4. Rotavdrag och hushållens arbetsutbud

Avsnitt

4.1 De flesta rotavdrag rör mindre belopp

Vi har undersökt vilka hushåll som gör rotavdrag och vilka typer av tjänster som de köper. Resultatet från undersökningen har vi använt i vår beräkning av avdragets påverkan på hushållens arbetsutbud, se avsnitt 4.3. Vår analys är i huvudsak genomförd på hushållsnivå eftersom avdragsmöjligheter och inkomster för hela hushållet antas påverka den enskilda individens val av hur mycket den ska arbeta.

4.1.1 De flesta hushåll som använder rotavdraget gör avdrag som understiger 10 000 kronor

Under 2011 använde omkring 760 000 hushåll rotavdrag för totalt 13 miljarder kronor. Antalet hushåll som använde rotavdrag ökade med 100 000 fram till och med 2019. Det totala avdragsbeloppet var dock lägre 2019 eftersom subventionsgraden hade sänkts från 50 till 30 procent av arbetskostnaden.

En majoritet av hushållen gjorde rotavdrag för belopp som var lägre än 10 000 kronor. Huvuddelen av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag användes dock av hushåll som gjorde avdrag för högre belopp. År 2019 användes hela 55 procent av det totala avdragsbeloppet av 12 procent av hushållen som gjorde avdrag för belopp på 30 0000 kronor eller mer, se tabell 4. Endast 1 procent av alla hushåll använde hela sitt möjliga rotavdrag, det vill säga 50 000 kronor per person. Dessa hushåll använde även 6 procent av det totala avdragsbeloppet.

Tabell 4 Andelen rothushåll och andel av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag, uppdelat efter nivå på avdragsbeloppet

Anm.: Maxbeloppet för hur stort rotavdrag man får göra är 50 000 kr per person och år, och således det dubbla om det är två vuxna i hushållet. År 2011 och 2019 var rotavdraget 50 respektive 30 procent av arbetskostnaderna.
Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.

Det är relativt vanligt att hushåll återkommande använder rotavdrag. Av alla hushåll som gjorde rotavdrag under 2009–2020 använde omkring 60 procent avdraget under minst fem år, således minst en gång vartannat år i genomsnitt.

4.1.2 Mer än hälften av rotavdraget används av en mindre andel hushåll med höga inkomster

Hushåll som köper tjänster med rotavdrag återfinns inom alla inkomstdeciler. Hushåll med högre inkomster gör i genomsnitt större köp av tjänster med rotavdrag än hushåll med lägre inkomster. År 2019 användes mer än hälften av det totala avdragsbeloppet av de 20 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna, se diagram 9.

Diagram 9 Andel hushåll och andel av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag fördelat efter deciler av hushållens disponibla inkomstera 2019

4.1.3 Hushållen gör mest rotavdrag för byggtjänster

Under 2015 infördes regler om att utförare av rottjänster ska lämna uppgifter om vilken typ av arbete de har utfört. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket vid begäran om rotutbetalning. Omkring 64 procent av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag avser tjänster som klassificeras som byggtjänster. Företrädare för Skatteverket framhåller att andelen antagligen är för hög eftersom många företagare rapporterar in tjänsten de utfört som en byggtjänst, även om flera olika typer av tjänster utförts.[44] Därmed är det också rimligt att utgå från att övriga tjänstetyper är underskattade i de uppgifter som lämnats. I de inrapporterade uppgifterna står el- och VVS-arbeten för omkring 19 procent av det totala beloppet för rotavdrag, och målning står för omkring 9 procent, se diagram 10.

Diagram 10 Utbetalda rotbelopp för olika typer av rotarbeten

4.2 Många rottjänster hade köpts vitt även utan rotavdrag

Att hushållen faktiskt har möjlighet att välja mellan att köpa eller att utföra rotarbeten själva är en grundläggande förutsättning för att rotavdraget ska kunna leda till frigjord tid för hushållen, och därigenom ökat förvärvsarbete. Det är också relevant att undersöka hur stor andel av hushållen som kan antas ha köpt rottjänsten på den vita marknaden även om rotavdraget inte funnits. Dessa frågor har vi studerat med hjälp av tidigare genomförda enkätundersökningar, och därtill kompletterat med en egen undersökning, där vi har analyserat hur stor del av rotavdraget som går till hushåll som kan antas ha möjlighet eller benägenhet att öka sitt arbetsutbud.

4.2.1 Många hushåll har svårt att utföra rotarbeten själva

Eftersom olika typer av rottjänster kräver olika grad av specialistkunskaper är det olika svårt för hushållen att utföra arbetet själva. När det gäller till exempel elinstallationer är det relativt ovanligt att hushåll har kompetens eller möjlighet att utföra arbetet själva. Samtidigt är det betydligt vanligare att hushåll klarar av att genomföra enklare arbeten såsom målning.

Skatteverket har undersökt hushållens möjligheter att utföra olika typer av rottjänster. År 2010 riktades en enkät till omkring 1 000 hushåll som hade gjort rotavdrag. I enkäten ingick bland annat följande fråga: ”Om ni i hushållet skulle gjort jobbet själv med samma kvalitet som det ni nu köpt – hur många timmar skulle det ta jämfört med det företag som nu gjort jobbet?” Andelen hushåll som svarade att de kunde utföra tjänsten själva var 10–63 procent beroende på vilken typ av tjänst som hade utförts. Däremot var skillnaden i produktivitet ganska lika för olika typer av tjänster hos de hushåll som ansåg att de kunde göra arbetet själva. Enkätundersökningen visar således att hushållens möjligheter att själva utföra arbetet varierar mycket beroende på vilken typ av tjänst det handlar om, se tabell 5.[45]

Tabell 5 Andel av hushållen som kunde utföra den rottjänst de köpt samt skillnad i produktivitet jämfört med det företag som utförde tjänsten

Källa: Skatteverket 2011, urvalet avser personer i ålder 18–74 år.
Anm.: *Produktivitetvariabeln anger hur många procent längre tid, i genomsnitt, som de köpare som har förutsättningar att göra jobbet själva angav att det skulle ta för dem att utföra tjänsten själva, jämfört med den tid det tog för den yrkeskunniga personen som tjänsten köptes av.

4.2.2 Många rottjänster hade köpts även utan rotavdraget

Hushållen hade köpt många av de tjänster som de gör rotavdrag för även om rotavdraget inte funnits. Det framgår av Skatteverkets enkät från 2010, där 56 procent svarade att de ändå skulle ha köpt tjänsten vitt även om de hade fått betala fullt pris. Dessutom framgår det av svaren att detta särskilt gällde de typer av tjänster som hushållen har svårare att utföra själva, se tabell 6.

I enkäten ställdes även följdfrågan ”Hur skulle ditt hushåll i så fall fått jobbet utfört?” till de hushåll som svarade att de skulle ha köpt färre vita tjänster eller inte köpt vita tjänster alls om rotavdraget inte funnits, se tabell 6. Omkring 21 procent av hushållen svarade att de skulle ha gjort arbetet själv; 9 procent svarade att de skulle ha tagit hjälp av vänner och släktingar, medan 6 procent svarade att de skulle ha köpt tjänsten svart.

Tabell 6 Andel köpare i procent som skulle ha köpt rottjänsten även utan rotavdrag samt hur man skulle ha agerat om köpet inte genomförts, när rotavdraget var på 50 procent

Källa: Skatteverket 2011.
Anm. Följdfrågan kunde besvaras med ett eller flera alternativ och den samlade svarsfrekvens blev därmed större än 100 procent.

Att tjänsterna ändå i hög utsträckning hade köpts på den vita marknaden har även framkommit i andra studier. När Riksdagens revisorer granskade en tidigare utformning av rotavdraget som var i bruk 1993–1999 var effektivitetsförluster den främsta anledningen till att rotavdraget bedömdes ha haft liten eller ingen påverkan som konjunkturåtgärd.[46]

Danmark har en liknade skattesubvention som rotavdraget, BoligJob-ordningen. I en dansk enkätundersökning 2015 uppgav 71 procent av användarna att de hade köpt hantverkartjänsterna även om skattesubventionen inte funnits.[47] Även i den undersökningen var det en relativt stor skillnad i andelen som svarade att de ändå hade köpt tjänsten vitt, beroende på tjänstens specialiseringsgrad. Tjänster som är svårare att utföra själv hade i större utsträckning köpts på den vita marknaden även om skattesubventionen inte funnits.[48]

4.2.3 Minst en tredjedel av hushållen kan inte förväntas öka sitt arbetsutbud

Alla hushåll kan inte förväntas öka sitt arbetsutbud till följd av att de köper rottjänster. Vi har identifierat tre olika typer av hushåll som har låg sannolikhet för att öka sitt arbetsutbud. Det handlar om hushåll med endast äldre, hushåll där ingen förvärvsarbetar och hushåll med mycket höga inkomster. År 2019 var det 35 procent av hushållen som använde rotavdrag som tillhörde någon eller flera av dessa hushållstyper. Tillsamman stod de för 33 procent av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag, se tabell 7.

Tabell 7 Hushåll som gjorde rotavdrag 2019 uppdelade i grupper efter möjlighet och benägenhet att öka sitt arbetsutbud

Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: År 2019 var det totala avdragsbeloppet för rotavdrag 9 618 miljoner kronor. Avdraget användes av omkring 872 000 hushåll som köpte rottjänster för drygt 58 miljoner arbetstimmar.
a Hushåll där ingen förvärvsarbetar och är yngre än 75 år. b Hushåll vars disponibla årsinkomst, viktad efter försörjningsbörda, uppgår till 600 000 kronor eller mer per person.

Personer som är 75 år eller äldre har små möjligheter att utöka sitt arbetsutbud till följd av ett köp av rottjänster av det enkla skälet att ytterst få i den åldern är förvärvsarbetande. År 2019 var det 13 procent av hushållen som gjorde rotavdrag som enbart bestod av personer över 75 år.

Vidare förekommer det att personer gör rotavdrag trots att ingen i hushållet förvärvsarbetar.[49] Omkring 10 procent av hushållen som gjorde rotavdrag 2019 tillhör denna hushållstyp. När vi analyserat hushållen i denna grupp ser vi att de inte förvärvsarbetade varken året före eller året efter att de gjorde rotavdrag.[50] Hushållen i gruppen består i stor utsträckning av personer som ligger nära pensionsålder, det vill säga 65 år. Vi bedömer att köp av rottjänster inte påverkar valet att arbeta för individer som tillhör denna typ av hushåll.

Hushållets inkomster spelar också roll för hur mycket individer väljer att arbeta. Personer i hushåll med mycket höga inkomster[51] har låg benägenhet att öka sitt arbetsutbud till följd av ekonomiska incitament. Det visar Finansdepartementet och annan empirisk forskningslitteratur.[52] Vi har definierat hushåll med mycket höga inkomster som hushåll med disponibel årsinkomst på 600 000 kronor eller mer per person. Omkring 16 procent av hushållen som gjorde rotavdrag 2019 tillhörde denna hushållstyp.

4.3 Begränsad påverkan på hushållens arbetsutbud

Utifrån de uppgifter som presenterades i föregående avsnitt har vi gjort en beräkning av rotavdragets maximala påverkan på hushållens arbetsutbud. Vi har även genomfört en statistisk undersökning av rotavdragets effekt på hushållens arbetsinkomst för att på så sätt kunna fånga om det medfört ett ökat arbetsutbud.

4.3.1 Vi beräknar att rotavdraget maximalt kan ha ökat hushållens arbetsutbud med 3 500 årsarbetskrafter

För 2019 beräknar vi att hushållen maximalt kan ha öka sitt arbetsutbud med motsvarande 3 500 årsarbetskrafter. Det betyder att hushållen maximalt kan öka sitt arbetsutbud med 12 procent av de timmar som de köper rottjänster för.

Vår uppskattning av den maximala påverkan på hushållens arbetsutbud kan jämföras med en beräkning som genomfördes av Finansdepartementet 2011. På några års sikt beräknade Finansdepartementet att rotavdraget skulle öka köparnas sysselsättning med omkring 2 500 personer.[53]

Resultatet kan också jämföras med den danska studien av BoligJob-ordningen. I den enkät som användes i studien fick användarna svara på om de hade arbetat mer till följd av att de tagit del av en skattesubventionerad hantverkartjänst. Endast 3 procent svarade att de arbetade mer, 91 procent svarade att de arbetade lika mycket som tidigare och 6 procent svarade att de inte visste.[54] Vår beräkning av den maximala effekten på arbetsutbudet ligger således tydligt över enkätsvaren i den danska studien.

Beräkning av rotavdragets maximala effekt på arbetsutbudet

Vår beräkning genomförs i fem steg. I steg ett sorterar vi bort hushåll som inte kan eller vill öka sitt arbetsutbud. Dessa hushåll består av äldre personer, personer som inte förvärvsarbetar eller personer med mycket höga inkomster, se avsnitt 4.2.3. De återstående 65 procenten av hushållen köpte rottjänster för motsvarande 37 miljoner timmar 2019. Från Skatteverket har vi fått uppgifter om vilka typer av tjänster som hushållen köpte, se tabell 8.

Tabell 8 Köpta rottjänster 2019 av hushåll som vi bedömer har möjlighet att öka sitt arbetsutbud samt beräkning av maximal tänkbar effekt på deras arbetsutbud

Källa: SCB, Skatteverket och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: a Arbetsutbudet är beräknat på det sätt som beskrivs i steg 2–5 i texten. b En årsarbetskraft motsvarar 1 880 timmar.

I steg två beaktar vi att hushållen hade köpt en del av rottjänsterna på den vita eller den svarta marknaden även om rotavdraget inte funnits, se avsnitt 4.2.2. Där framgår att i genomsnitt 62 procent av rottjänsterna ändå hade köpts vitt eller svart. Det är således bara omkring 38 procent av köpen som har potential att öka hushållens arbetsutbud. Beräkningarna har utförts för varje kategori av rottjänst, se tabell 8.

I steg tre beaktar vi att det kan vara svårt för hushållen att utföra olika typer av rottjänster. Vidare förutsätter vi att hushållen måste kunna göra arbetet själva för att ett rotköp ska kunna leda till att ökat arbetsutbud. Vi använder de uppgifter som presenterades i avsnitt 4.2.1. När det gäller el- och VVS-arbeten är det till exempel endast 10 procent av hushållen som klarar av att utföra arbetet själva.

I steg fyra beaktar vi att hushållen har olika produktivitet när de utför olika typer av rottjänster. Det avgör hur mycket tid som frigörs när hushållen köper rottjänster i stället för att göra arbetet själv. Vi använder de uppgifter som presenteras i 4.2.1. Det tar till exempel hushållen mer än dubbelt så lång tid att utföra ett el- och VVA‑arbete jämfört med om tjänsten köpts och utförts av ett byggföretag.

I steg fem beaktar vi att hushållen kan välja att använda den frigjorda tiden till att öka sin fritid i stället för att arbeta. Även om vi har sorterat bort de hushåll som har den absolut högsta ekonomiska standarden, finns det ändå många hushåll med höga inkomster kvar i urvalet. Dessa kan väntas välja att ta ut den frigjorda tiden som fritid i stället för att öka sitt marknadsarbete. Vi antar, högt räknat, att 50 procent av den frigjorda tiden används till arbete.[55]

Sammantaget leder de fem stegen fram till att hushållen maximalt kan öka sitt arbetsutbud med 6,7 miljoner timmar, motsvarande 3 500 årsarbetskrafter.

Känslighetsanalys med två alternativa beräkningar

Vi har genomfört två alternativa beräkningar för att jämföra med resultatet i vår huvudberäkning (se ovan).

I det första alternativet använder vi de fyra sista stegen i vår huvudberäkning. Vi sorterade således inte bort de 35 procent av hushållen som vi bedömer har små möjligheter eller liten benägenhet att öka sitt arbetsutbud. Beräkningen utgår i stället från hela populationen av hushåll som gjorde rotavdrag 2019. Den maximala effekten på arbetsutbudet blir då 10 miljoner timmar eller 5 500 årsarbetskrafter.

I det andra alternativet byter vi ut steg två och tre i huvudberäkningens. Vi använder i stället uppgifter om hur stor andel av hushållen som hade valt att utföra arbetet själva om rotavdraget inte funnits, se tabell 6. Den maximala effekten blir då 11 miljoner timmar eller 6 100 årsarbetskrafter.

Trots att de två alternativa beräkningarna ger högre värden på det maximala arbetsutbudet bedömer vi att huvudberäkningen är en rimligare uppskattning. En viktig faktor för bedömningen är resultatet från vår statistiska undersökning av arbetsutbudet för de hushåll som kan göra rotavdrag, se nästa avsnitt. Men även den danska enkätstudien av BoligJob-ordningen, där endast 3 procent av användarna svarade att de ökat sitt arbetsutbud, är en viktig faktor.[56] Vidare kan vårt resultat även jämföras med Finansdepartementets beräkning att rotavdraget på sikt skulle öka hushållens sysselsättning med motsvarande 2 500 personer.[57]

4.3.2 Vi kan inte observera att hushållens arbetsinkomster har ökat till följd av rotavdraget

Vår statistiska undersökning ger inte stöd för att rotavdraget skulle ha lett till högre förvärvsinkomster, och därigenom högre arbetsutbud, i hushåll som haft möjlighet att göra avdrag, se elektronisk bilaga.

Ett statistiskt samband mellan utvecklingen i hushållens förvärvsinkomst och köpen av rottjänster kan inte självklart tolkas som en kausal effekt av rotavdraget. Sambandet skulle till exempel kunna vara resultatet av omvänd kausalitet, och köp av rottjänster kan alltså lika gärna vara en effekt av att man har fått ökad inkomst. En lösning på detta problem kommer av att endast de som äger sin bostad har möjlighet att göra rotavdrag. Följaktligen använder vi ägande av bostad som så kallad instrumentvariabel. Med denna metod kan vi skatta effekten på förvärvsinkomst av köp av rotavdrag, som går via bostadsägande. Detta gäller förutsatt att vi tar hänsyn till andra faktorer som skiljer de som hyr från de som äger sin bostad, såsom att de som äger sin bostad hade högre inkomster redan före införandet av rotavdraget, se diagram 11.

Diagram 11 Genomsnittlig årsinkomst 2003–2015 för hushåll som hyrde eller ägde sin bostad 2008

Källa: SCB och Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: Den vertikala linjen visar när rotavdraget infördes (2009).

Att hushållen inte ökar sina förvärvsinkomster till följd av rotavdraget kan tänkas bero på tre saker. (Observera att olika anledningar kan förklara beteendet för olika hushåll). Den första är att rotavdraget inte leder till någon eller endast en liten ökning av hushållens konsumtion av tjänster med rotavdrag. Den andra är att hushållen ökar sin konsumtion av rottjänster, men att de annars inte skulle utfört tjänsterna som hemarbete och att det därmed inte fanns någon tid att frigöra. Den tredje är att hushållen ökar sin konsumtion och därigenom minskar sitt hemarbete, men väljer att använda den frigjorda tiden till att utöka sin fritid.

Resultatet från vår statistiska undersökning är i linje med resultatet i den danska studien av BoligJob-ordningen. Resultaten visar att det inte finns några signifikanta effekter på arbetsinkomsterna för dem som använder sig av avdraget, även när man tittar på olika inkomstgrupper.[58]