6. Rotavdraget och den offentliga budgeten

Avsnitt

6.1 Rotavdraget medför en betydande kostnad för den offentliga budgeten

Vi beräknar att rotavdragets självfinansieringsgrad uppgår till 14 procent. Självfinansieringsgraden anger hur stor andel av statens direkta kostnader för rotavdrag som finansieras av att rotavdraget leder till högre skatteintäkter. Skatteintäkterna genereras när hushåll som använder rotavdraget ökar sitt arbetsutbud och köper vita tjänster i stället för svarta. År 2019 uppgick den direkta kostnaden för rotavdrag till 9,8 miljarder kronor och nettokostnaden till 8,4 miljarder kronor.

I tabell 12 redovisas alla skatteförändringar brutto i förhållande till statens direkta kostnader för rotavdrag. De ökade skatteintäkterna på 0,3 miljarder kronor från hushållens ökade arbetsutbud presenteras exklusive de rotavdrag som hushållen har gjort. Detsamma gäller skatteintäkterna som följer av att hushållen efterfrågar vita rottjänster i stället för svarta. Statens totala kostnad för rotavdrag redovisas på en egen rad i tabell 12 för att kunna sättas i relation till de skatteintäkter som rotavdraget medför. Vår beräkning av rotavdragets självfinansieringsgrad utgår från Finansdepartementets beräkningskonventioner.[104]

Tabell 12 Rotavdragets självfinansieringsgrad och nettokostnad för år 2019

Källa: Riksrevisionens beräkningar.
Anm. I beräkningen har vi utgått från att hushållen ökar sitt arbetsutbud med 1 000 årsarbetskrafter och att hushållens köp av svarta tjänster har minskat med 2 miljarder kronor till följd av rotavdraget.

6.1.1 Köparnas ökade arbetsutbud leder till små skatteintäkter

När vi beräknar självfinansieringsdragen utgår vi från att rotavdragets effekt på hushållens arbetsutbud är lägre än den maximala effekt som vi redogör för i avsnitt 4.3. Vi finner att en rimligare effekt av rotavdraget är en ökning av hushållens arbetsutbud med omkring 1 000 årsarbetskrafter. Anledningen är att vår beräkning av hushållens maximala arbetsutbud är högt räknat eftersom flera av de antaganden som vi gör troligen leder till en tydlig överskattning.

För att beräkna skatteintäkterna från hushållens ökade arbetsutbud utgår vi från den genomsnittliga månadslönen för de hushåll som vi bedömer har möjlighet att utöka sitt arbetsutbud. Här ingår inte hushåll som endast består av pensionärer, personer som inte förvärvsarbetar eller personer med mycket höga inkomster, se avsnitt 4.2.3. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten 2019 för de hushåll som kan tänkas öka sitt arbetsutbud motsvarar en månadslön på omkring 35 000 kronor. När denna grupp ökar sitt arbetsutbud på marginalen ökar skatteintäkterna med omkring 0,3 miljarder kronor. I beräkningen ingår såväl direkta löneskatter som sociala avgifter, se bilaga 2.

Det finns ytterligare en anledning till att vi är försiktiga i vår bedömning av skatteintäkterna från ett ökat arbetsutbud. Anledningen är att vi i vår statistiska undersökning inte har kunnat observera att hushåll ökar sina arbetsinkomster till följd av rotavdraget, se avsnitt 4.3.2. Detta resultat är i linje med befintliga studier om liknande skattereduktioner för hantverkartjänster i andra nordiska länder.

6.1.2 Skatteintäkterna ökar relativt lite av att hushåll köper vita rottjänster i stället för svarta

Vår beräkning av rotavdragets effekt på svartarbetet och de skatteintäkter som kommer av detta är av naturliga skäl osäker eftersom det är svårt att mäta svarta marknader. Men oavsett i vilken utsträckning som rotavdraget minskar efterfrågan på svartarbete är det tydligt att de ökade skatteintäkterna till följd av minskat svartarbete uppgår till klart lägre belopp än rotavdragets direkta kostnader.

När vi beräknar konsekvenserna för skatteintäkterna av att hushåll köper vita rottjänster i stället för svarta, finner vi att en rimlig effekt av rotavdraget är att efterfrågan på svarta tjänster minskar med omkring 2 miljarder kronor, se avsnitt 5.4. Det motsvarar en skatteintäkt på 1,1 miljarder kronor för 2019. I beräkningen ingår de skatter som rotföretagen och de verksamma i företagen betalar på de arbetskostnader som betalas vitt i stället för svart. Det handlar om följande skatter: moms, direkta löneskatter, sociala avgifter, bolagsskatt och inkomstskatt på utdelningar, se bilaga 2.

Om vi i stället antar att rotavdraget har haft en betydligt större effekt och minskat svartarbetet med 4 miljarder kronor, skulle skatteintäkterna uppgå till 2,1 miljarder kronor för 2019. Det är alltså den maximala effekt som vi bedömer att rotavdraget kan ha haft när det gäller skatteintäkter som följer av att svarta tjänster omvandlats till vita, se avsnitt 5.4.

6.2 Statens kostnad vid olika avvägningar av maximalt avdragsbelopp och subventionsgrad

I regeringens underlag inför regeländringen 2016 framgår det inte varför regeringen ansåg att en sänkning av subventionsgraden från 50 till 30 procent var det lämpligaste sättet att anpassa kostnaderna i relation till de effekter som rotavdraget kan tänkas ha.[105] För att kunna anpassa statens kostnad för rotavdraget är det nödvändigt att beakta hur en justering av subventionsgraden och det maximala avdragsbeloppet påverkar svartarbetet. I avsnittet redogör vi för hur rotavdragets kostnad kan anpassas genom olika val av maximalt avdragsbelopp och subventionsgrad.

6.2.1 En lägre subventionsgrad ger större prisökning för mindre rotarbeten än för större rotarbeten

En sänkning av subventionsgraden från 50 till 30 procent medför att priset på rotarbeten med en årlig arbetskostnad under 100 000 kronor ökar i högre grad än priset på arbeten med en årlig arbetskostnad över 100 000 kronor, se diagram 12. Hushåll som under ett år köper rotarbeten med arbetskostnader högre än 167 000 kronor[106] påverkas inte alls av den lägre subventionsgraden, eftersom det maximala avdragsbeloppet på 50 000 kronor är oförändrat. År 2019 utgjorde dessa köpare omkring 1 procent av hushållen som använde rotavdrag, och de använde ungefär 6 procent av det totala avdragsbeloppet för rotavdrag, se avsnitt 4.1.1.

Diagram 12 Rotavdrag vid olika subventionsgrader och maximala avdragsbelopp

Hade regeringen i stället föreslagit ett sänkt maximalt avdragsbelopp och haft kvar subventionsgraden på 50 procent, hade priset för hushåll som under ett år gör arbeten för mindre belopp varit oförändrat, medan priset hade ökat om de hade använt större belopp, se diagram 12. Omkring 96 procent av hushållen som använde rotavdrag 2019 gjorde avdrag för arbetskostnader som understeg 50 000 kronor. Sammantaget använde dessa hushåll 69 procent av det totala avdragsbeloppet, se avsnitt 4.1.1.

Huruvida hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster påverkas mest av att rotavdraget inriktas mot att sänka priset på rotarbeten för mindre eller för större belopp är en svår fråga som vi inte helt säkert kan besvara. I granskningen har vi dock visat att huvuddelen av affärskontakten mellan hushåll och rotföretag avser mindre renoverings- och underhållsarbeten, se avsnitt 3.1.2 och 4.1.1.

6.2.2 Statens direkta kostnader för rotavdrag vid olika subventionsgrader och maximala avdragsbelopp

I tabell 13 redovisas en beräkning av statens direkta kostnader för rotavdraget vid olika kombinationer av subventionsgrad och maximalt avdragsbelopp per person. Vår beräkning är genomförd för 2019 och är statisk; således beaktar den inte att hushållen kan ändra sitt beteende och köpa en annan mängd tjänster vid andra subventionsgrader och maximala avdragsbelopp. Samtidigt har hushållens långsiktiga efterfrågan på rottjänster varit relativt stabil, se avsnitt 3.3.3. Mot den bakgrunden bedömer vi att beräkningen återger storleksordningen på de direkta kostnader för rotavdrag som kan tänkas uppstå vid olika val av regelutformning, givet att det råder ungefär liknande ekonomiskt läge som 2019.

Tabell 13 Beräkning av statens direkta kostnader för rotavdrag i miljarder kronor för olika kombinationer av subventionsgrad och maximalt avdragsbelopp per person

Källa: Riksrevisionens beräkningar.
Anm.: Beräkningen utgår från data för år 2019 och är statisk, det vill säga beaktar inte hushållens eventuella beteendeförändringar vid regeländringar. Därmed betraktar vi inte hur ett förändrat tak på rotavdrag påverkas av konstruktionen av rutavdraget. *Verkligt utfall 2019.