5. Svarta rottjänster och svarta löner i rotföretag

Avsnitt

5.1 Tydliga problem med svartarbete i början på 2000‑talet

För att så småningom kunna beräkna rotavdragets effekt på svartarbete behöver vi skapa oss en bild av problemets storlek åren innan rotavdraget infördes. Det har vi gjort genom att analysera två stora undersökningar av svartarbetet i Sverige som genomfördes av Riksrevisionsverket 1997 och Skatteverket 2005.[59]

Åren innan rotavdraget infördes fanns det tydliga problem med svartarbete vid renoveringar och underhåll av privata bostäder. År 2005 uppskattade Skatteverket att svartarbetets omfattning uppgick till omkring 20 000 årsarbetskrafter, och mätningarna indikerade att den svarta marknaden växte. Knappt hälften av svartarbetet betalades med kontanter och resterade del betalades med gentjänster och gåvor. De kontanta köpen beräknades uppgå till omkring 4 miljarder kronor, och av dem utgjorde omkring 3 miljarder kronor sådana arbeten som senare skulle komma att omfattas av rotavdraget. Skatteverket fann också i sin undersökning att en stor del av svartarbetet utfördes av personer med en nära relation till köparna.[60]

5.1.1 Tilltagande problem med svarta rottjänster åren innan rotavdraget infördes

Under 1993–2005 genomförde Skatteverket flera undersökningar av svartarbetet i Sverige. För att hantera svårigheterna med att studera en olaglig verksamhet, som aktörerna ville dölja, användes en bred uppsättning metoder. Myndigheten genomförde bland annat djupintervjuer med personer som köpt eller utfört svarta tjänster, flera olika registerundersökningar och flera stora enkätbaserade intervjuundersökningar med både hushåll och företag.[61]

Baserat på en stor intervjuundersökning som genomfördes 2005 beräknade Skatteverket att en miljon hushåll hade tagit hjälp från någon utanför hushållet för att utföra reparationer eller underhåll på sin bostad. Närmare hälften av de svarta tjänsterna avsåg snickeriarbeten, men det var också vanligt med svarta köp av el- och VA-arbeten liksom målning och tapetsering. Omkring 290 000 av hushållen bedömdes någon gång ha betalat någon del av arbetet svart. Skatteverket beräknade att de svarta köp som betalades kontant uppgick till 4 miljarder kronor[62] och att det motsvarade knappt 10 000 årsarbetskrafter, se tabell 9.[63]

Knappt hälften av de svarta tjänsterna för reparationer och underhåll av bostaden betalades med kontanter, och resterande del betalades med gentjänster och gåvor såsom varor, semesterresor och tillgång till fritidsbåt eller fritidshus.[64] Det framgår också av Skatteverkets undersökning att omkring 75 procent av svartarbetet utfördes av släktingar, grannar, vänner eller arbetskamrater.[65]

Skatteverket bedömde vidare att andelen svartarbete generellt sett ökade mellan 1997 och 2005. Bedömningen byggde på en jämförelse av Skatteverkets enkätresultat med en liknande undersökning som Riksrevisionsverket hade genomfört 1997.[66]

Tabell 9 Mängden svarta tjänster för reparationer och underhåll på bostaden, resultat från Skatteverkets enkätundersökning 2005

Källa: Skatteverket 2006 och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: En årsarbetskraft motsvarar 1 880 timmar.

I en senare studie beräknade Skatteverket att omkring 3 miljarder kronor av de kontanta betalningarna för svartarbeten 2005 avsåg sådana tjänster som senare skulle komma att omfattas av rotavdrag. Vidare utgick myndigheten från att det främst var denna typ av svarta tjänster som kunde ha påverkats av att rotavdraget infördes, se avsnitt 5.2.1.[67]

5.1.2 Svartarbetet motsvarade en betydande del av arbetskraften i de små byggföretagen år 2005

I avsnitt 3.1 kunde vi konstatera att det i huvudsak är små byggföretag som utför reparationer och underhåll av privata bostäder. År 2005 fanns det omkring 55 000 små byggföretag som tillsammans hade en nettoomsättning på 154 miljarder kronor. Arbetskraften i dessa företag utgjordes av omkring 150 000 anställda samt en stor del av ägarna till de små företagen. Om vi antar att en stor del av ägarna var verksamma i företagen kan vi uppskatta arbetskraften till omkring 200 000 personer.

År 2005 uppskattade Skatteverket att svartarbete för hantverkartjänster på bostaden uppgick till drygt 20 000 årsarbetskrafter. Det motsvarade således omkring 10 procent av arbetskraften i de små byggföretagen. Omkring 40 procent av de svarta årsarbetskrafterna avsåg tjänster som skulle ha omfattats av rotavdrag, och de betalades kontant till ett samlat värde på omkring 3 miljarder kronor.[68] De svarta betalningarna för rottjänster motsvarade 2 procent av nettoomsättningen i de små byggföretagen och omkring 5 procent av arbetskraften.

5.2 Hushållens efterfrågan på svarta rottjänster har minskat

För att kunna avgöra om rotavdraget har bidragit till att minska svartarbetet har vi utgått från ett antal undersökningar som Skatteverket har genomfört för att mäta hushållens efterfrågan på svarta rottjänster.

Skatteverket beräknade 2011 att rotavdraget hade minskat svartarbetet med omkring 1 400 årsarbetskrafter 2005–2011, vilket motsvarade 0,5 miljarder kronor. Andra undersökningar som myndigheten har gjort visar även en kraftigt fallande trend i den allmänna efterfrågan på svarta tjänster under de senaste 20 åren. Utvecklingen gäller även svarta byggtjänster till hushåll, och det finns indikationer på att efterfrågan har mer än halverats. Den allmänt fallande trenden gör det svårt att tolka vilken betydelse som rotavdraget har haft i sammanhanget, men de underlag som finns tillgängliga indikerar att rotavdraget har haft relativt stor påverkan på utvecklingen.

5.2.1 Skatteverkets undersökning indikerar att rotavdraget har minskat svartarbetet

Under 2010 genomförde Skatteverket en enkätundersökning riktad till hushåll som hade använt rotavdrag. I enkäten svarade 6 procent av hushållen att de skulle ha köpt rottjänsten svart om inte rotavdraget funnits.[69] Baserat på svaren i enkäten beräknade Skatteverket att rotavdraget hade minskat svartarbetet med 2,5 miljoner timmar, motsvarande 1 400 årsarbetskrafter.[70] Resultatet jämfördes med den uppskattning av svarta rottjänster som myndigheten hade genomfört 2005, se avsnitt 5.1.1. De svarta rottjänster som betalades kontant uppskattades där till strax under 10 000 årsarbetskrafter. Sammantaget beräknade Skatteverket att rotavdraget hade minskat de svarta rottjänsterna med 14 procent 2005–2010.[71]

Skatteverket misstänkte dock att beräkningen kunde vara en underskattning, eftersom det inte går att avgöra hur bra enkätsvaren återger hur hushållen skulle ha agerat om inte rotavdraget funnits. Det finns skäl att tro att en del av hushållen som svarade att de skulle ha tagit hjälp av släktingar och vänner, egentligen skulle ha köpt tjänsten svart. Anledningen är att en stor del av det svarta arbetet ofta utförs av personer som tillhör köparens nära krets. I enkäten svarade 9 procent av hushållen att de skulle ha tagit hjälp av släkt och vänner om inte rotavdraget funnits.[72] Det finns emellertid också risk för att en del som svarade på enkäten var angelägna om att rotavdraget skulle få finnas kvar och därför missvisande svarade att de skulle ha köpt tjänsten svart om rotavdraget inte funnits.

Vidare jämförde Skatteverket sin beräkning med två enkätundersökningar till finska respektive svenska företag som utfört skattesubventionerade hantverkartjänster. Båda undersökningarna ger stöd åt Skatteverkets bedömning om att rotavdraget hade en effekt på svartarbetets omfattning och att rotavdraget därmed har bidragit till att minska hushållens efterfrågan på svarta rottjänster.

Den ena enkätundersökningen riktar sig till företagare i Finland. År 2001 införde man där en skattereduktion för renoveringsarbete på privata bostäder, med en snarlik utformning som rotavdragets när det senare infördes i Sverige.[73] På uppdrag av den finska regeringen genomförde Helsingfors handelshögskola en utvärdering av reformen 2004. I utvärderingen riktades en enkät till företagare i branschen. Företagarna svarade att svartarbetet skulle ha varit mer omfattande, motsvarande omkring 2 000 årsarbetskrafter, om inte skattereduktionen för renoveringsarbete på privata bostäder hade funnits. Det innebar en minskning med 60 procent av svartarbetet.[74]

Den andra enkätundersökningen utfördes i Sverige hösten 2009 av organisationen Företagarna. Resultaten visade att 78 procent av företagen i byggbranschen ansåg att rotavdraget bidragit till att minska svartarbetet i branschen.[75]

5.2.2 Hushållen uppger att de efterfrågar en klart lägre andel svarta tjänster

De undersökningar som vi presenterar nedan indikerar att hushållen kraftigt har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster under de senaste 20 åren. Men de ger inget säkert svar på orsakerna bakom utvecklingen. Vi vet dock att flera reformer har införts under tiden som rotavdraget funnits, för att minska just svartarbetet i vissa utsatta branscher. Det handlar bland annat om införandet av kassaregister, personalliggare, rotavdrag och rutavdrag. Det är också rimligt att anta att trenden bort från kontanthanteringen gör det svårare att betala för svarta tjänster. Därtill har det även genomförts flera mer allmänt inriktade skattesänkningar, såsom jobbskatteavdrag och sänkt bolagsskatt. Detta har förändrat relativpriset mellan svarta och vita tjänster, vilket också kan ha haft en viss betydelse.

Skatteverkets studie av hushållens medvetna köp av svarta tjänster

Vid två tillfällen, 2005 och 2019, har Skatteverket använt befolkningspaneler för att ställa frågor om svarta köp och svartarbete.[76] Ett tydligt resultat från studierna är att hushållens köp av svarta tjänster har minskat kraftigt. Andelen deltagare som svarade att de köpt en svart tjänst under det senaste året minskade från 32 till 13 procent mellan 2005 och 2019. Deltagarna fick även uppge vilka typer av tjänster som de köpt svart. Ett svarsalternativ var ”hantverksarbete på hus och hem av till exempel murare, snickare, målare, elektriker, golv eller rörläggare”, det vill säga tjänster som i stor utsträckning omfattas av rotavdrag. Andelen deltagare som uppgav att de hade köpt denna typ av svarta tjänster minskade från 14 procent till 4 procent mellan 2005 och 2019. Resultatet indikerar således att hushållens efterfrågan på svarta rottjänster har minskat kraftigt.[77]

Deltagarna i panelen fick även uppge hur stora belopp de köpt svarta tjänster för. Baserat på uppgifterna beräknade Skatteverket att de svarta köpen 2005 uppgick till totalt 11 miljarder kronor, vilket motsvarar 13 miljarder i 2019 års prisläge. År 2019 hade svartarbetet minskat till 3 miljarder kronor. Myndigheten redovisade inte någon separat beräkning för de köp som nu omfattas av rotavdraget. Det framgår dock att dessa köp stod för en betydande del av de totala svarta köpen.

Skatteverket framhöll vidare att undersökningens resultat ska betraktas som en miniminivå. Intervjufrågorna kunde endast fånga de svarta köp som hushållen gjorde medvetet. Sannolikt fanns rottjänster som till synes hade konsumerats vitt, men där det förekom svarta löner i något eller flera led efter konsumentledet.

Skatteverkets återkommande attitydundersökningar

Skatteverket har även genomfört andra intervjuundersökningar för att bedöma och följa hushållens attityd till skattesystemet och skattefusk. På frågan om man kände någon som anlitat svart arbetskraft minskade andelen som svarade instämmande[78] från 21 till 14 procent mellan 2017 och 2021. På frågan om de kände någon som arbetat svart minskade andelen som instämde från 26 till 16 procent under samma period.[79] Även dessa studier ger stöd för att hushållens efterfrågan på svarta tjänster har fortsatt att minska.

5.3 Svarta löner och annan brottslighet har ökat i rotföretagen

En intressant frågeställning är i vilken omfattning som rotföretagen använder svarta löner utan att det är synligt för hushållen som köper tjänsterna. Vidare är det även intressant att analysera om det finns andra olagliga sätt för företagen att skaffa sig konkurrensfördelar jämte att betala svarta löner till de verksamma i företagen. Vår analys bygger på studier som Skatteverket har gjort och en utredning som genomförts på initiativ av företrädare för byggbranschen, Byggmarknadskommissionen.

Skatteverkets undersökningar visar att andelen svarta löner i byggindustrin har ökat under de senaste 20 åren. I de allra minsta byggföretagen, som utför huvuddelen av rottjänsterna, har ökningen varit särskilt kraftig. Det finns indikationer på att de svarta lönerna i de minsta byggföretagen kan ha ökat med omkring 5 miljarder kronor. Vidare visar Skatteverkets undersökningar att andelen svarta löner kan vara mycket hög i denna typ av företag.

Att de svarta lönerna har ökat i de små byggföretagen under senare år framhålls även i en rapport från Byggmarknadskommissionen. Av rapporten framgår att det pågår en omfattande brottslighet, så kallad arbetslivskriminalitet, som påverkar konkurrenssituationen negativt i byggindustrin. För att kunna motverka arbetslivskriminalitet har regeringen tillsatt flera utredningar under de senaste åren. De förslag som lyfts fram handlar i första hand om att förbättra myndigheternas kontrollmöjligheter.

5.3.1 De svarta lönerna har ökat i byggindustrin

Skatteverket har beräknat andelen svarta löner i ekonomin med hjälp av resultatet från myndighetens skatterevisioner från perioderna 1995–2003 och 2010–2016. Det är revisioner av inkomstslaget tjänst som ligger till grund för beräkningarna. I denna typ av revisioner upptäcker Skatteverket de fel som företagen gör avseende löner till anställda och ersättningar till ägarna. Exempelvis kan det handla om att privata kostnader för anställda eller ägarna tagits upp som kostnader i företaget i stället för att betalas av den enskilde. Däremot är det svårare att upptäcka oredovisade inkomster såsom svarta kontantbetalningar. Skatteverket framhåller att resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom undersökningen i huvudsak bygger på revisioner som var riskbaserade.[80]

Den genomsnittliga ändringen per år av företagens deklarerade arbetsinkomster efter revisionerna 2010–2016 uppgick till 900 miljoner kronor. Uppräknat till hela ekonomin motsvarade det svarta löner för sammanlagt 91 miljarder kronor[81] eller 2,3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Skatteverket beräknade att de svarta lönerna hade ökat i nominella termer sedan 1995–2003; de svarta lönerna beräknades då till 71 miljarder kronor. När det gäller de svarta lönernas utveckling i relation till BNP bedömde Skatteverket att de åtminstone inte hade ökat mellan de båda mättillfällena.[82]

Byggindustrins andel av de totala svarta lönerna i ekonomin uppgick till 20 procent vid det senaste mättillfället. Mellan de båda mättillfällena ökade branschens deklarerade arbetsinkomster med 110 procent till 105 miljarder kronor, se tabell 10. Under samma period ökade de svarta lönerna med 200 procent till 18 miljarder kronor.[83]

Tabell 10 Deklarerade arbetsinkomster och svarta löner i byggindustrin (miljarder kronor eller procent)

Källa: Skatteverket 2020 och Riksrevisionens beräkningar.

De minsta företagen i ekonomin står för huvuddelen av de svarta lönerna. I den senaste mätningen stod företag med lönesummor under 5 miljoner kronor för 87 procent av de svarta lönerna, samtidigt som samma företag endast stod för 18 procent av de deklarerade arbetsinkomsterna.[84]

Även inom byggindustrin stod de minsta företagen med en lönesumma under 5 miljoner kronor för en betydande del av de svarta lönerna, se tabell 10. Dessa företag är särskilt intressanta för oss, eftersom de till stor del överlappar med den grupp företag som utför huvuddelen av alla rottjänster, se avsnitt 3.1. De svarta lönerna i gruppen ökade kraftigt under perioden, från 1 till 9 miljarder kronor. En stor del av förändringen, omkring 40 procent, kan förklaras med den metodändring som Skatteverket genomförde mellan mättidpunkterna.[85] Men vi kan ändå konstatera att de svarta lönerna ökade med omkring 5 miljarder kronor.[86] Vidare kan vi konstatera att andelen svarta löner i företagstypen måste betraktas som mycket hög – ett resultat som i viss mån kan antas bero på att beräkningen bygger på ett riskbaserat urval i form av skatterevisioner.

5.3.2 Växande problem med arbetslivskriminalitet i byggindustrin

Aktörerna inom byggindustrin har under en längre tid sett en tilltagande och osund utveckling av den illojala konkurrensen inom branschen. År 2020 gick aktörer från byggbranschens alla delar samman och tillsatte en utredning för att kartlägga problemen och föreslå åtgärder i Byggmarknadskommissionen.[87]

Sammantaget bedömer kommissionen att problemen med svarta löner bortom konsumentled och kriminalitet inom byggindustrin är såväl omfattande som växande. Vidare framhåller kommissionen att det finns en stor brist på regelefterlevnad i den småskaliga verksamheten, alltså byggtjänster som främst är inriktade till privatkunder.[88]

Byggmarknadskommissionens arbete

Kommissionen anser att det finns tre underliggande faktorer som haft betydelse för att kriminaliteten har kunnat öka:

• EU-inträdet 1995 som medförde en mer internationell marknad för företag och arbetskraft som utför byggtjänster
• en hög och ihållande efterfrågan på byggtjänster och arbetskraft i branschen
• en strukturomvandling där specialisering har åstadkommits genom användandet av underentreprenörer i allt större utsträckning.

I en intervjustudie som genomfördes i kommissionens arbete fick en panel av aktörer med erfarenhet från branschen bedöma omfattningen av problemen med kriminalitet och andra faktorer som påverkade konkurrensen negativt i branschen.[89] Frågorna koncentrerades till förhållandena i Stockholm. Expertgruppens erfarenheter var delvis olika, men en återkommande bedömning var att rotarbeten, rivning och ställningsarbeten var särskilt utsatta för kriminalitet och illojal konkurrens. De problem som experterna ansåg som mest allvarliga var illegal arbetskraft och undandragande av skatt.[90]

I kommissionens arbete ingick även att undersöka i vilken utsträckning utländska företag följde lagar och avtal i Sverige. År 2020 fanns det 3 000 utlandsregistrerade företag i Sverige. Erfarenhetsmässigt vet man att företag från vissa länder är överrepresenterade när problem i relation till gällande regelverk påträffas. I registret fanns 1 000 företag från de aktuella länderna, och bland dem tog man fram ett slumpmässigt urval om 90 företag. Resultatet visade att de allra flesta företagen i urvalet hade någon typ av problem i förhållande till svenska avtal eller lagar. Det kunde handla om att företag inte betalade skatt, betalade för låga löner[91], saknade F-skatt trots pågående verksamhet i Sverige, rapporterade fel i utstationeringsregistret eller brast i årsredovisningen. I urvalet hade 89 procent av företagen någon typ av problem, och 40 procent av företagen hade problem inom tre eller flera områden. I studien fann man inga systematiska skillnader i resultatet beroende på företagens storlek.[92]

Kommissionen kartlade även de vanligaste kriminella uppläggen i byggbranschen. På senare år har man börjat benämna denna typ av företeelse som arbetslivskriminalitet.[93] Det handlar om företagare vars affärsidéer går ut på att organisera eller medverka i kriminella handlingar. Det kan också handla om att medvetet och planerat begå olika typer av avtalsbrott. Den här typen av aktörer strävar efter att uppträda i den vanliga byggmarknaden och då ofta i underentreprenadkedjor. Vinsterna i företagen uppstår till följd av att de kan sänka sina kostnader genom att kringgå avtal och regler. Kostnaderna kan hållas betydligt lägre genom att till exempel: betala mycket låga löner till sina anställda, använda illegal arbetskraft, låta bli att betala skatter och sociala avgifter eller kringgå arbetsmiljöregler och miljöregler.

Flera av de problem som kommissionen beskriver har också uppmärksammats i en rapport från Brottsförebyggande rådet 2007.[94]

5.3.3 Regeringens utredningar för att motverka arbetslivskriminalitet pekar på ökad kontroll

Under de senaste åren har problemen med arbetslivskriminalitet blivit allt tydligare och regeringen har tillsatt flera utredningar för att skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder. De förslag som har diskuterats hittills har handlat om att förbättra myndigheternas förutsättningar för att kunna samverka och genomföra mer effektiva kontroller.

I september 2021 tillsatte regeringen en kommitté i form av en delegation för att, ur ett samhällsövergripande perspektiv, verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet samt främja samverkan och erfarenhetsutbyte.[95] Delegationen har lämnat ett delbetänkande där ett antal områden lyfts fram som särskilt intressanta att arbeta vidare med. Det handlar bland annat om behov av: förbättrad statistik och uppföljning, möjligheter att samköra register, informationsutbyte och samverkan mellan myndigheter samt kunskapshöjande insatser.[96]

I juni 2022 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen samt vissa frågor som är kopplade till personalliggare och till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik.[97] I sitt delbetänkande lämnade Skatteförfarandeutredningen förslag på regeländringar som syftade till att ge myndigheter och arbetslöshetskassor bättre förutsättningar för att bedöma om en individuppgift är riktig. Vidare lämnades också förslag på regeländringar för att förbättra Försäkringskassans kontrollmöjligheter och förebygga felaktiga utbetalningar.[98]

Regelverket för att erhålla rotavdrag skapar bättre förutsättningar för Skatteverket att genomföra effektiva kontroller. För att kunna få rotutbetalningar från Skatteverket behöver byggföretagen nämligen ansöka om F-skatt och synliggörs därmed i Skatteverkets register, vilket underlättar kontroller.[99] När rotavdraget infördes ökade antalet byggföretag som var registrerade hos Skatteverket. Knappt hälften av de 400 utländska företag som fick utbetalningar under rotavdragets två första år hade inte varit registrerade i Sverige tidigare. Motsvarande andel för svenska företag var en femtedel.[100]

5.4 Svårbestämd effekt på svartarbetet

Med de underlag som vi har tillgång till, och som vi har presentat ovan, är det svårt att med säkerhet avgöra storleksordningen på rotavdragets effekt på hushållens efterfrågan på svarta rottjänster. Trots osäkerheterna, beräknar vi att värdet på svartarbetet var 0,5–4 miljarder kronor lägre 2019 än vad det skulle ha varit om rotavdraget inte funnits. Vår beräkning tar endast hänsyn till rotavdragets påverkan på hushållens efterfrågan på svarta rottjänster. Beräkningen beaktar inte att rotavdraget i viss mån kan ha bidragit till att öka mängden svarta löner i rotföretagen.

5.4.1 Påverkbara svarta rottjänster 2005, åren innan rotavdraget infördes

Innan rotavdraget infördes beräknades de kontanta köpen av svarta rottjänster uppgå till omkring 3 miljarder kronor, se avsnitt 5.1.1. Det finns skäl att tro att detta belopp är en underskattning eftersom det kan ha förekommit underrapportering i de enkäter som beräkningen bygger på. Dessutom bedömer vi att rotavdraget hade en viss potential att nå delar av de svarta tjänster som hushållen betalade med gentjänster och gåvor.[101] Vi lägger därför till en marginal för detta i vår beräkning och uppskattar att de svarta köpen som reformen hade potential att påverka uppgick till omkring 4 miljarder kronor innan rotavdraget infördes, se tabell 11.

Vår bedömning är naturligtvis osäker, och längre fram i avsnittet presenterar vi alternativa beräkningar där andra antaganden gjorts om mängden påverkbart svartarbete. I ett ”lågalternativ” utgår vi till exempel från att de påverkbara svarta rottjänsterna 2005 uppgick till 3 miljarder kronor, se tabell 11.

5.4.2 Ett kontrafaktiskt scenario för 2019

Det är naturligtvis svårt att veta hur utvecklingen i samhället och den förda politiken sedan 2005 har påverkat hushållens efterfrågan på svarta rottjänster. För att hantera denna osäkerhet har vi skapat kontrafaktiska scenarier på två olika sätt.

I vår grundberäkning utgår vi från att efterfrågan på svarta tjänster i rotföretagen följer samma utveckling som nettoomsättningen i de små byggföretagen, det vill säga den typ av företag som normalt utför byggtjänster åt privatpersoner. På detta sätt kan vi modellera hur den svarta marknaden hade utvecklats mellan 2005 och 2019, allt annat lika. De påverkbara svarta rottjänsterna uppgick 2005 till 2,7 procent av nettoomsättningen i de små byggföretagen. Om vi skriver fram de svarta tjänsterna till 2019, så att de utgör samma andel av nettoomsättningen i branschen, hade de uppgått till 10 miljarder kronor, se tabell 11.

I ”lågalternativet” har vi i stället försökt att modellera utvecklingen genom att skriva fram de påverkbara svarta rottjänsterna med den allmänna prisutvecklingen i ekonomin, se tabell 11.[102]

Tabell 11 Rotavdragets effekt på hushållens efterfrågan på svarta rottjänster 2019

Källa: Riksrevisionen.
Anm.: Nettoomsättning i de små byggföretagen 2005 var 150 miljarder kronor och 2019 var nettoomsättningen 390 miljarder kronor. * Framskriven med konsumentprisindex (KPI).

5.4.3 Förändring av efterfrågan på svarta rottjänster till följd av samhällsutvecklingen och den samlade politiken

För att beskriva vilken effekt som samhällsutvecklingen och den samlade förda politiken har haft på hushållens efterfrågan på svarta tjänster, använder vi Skatteverkets undersökningar. Resultatet indikerar att hushållens efterfrågan på svarta rottjänster kan ha mer än halverats, se avsnitt 5.2.2. I vår grundberäkning antar vi att efterfrågan har minskat med 60 procent. Detta antagande är naturligtvis osäkert och vi varierar det i våra alternativa beräkningar. Om vi applicerar utvecklingen på det kontrafaktiska scenariot i grundberäkningen har de svarta rotköpen minskat med omkring 6 miljarder kronor i jämförelse med det kontrafaktiska scenariot, se tabell 11.

5.4.4 Beräkning av rotavdragets bidrag till utvecklingen

Att hushållens efterfrågan på svarta rottjänster kan ha mer än halverats kan inte endast tillskrivas rotavdraget, utan det finns flera tänkbara faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen, se avsnitt 5.2.

Skatteverket beräknade att rotavdragets hade minskat hushållens efterfrågan på svarta rottjänster med 14 procent 2005–2011, se avsnitt 5.2.1. Eftersom Skatteverket uttryckte att det kunde röra sig om en underskattning, använder vi myndighetens beräkning i vårt lägre beräkningsalternativ. I grundberäkningen lägger vi till en marginal och räknar i stället med en effekt på 20 procent i relation till det kontrafaktiska scenariot. I beräkningen antar vi också att effekten har varit bestående och att den inte påverkades av att subventionsgraden sänktes från 50 till 30 procent av arbetskostnaden 2016. Rotavdragets effekt på svartarbete 2019 kan då beräknas till 2 miljarder kronor, se tabell 11.

5.4.5 Känslighetsanalys med två alternativa beräkningar

Flera av våra antaganden ovan är osäkra och därför har vi genomfört två alternativa beräkningar. I dessa har vi varierat följande antaganden:

• mängden påverkbara svarta tjänster innan rotavdraget infördes
• framskrivningen av det kontrafaktiska scenariot till 2019
• förändringen av hushållens efterfrågan på svarta tjänster till följd av samhällsutveckling och politiska reformer
• rotavdragets bidrag till förändringen.

I tabell 11 framgår vilka variationer som vi har gjort i form av ett alternativ som beskriver en tänkbar låg effekt av rotavdraget på omkring 0,5 miljard kronor och ett alternativ som beskriver en tänkbar hög effekt av rotavdraget på omkring 4 miljarder kronor.

Vår beräkning kan jämföras med en uppskattning som Finansdepartementet gjorde 2011 av rotavdragets effekt på svartarbetet i rotbranschen. Finansdepartementet beräknade att rotavdraget hade minskat svartarbetet med omkring 3 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 miljarder kronor i 2019 års prisläge.[103]