att sysselsättningen ökat med 9 procent och att den tillkommande arbetskraften i genomsnitt arbetar 75 procent av en heltidstjänst. För det lägre värdet antar vi, lågt räknat, att sysselsättningen ökat med 6 procent och att arbetskraften arbetar 25 procent av en heltidstjänst.

Med det angreppsättet blir det beräknade intervallet 4–17 miljarder kronor för nettoomsättningen 2019.[34] Den övre gränsen ligger något högre än den beräkning som presenterades tidigare och som byggde på Skatteverkets enkätundersökning från 2010. Vi bedömer att vår tidigare beräkning på 14 miljarder kronor är en rimligare uppskattning av rotavdragets maximala effekt. Det beror på att rotavdragets subventionsgrad sänktes från 50 till 30 procent 2016 och att den maximala effekten inte rimligen kan vara högre vid en lägre subventionsgrad.

Vidare kan våra beräkningar jämföras med Finansdepartementets beräkningar från 2011 av rotavdragets effekt på sysselsättningen i rotföretagen. Finansdepartementet beräknade att den långsiktiga sysselsättningen skulle öka med 15 000 personer.[35] I vår beräkning motsvarar det en ökning av nettoomsättningen i rotföretagen med 5–14 miljarder kronor för 2019. Intervallet beror på vilka antaganden som vi gör om den genomsnittliga arbetstiden.

3.3.3 Den långsiktiga efterfrågan på tjänster med rotavdrag minskade relativt lite när subventionsgraden sänktes

Hushållens långsiktiga konsumtion av rottjänster minskade relativt lite när rotavdragets subventionsgrad sänktes från 50 till 30 procent. Sänkningen motsvarade en prisökning med 40 procent av arbetskostnaden för majoriteten av rottjänsterna. Det förekom visserligen att en del av hushållen tidigarelade sin konsumtion när sänkningen aviserades, och då särskilt bland hushåll som gjorde rotavdrag för högre belopp, se diagram 6. Hushållens möjlighet att tidigarelägga sina köp kan vara en indikation på att hushållen hade ekonomiska förutsättningar att hantera en oväntad utgift.

Diagram 6 Antal personer som gör rotavdrag för olika stora arbetskostnader inklusive moms

Att efterfrågan på tjänster med rotavdrag inte minskade på ett betydande sätt kan indikera att det saknas ett nära substitut. Med andra ord hade många hushåll som använder avdraget inte genomfört tjänsten som egenarbete. Det kan också vara en indikation på att en betydande andel av tjänsterna som subventioneras är åtgärder som hushållen anser är nödvändiga eller prioriterat att genomföra, vilket kan vara fallet med till exempel tjänster inom el och VVS, eller att tjänsten betraktas som en investering och har en liten budgetandel eftersom utgiften kan ses som en kostnad som fördelas över en längre tidsperiod. Under den aktuella perioden var räntan historiskt låg, vilket gjorde det billigt för hushållen att låna pengar för att renovera och förbättra sitt boende.

Eftersom vi inte kunnat se någon real prisökning på tjänster med rotavdrag under den aktuella perioden, utgår vi från att sänkningen av subventionsgraden approximativt motsvarar den verkliga prissänkningen.[36] För vidare information om prisutvecklingen för tjänster med rotavdrag, se avsnitt 3.4.

Vår observation är i linje med resultatet från en statistisk utvärderingen av en skattereduktion i Finland som liknar rotavdraget. Resultatet pekar på att skattesubventionen av hantverkartjänster i Finland inte medförde en betydande ökning av efterfrågan på de tjänster som omfattades av avdraget. Författarna bedömer att tidigare forskning, tillsammans med deras resultat, tyder på att konsumtionen av dessa tjänster inte är särskilt känsliga för prisförändringar.[37]

3.3.4 Ingen statistisk säkerställd effekt av rotavdraget på företagens nettoomsättning

Vi har därtill försökt uppskatta effekten på nettoomsättningen på statistisk väg med hjälp av en så kallad syntetisk kontrollgrupp.[38] Vi kunde inte finna en statistiskt säkerställd effekt av rotavdraget på nettoomsättningen i de små byggföretagen 2003–2014. Vi bedömer dock att det är troligt att rotavdraget har haft en effekt på nettoomsättningen, men att effekten är för liten för att fångas upp via den metod som vi använt. Resultaten från den statistiska undersökningen visar att det inte kan uteslutas att stora delar av den ökade efterfrågan på tjänster med rotavdrag kan tillskrivas den ekonomiska utvecklingen. Rotavdraget har funnits under en längre period med högkonjunktur då bland annat räntan varit historisk låg[39]. Därmed har det varit billigt för hushållen att låna pengar, köpkraften har varit stark och priserna på bostäder har ökat kraftigt. Eftersom många rottjänster utförs i syfte att upprätthålla eller förbättra bostadsbeståndet, finns det skäl att tro att hushållen betraktar flera av dessa tjänster som ekonomiska investeringar, och att det låga ränteläget haft stor betydelse för hushållens beslut om att renovera och förbättra sitt boende.

3.4 Tilltagande konkurrens för små byggföretag

Att nettoomsättningen har ökat i en bransch behöver inte endast förklaras av att försäljningsvolymen ökat. Ökningen skulle också kunna förklaras av att företagen övervältrar en del av rotavdraget på konsumentpriserna, så kallad prisövervältring. En fullständig prisövervältring av rotavdraget skulle ha medfört att det inte inträffat någon prisändring gentemot kunderna, medan företagens vinster och därmed nettoomsättning skulle ha ökat.

Givet de uppgifter som vi har om prisutvecklingen för tjänster med rotavdrag och vinstutvecklingen i de små byggföretagen är det osannolikt att företagen har övervältrat rotavdraget på konsumentpriset i någon större utsträckning. Möjligen förekom det initialt en prisövervältring, men sett över en längre tid har priserna utvecklats i takt med inflationen trots att löneläget i byggindustrin har ökat i en betydligt snabbare takt.

3.4.1 Ingen real prisökning på rottjänster sedan 2010

Vi har inte kunnat hitta några prisuppgifter som kan klarlägga om byggföretagen kunde höja sina priser på arbetskostnaden för rottjänster vid införandet av rotavdraget 2009. I löpande priser har timpriset för den del av rottjänsten som utgörs av arbetskostnaden ökat med 13 procent sedan 2010, se tabell 3. Mätt i fasta priser har priset inte ökat alls. Under samma period har timlönen för en genomsnittlig byggnadsarbetare ökat med 33 procent i löpande priser och med 18 procent i fasta priser. Företagen har således inte kunnat öka timpriset på rottjänsterna i sådan takt att de kunnat kompensera sig för att lönekostnaderna i branschen ökat.

Tabell 3 Genomsnittliga timpriser för rottjänsten arbetskostnad och timlöner för byggnadsarbetare

Källa: SCB, Skatteverket och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: a Beräkningarna för det genomsnittliga timpriset för 2016–2021 baseras på uppgifter om det totala rotavdraget och totala antalet köpta timmar. Timpriset för 2010 är hämtat från en enkätundersökning som Skatteverket gjorde 2011 och som riktades till personer som gjort rotavdrag. Prislägesberäkningen för 2019 är genomförd med hjälp av KPI.

3.4.2 Fallande vinstmarginaler i de små byggföretagen sedan 2007

Utrymmet för att öka vinsten i de små byggföretagen (rörelsemarginalen) har trendmässigt fallit sedan 2007, vilket kan vara ett tecken på att konkurrensen i branschen varit tilltagande, se diagram 7.

Diagram 7 Nyckeltal för små byggföretag

Den fallande rörelsemarginalen under perioden beror bland annat på att företagen inte kunnat öka priset på sina tjänster i samma takt som deras marginalkostnader ökat, se faktarutan nedan. I de små byggföretagen bestäms marginalkostnaden till stor del av timlönen till de som arbetar i företaget. Som vi kunde se i föregående avsnitt har timlönerna ökat i en betydligt högre takt än timpriserna på rottjänster.

Med andra ord talar en fallande rörelsemarginal sedan 2007 emot att rotavdraget har övervältats på konsumentpriserna. Dessa resultat är också i linje med tidigare studier om prisövervältring av skattereduktioner i byggindustrin.[40] En förklaring till att skattesänkningen inte medfört en hög grad av prisövervältring, kan vara att det råder hög grad av konkurrens i byggindustrin, bland annat till följd av den fria arbetsmarknaden inom EU.

3.5 Relativt få personer från utanförskap får anställning i små byggföretag

Vi har undersökt vilka grupper som tog del av de nya arbetstillfällen som skapades i de små byggföretagen 2009–2019. Tidigare har vi konstaterat att branschens nettoomsättning ökade i en mycket snabb takt under perioden och mer än vad som endast kan hänföras till effekter av rotavdragets införande. Även antalet anställda ökade i en snabb takt. Antalet anställda i de små byggföretagen ökade med 20 procent, vilket kan jämföras med antalet sysselsatta[41] i Sverige som ökade med 14 procent under samma period, se diagram 8.

Ungefär hälften av de nyanställda i de små byggföretagen hade året innan de fick sin anställning en kontrolluppgift[42] eller företagarinkomst från ett företag som verkade utanför byggindustrin. De branscher utanför byggindustrin som flest rekryterats från är handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar.

Endast 4 procent av alla anställda under perioden hade inte förvärvsarbetat året innan de fick anställning och saknade kontrolluppgifter från en arbetsgivare eller redovisad företagarinkomst. Av dessa var knappt hälften 20 år eller yngre, vilket är en indikation på att många kom från studier. Av de återstående, alltså de som var äldre än 20 år, saknade ungefär 65 procent kontrolluppgifter under fler än ett år. Vi kan således konstatera att det varje år är omkring 5 000 personer över 20 år som får anställning i de små byggföretagen utan att åren innan varit registrerade som arbetande i Sverige.

Diagram 8 Antal anställda i små byggföretag och sysselsättningsstatus året före nyanställning