Riksrevisionen har granskat om Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag med utgångspunkt i riksdagens intentioner. Samhall är ett statligt ägt bolag med samhällsuppdraget att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning. Samhall ska erbjuda arbeten där behoven finns, anpassa verksamheten till de anställdas olika förutsättningar och samtidigt bedriva verksamheten affärsmässigt. Bolaget ska också verka för att anställda övergår till den reguljära arbetsmarknaden.
Det är Arbetsförmedlingen som anvisar arbetssökande till Samhall. De personer som Arbetsförmedlingen anvisar till skyddat arbete på Samhall ska ha en så nedsatt arbetsförmåga till följd av en funktionsnedsättning att de inte kan få annat arbete eller stöd genom andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Det innebär att anvisning för arbete på Samhall ska ske först när alla andra insatser har uttömts.
Riksrevisionen bedömning är att Samhall har skapat meningsfulla arbeten, i betydelsen att de har varit efterfrågade av en marknad. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att Samhall brister i att ge utvecklande arbeten till sina anställda. Riksrevisionens övergripande slutsats är därför att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.
En central utgångspunkt för regeringens styrning av Samhall är statens ägarpolicy och OECD:s riktlinjer för statlig bolagsstyrning. Riksrevisionen bedömer att regeringen har styrt Samhall mot finansiella mål och affärsmässighet men att styrningen varit för ensidig och i för liten utsträckning inriktats mot hur hela samhällsuppdraget utförs.
Samhalls interna styrning och organisation har också varit för inriktad mot affärsmässig utveckling och haft ett betydande fokus på tillväxt. Eftersom Samhall ska utveckla sina anställda genom arbete, är det en förutsättning att bolaget skapar tillräckligt många arbetstillfällen. Riksrevisionen bedömer dock att tyngdpunkten på ökad affärsmässighet har lett till ett för ensidigt utbud av arbetsuppgifter. Vidare konstaterar Riksrevisionen att personalgrupperna på Samhall ofta är så stora att Samhalls möjligheter att stödja och utveckla de anställda är begränsade.
Granskningen visar att Arbetsförmedlingen i huvudsak anvisar personer ur rätt målgrupper till Samhall. Enligt Riksrevisionens bedömning finns dock effektivitetsbrister i flera led av anvisningsprocessen.
Avsnitt
6.1 Regeringen har i för liten omfattning styrt mot det samlade samhällsuppdraget
Enligt Riksrevisionen har inte regeringens styrning varit tillräckligt inriktad på det samlade samhällsuppdraget, även om vissa steg har tagits i den riktningen på senare år. Riksrevisionen bedömer att siffersatta mål har fått stort genomslag i styrning och uppföljning av Samhall. Målstyrningen har främst varit inriktad på uppdragets volym och bolagets ekonomiska utveckling. Uppdragsmål för att säkerställa att det samlade samhällsuppdraget utförs väl har tillkommit först nyligen. Antalet uppdragsmål är dessutom få och för trubbiga för att kunna bedöma om det samlade samhällsuppdraget uppfylls. Regeringen har heller inte gett Samhall tillräckligt stabila finansiella förutsättningar.
6.1.1 Regeringens styrning har varit för ensidig
Regeringens styrning har inte inriktats mot att Samhall ska ge både meningsfullt och utvecklande arbete till de anställda, enligt Riksrevisionen. Styrningen har främst fokuserat på uppdragets volym och bolagets ekonomiska utveckling, medan mindre uppmärksamhet ägnats kvaliteten på den sysselsättning som erbjuds.
Finansdepartementet ansvarar för bolagsförvaltningen av Samhall samt genomför och bereder ägardialogen med bolaget. Arbetsmarknadsdepartementet har i handläggningen ansvar för bland annat merkostnadsersättning och de verksamhetsrelaterade volymmålen, men deltar inte i ägardialogen eftersom bolagsstyrningsmodellen skiljer på ägarens olika roller. Trots att Samhall är en arbetsmarknadspolitisk insats avspeglar det sig inte så tydligt i styrningen, där Arbetsmarknadsdepartementets roll i handläggningen framstår som ganska tillbakadragen. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning medfört att vissa målsättningar har överordnats andra, vilket bidragit till att det samlade samhällsuppdraget inte uppfyllts.
Riktlinjerna för statlig bolagsstyrning syftar till att förhindra att ägaren blir för intervenerande eller för passiv. Riksrevisionen bedömer att det har funnits visst utrymme för ägaren att inta en mer aktiv roll i styrningen av Samhall. Regeringen har dock inte använt detta utrymme, trots att flera utredningar under årens lopp pekat på behovet av tydligare styrning mot Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Av styrdokument och återrapportering framgår att ägaren inte ser någon motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Regeringen menar att det åligger bolagets styrelse och ledning att lösa eventuella målkonflikter.
Regeringen styr Samhall genom flera olika styrmedel såsom ägaranvisningen och författningar, men enligt Riksrevisionen har ändå siffersatta mål fått ett stort genomslag i styrning och uppföljning. Ägaren har under lång tid satt kvantitativa ekonomiska mål och volymmål för Samhall, till exempel antal lönetimmar som ska skapas. Enligt Riksrevisionen har regeringen styrt mer mot att Samhall ska uppfylla en viss volym av sysselsättning, än mot att det ska finnas exempelvis variation i arbetsuppgifter eller annan anpassning. Riksrevisionen bedömer att det har inneburit en för snäv styrning av samhällsuppdraget. Sammantaget har styrningen som rör det arbetsmarknadspolitiska uppdraget varit mer inriktad på uppdragets omfattning än uppdragets innehåll.
På senare tid har ägarstyrningen i vissa avseenden utvecklats. Regeringen har bland annat gett Samhall vissa nya styrsignaler för hur samhällsuppdraget ska utföras. Till exempel har ägaranvisningen reviderats med en uppmaning till Samhall att bolaget bör bredda verksamheten för att möjliggöra anpassning efter behov och tre uppdragsmål har fastställts. Riksrevisionen bedömer dock att de nya styrsignalerna är otillräckliga för att ägaren ska kunna bedöma om det samlade samhällsuppdraget utförs väl.
Det är en generell utmaning att styra komplexa uppdrag med siffersatta mål. Riksrevisionen bedömer ändå att uppdragsmålen till Samhall är för få och inte tillräckligt uttömmande. För att på ett mer träffsäkert sätt styra med hjälp av uppdragsmål, skulle målen behöva utformas så att de tydligare relaterar till hela samhällsuppdraget.
6.1.2 Regeringens styrning har inte skapat stabila finansiella förutsättningar
Åren 2009–2017 var merkostnadsersättningen till Samhall oförändrad, samtidigt som bolagets kostnader ökade. Det ledde till att bolaget behövde genomföra kostnadsbesparingar och öka sina intäkter från uppdrag. Kostnadsbesparingarna kan ha varit rimliga utifrån ett effektivitetsperspektiv, men har, enligt Riksrevisionen, begränsat möjligheten för Samhall att leva upp till samhällsuppdragets alla delar, framför allt möjligheterna att utveckla och stödja de anställda genom arbete.
Merkostnadsersättningen är central för att Samhall ska kunna utföra samhällsuppdraget på det sätt som riksdagen beslutat. Ersättningen fastställs i statsbudgeten för tre år i taget. När ersättningen höjts har även volymen lönetimmar som Samhall ska fylla i regel utökats. Samhalls merkostnadsersättning som andel av Samhalls intäkter har varierat över åren och utgör numera runt 65 procent.
Merkostnadsersättningen till Samhall ska täcka merkostnader som bolaget har till följd av samhällsuppdraget från riksdagen och kan således också ses som en form av lönesubvention till bolaget. Merkostnadsersättningen kompenserar för exempelvis de anställdas lägre arbetstakt och kraven på geografisk spridning. Till skillnad från andra företag finns begränsade möjligheter för Samhall att anpassa sina kostnader genom att säga upp anställda i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget på grund av arbetsbrist eller lägga ned verksamhet. När behov av besparingar uppstår så får detta ske i andra delar av verksamheten, till exempel i form av större personalgrupper eller nedskärningar i linjeorganisationen och stöd- och specialistfunktioner.
När Samhall bildades 1980 motsvarade merkostnadsersättningen över 140 procent av lönekostnaderna men över tid har bolagets subventionsgrad minskat och motsvarar idag en lönesubvention om 87 procent för anställda i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget. Merparten av övriga lönebidrag för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, har en lönesubvention i spannet 61 till 80 procent även om siffrorna inte är helt jämförbara, med subventionsgraden för Samhall. Därutöver kan bidrag utgå till arbetsgivare som anställer personer med lönebidrag för exempelvis utvecklingsbidrag, hjälpmedel och handledarersättning. Riksrevisionen bedömer att det är svårt att fastställa vad som är en rimlig skillnad i subventionsgrad, särskilt mot bakgrund av att Samhall inte uppfyller hela sitt uppdrag och att eventuell vinst stannar kvar i bolaget. Enligt Riksrevisionen är dock en högre subventionsgrad för Samhall motiverad eftersom de anställda har en väsentligt svagare ställning på arbetsmarknaden än anställda med lönebidrag. Även den förstärkta anställningstryggheten för Samhalls anställda i skyddat arbete motiverar en högre subventionsgrad.
Successivt har antalet direktanställda tjänstemän vid Samhall minskat från omkring 5 500 personer år 1980 till 1 400 tjänstemän 2022, samtidigt som antalet anställda i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget är ungefär lika många då som nu. Enligt Riksrevisionen har dessa besparingar minskat bolagets möjlighet att ge adekvat stöd till de anställda och därmed påverkat genomförandet av samhällsuppdraget.
Det är viktigt att ersättningen till bolaget motsvarar faktiska merkostnader. Över tid har transparensen ökat i hur statens merkostnadsersättning beräknas men Riksrevisionen bedömer att det kan förtydligas ytterligare vilka merkostnader som staten kompenserar för. Det är särskilt angeläget eftersom Samhalls vinst dessutom inte betalas ut till ägaren utan stannar kvar i bolaget.
6.2 Samhall har inte organiserat sitt arbete med samhällsuppdraget effektivt
Enligt Riksrevisionen har Samhall inte organiserat sin verksamhet på ett sådant sätt att de arbeten som erbjuds kan sägas vara utvecklande eller möta de anställdas behov, såsom är riksdagens intentioner. Samhall har inte lyckats att skapa tillräcklig bredd i utbudet av arbetsuppgifter för att säkerställa skälig anpassning efter de anställdas förutsättningar och behov och Samhall har inte heller bemannat sin organisation på ett ändamålsenligt sätt eller arbetat systematiskt med att följa upp de anställdas utveckling. Riksrevisionen bedömer att det arbetsmarknadspolitiska perspektivet inte har prioriterats. Stort fokus har varit på bolagets ekonomiska utveckling och kunder. Regeringen har som ägare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bredda styrningen. Enligt Samhall har bolaget påbörjat ett arbete att rikta om verksamheten för att bättre kunna möta chefers och anställdas behov.
6.2.1 Vissa siffersatta mål har fått stort genomslag i Samhalls organisation
I linje med regeringens styrning har Samhall prioriterat ekonomisk utveckling och uppdragets volym i sin interna styrning. Samhall har också nått ägarens volymmål, eller näst intill. Samhalls chefer i första linjen har också styrts på ekonomiska variabler och övergångar på ett sätt som enligt Riksrevisionen har gått ut över andra delar av samhällsuppdraget, såsom hur Samhall arbetar för att utveckla medarbetarna. Antal övergångar har av bolaget lyfts fram som ett mått på att Samhalls arbete är effektivt, men Riksrevisionen bedömer att övergångar till stor del även påverkas av andra faktorer, såsom anställningsform.
Styrningen kan enligt Riksrevisionen ses mot bakgrund av att affärsmässighet över tid getts en mer framskjuten roll i bolagsordningens verksamhetsparagraf och i ägaranvisningen. Att merkostnadsersättningen låg fast under en längre period kan också ha bidragit till ökat affärsfokus. Samhalls uppdrag har i sak inte förändrats men Riksrevisionen bedömer att styrningens fokus på affärsmässighet sammantaget kan ha bidragit till att Samhall som arbetsmarknadspolitisk insats hamnat i bakgrunden.
6.2.2 Samhalls bemanning och organisation bidrar inte till att fullgöra det samlade samhällsuppdraget
Riksrevisionen bedömer att Samhall inte har en organisation eller bemanning som stödjer det samlade samhällsuppdraget. Samhall har haft större fokus på att hitta kunduppdrag än på att skapa förutsättningar för utveckling genom arbete och en god arbetsmiljö för anställda och chefer.
Personalledande chefer på Samhall har stora personalgrupper. Det finns dock starka forskningsbelägg för att små personalgrupper är att föredra för den typ av verksamhet som Samhall bedriver. De anställda är dessutom utspridda på flera olika kunduppdrag, vilket innebär att chefer inte har möjlighet att träffa sina medarbetare regelbundet. Därutöver är personalomsättningen i chefsleden hög. Driftledare och teamledare stödjer chefer i första linjen men är i likhet med andra anställda i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget anvisade till Samhall från Arbetsförmedlingen och bör därför inte kompensera för en gles bemanning i chefsleden.
Brister i bemanningen finns även i Samhalls stöd- och specialistfunktioner. Trots att bolaget bedriver en personalintensiv verksamhet och har ålagts ett långtgående socialt ansvar så består bolagets HR-organisation endast av cirka 50 medarbetare.
Därutöver konstaterar Riksrevisionen att Samhall i sina rekryteringar av områdeschefer inte ställer krav på tidigare utbildning eller erfarenhet av att arbeta med och personalleda personer med funktionsnedsättning, eller personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Däremot är branschkännedom, affärstänk och goda resultat från kund- och säljrelationer ofta efterfrågat.
Enligt Riksrevisionen är det rimligt att anta att styrningen mot ökat affärsfokus i såväl regeringens som Samhalls egen styrning, har lett till denna utveckling. Utvecklingen är sannolikt också ett resultat av Samhalls behov att minska kostnader.
Granskningen visar att det finns en medvetenhet inom Samhall om problem kopplat till arbetsmiljö och medarbetarutveckling, och numera finns en ambition att rikta om verksamheten till att fokusera mer på de anställda och deras arbetsvillkor. Samhalls nya bolagsstrategi från 2022 uppehåller sig också vid flera av de brister och utvecklingsområden som Riksrevisionen och tidigare utredningar har identifierat.
Enligt Riksrevisionen tycks det inom Samhall inte ha funnits en mer utarbetad idé om vad som ryms i begreppet utvecklande arbete. Enligt Samhall pågår ett arbete internt med att se över och bredda definitionen, men Riksrevisionen bedömer att Samhall tidigare och tydligare borde ha definierat vad utvecklande arbete förutsätter, eftersom det är en viktig premiss för att organisera sådant arbete effektivt.
6.2.3 Samhall brister i att följa upp de anställdas utveckling
Riksrevisionen bedömer att Samhalls uppföljning av de anställda har varit bristfällig. Bristerna i uppföljningen handlar bland annat om att det saknats tillräckliga organisatoriska och tekniska förutsättningar.
I propositionen som föregick Samhalls ombildning till aktiebolag framhölls Samhalls särskilda sakkunskap i fråga om funktionsnedsättning, anpassat arbete och arbetsmiljö som viktiga skäl till att Samhall fortsatt kommer att behövas. I sin nya bolagsstrategi betonar också Samhall att bolaget sitter på mycket stor kunskap, vilket bolaget även framhåller i budgetunderlag till regeringen.
Granskningen visar dock att Samhalls arbetssätt och system för att tillvarata och utveckla kunskapen om de anställda har brister vilket påverkar graden av lärande i organisationen. Mål- och utvecklingsdialogen är Samhalls främsta verktyg för matchning och uppföljning av de anställdas utveckling i det arbetsmarknadspolitiska uppdraget. Dialogen genomförs dock i regel endast en gång per år. Riksrevisionen bedömer att det är för sällan eftersom förutsättningarna till nära arbetsledning i det dagliga arbetet är små till följd av en hög arbetsbelastning för cheferna i första linjen. Samhall har investerat i nya IT‑system och har som mål att förbättra sin datahantering, men de systemstöd som finns framstår inte som så effektiva ur ett användarperspektiv. Dessutom gör den höga personalomsättningen i chefsleden uppföljningen sårbar. Även om ett arbete pågår för att förbättra befintliga administrativa system och öka nyttjandegraden bland tjänstemännen så bedömer Riksrevisionen att Samhalls information om de anställda och deras behov inte har varit tillräcklig.
6.2.4 Samhall erbjuder inte ett tillräckligt varierat utbud av arbetsuppgifter och arbetstillfällen
Samhall har breddat sin verksamhet över tid, men arbetstillfällena är ändå koncentrerade till vissa branscher och yrkesroller. Det påverkar både Samhalls möjlighet att anpassa arbeten efter anställdas olika behov och vilka personer som Arbetsförmedlingen kan anvisa för arbete hos Samhall.
Granskningen visar att Samhall framför allt erbjuder många arbetstillfällen och arbetsplatser inom lokalvård. Uppskattningsvis omkring 45 procent av de anställda arbetar med sådana arbetsuppgifter, motsvarande drygt 10 000 personer.
Att ha en bred verksamhet är mer resurskrävande än att ha en smal verksamhet, och det är därför en avvägning hur bred verksamhet Samhall kan ha. Faktorer som geografi och lokala marknadsförutsättningar påverkar också möjligheten att ha en bred verksamhet. Ett alltför ensidigt utbud av arbetstillfällen och arbetsuppgifter begränsar dock möjligheterna till anpassat och i förlängningen utvecklande arbete hos Samhall, enligt Riksrevisionen.
6.3 Arbetsförmedlingens anvisningsprocess är inte tillräckligt effektiv
Arbetsförmedlingen ska på ett effektivt sätt identifiera arbetssökande som kan vara aktuella för anställningar hos Samhall, anvisa när det uppstår ledig plats och överlämna den information som bolaget behöver för att anpassa arbetet.
Granskningen visar att Arbetsförmedlingens anvisningar till Samhall i stort sker från avsedd målgrupp. Samtidigt visar granskningen att flera av de steg som ingår i Arbetsförmedlingens anvisningsprocess har brister. Riksrevisionens bedömning är att de senare årens stora förändringar i myndighetens arbetssätt är en väsentlig orsak till bristerna.
6.3.1 Arbetsförmedlingen anvisar i huvudsak från rätt målgrupper
Granskningen visar att Arbetsförmedlingen i huvudsak anvisar arbetssökande från de målgrupper som riksdag och regering har fastställt. De som anvisas till skyddat arbete står långt ifrån arbetsmarknaden och har en väsentligt svagare ställning på arbetsmarknaden än de personer som anvisas till andra lönebidrag riktade till funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga.
Tidigare utredningar har lyft att både kraven i arbetet och kraven på arbetsförmåga hos dem som anvisas till Samhall har ökat. Även i Riksrevisionens granskning framkommer att många arbetsförmedlare, liksom områdeschefer på Samhall, anser att kraven på arbetsuppgifterna hos Samhall har ökat. I granskningen framkommer dock inga entydiga belägg för att de som anvisas har en högre arbetsförmåga. Flera arbetsförmedlare pekar på att de arbetsuppgifter som Samhall kan erbjuda inte alltid passar de arbetssökandes funktionsnedsättning och att de vissa gånger därför anvisar personer från målgruppen som de bedömer har en något högre arbetsförmåga. Andra arbetsförmedlare anvisar arbetssökande till Samhall som de bedömer har störst behov av insatsen, och förväntar sig att Samhall anpassar arbetsuppgifterna. 71 procent av Samhalls chefer i första linjen bedömer att de personer som Arbetsförmedlingen anvisar har för låg arbetsförmåga i förhållande till vad arbetet på Samhall kräver.
Det finns flera indikationer på att de som anvisas kräver mer stöd än tidigare. Andelen som anvisas från prioriterade grupper är betydligt högre än vad ägaranvisningen anger, vilket kan innebära att det bland de anställda numera finns ett större behov av stöd än tidigare. Det finns också tydliga indikationer på att många som anvisas har svaga kunskaper i svenska. Därutöver lyfter Samhall ökade problem med hot och våld inom organisationen.
6.3.2 Samhall har fått indirekt inflytande över anvisningarna
Enligt regelverket är det är Arbetsförmedlingen som beslutar om vilka som ska anvisas till Samhall och som disponerar bolagets arbetstillfällen inom det arbetsmarknadspolitiska uppdraget. Riksrevisionen bedömer dock att Samhall indirekt fått inflytande över anvisningarna genom att bolaget koncentrerat sina arbetstillfällen till vissa branscher. Kraven på arbetsuppgifterna innebär att Arbetsförmedlingen inte alltid kan anvisa de som myndigheten bedömer är i störst behov av insatsen.
Det kan tyckas rimligt att de som anvisas har tillräcklig arbetsförmåga och kunskaper i svenska för att kunna utföra de arbetsuppgifter som finns vid Samhall. Kan de anställda inte utföra arbetsuppgifterna eller förstå instruktioner i arbetet påverkar det inte bara den enskildes möjlighet till utveckling, utan skapar också säkerhetsrisker i arbetet.
Samtidigt är det Samhalls uppgift att ta emot dem som Arbetsförmedlingen anvisar och anpassa arbetet utifrån de behov som personerna har. När inte alla i målgruppen kan anvisas på grund av arbetsuppgifternas karaktär urholkas själva ändamålet med insatsen. Samhall ska vara en sista insats för en målgrupp som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller få sitt behov av stöd tillgodosett genom andra insatser vid Arbetsförmedlingen. Konsekvensen av att Samhall inte kan ta emot alla i målgruppen är att Arbetsförmedlingen står utan tydliga alternativ för dessa arbetssökande och de riskerar därmed hamna helt utanför arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen finns ett stort behov av skyddat arbete och därför är det viktigt att Samhalls utbud av arbetsuppgifter är tillräckligt brett och att Arbetsförmedlingen styr över anvisningarna.
6.3.3 Arbetsförmedlingens nya arbetssätt leder till flera problem i anvisningsprocessen
Arbetsförmedlingen har på senare år genomgått stora förändringar i sitt arbetssätt och sin organisation. Arbetsmarknadspolitiska insatser till arbetssökande ges numera främst av kompletterande aktörer och Arbetsförmedlingen har infört ett nytt digitalt ärendebaserat arbetssätt i mötet med arbetssökande. De arbetssökandes kontakter med myndigheten sker främst på distans genom digitala kanaler med olika handläggare beroende på vilket ärende den arbetssökande har. Det nya arbetssättet har som mål att ge mer effektivt stöd till arbetssökande. Riksrevisionen konstaterar dock att det när det gäller anvisningsprocessen till Samhall finns flera effektivitetsproblem. Arbetsförmedlingen har också konstaterat att det nya arbetssättet har försvårat för myndigheten att tidigt identifiera arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Enligt Arbetsförmedlingen tar det i genomsnitt mer än 300 dagar från inskrivning till dess att en funktionsnedsättning dokumenteras första gången. Riksrevisionens granskning visar också att det nya arbetssättet har försvårat myndighetens arbete med att hitta kandidater när ledig plats uppstår vid Samhall. När Arbetsförmedlingen inte kan hitta kandidater får det även konsekvenser för Samhalls möjligheter att nå ägarens mål om lönetimmar.
Arbetsförmedlingen har initierat flera åtgärder under senare år för att komma till rätta med problemen i myndighetens anvisningsprocess. Bland annat utreder Arbetsförmedlingen hur funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga kan identifieras tidigare. Det saknas dock tydliga åtgärder för att lättare identifiera kandidater när ledig plats uppstår hos Samhall.
6.3.4 Samordning och informationsutbyte brister
Granskningen visar att Samhall och Arbetsförmedlingen brister i att dela viktig information med varandra i samband med anvisning. I slutändan leder detta till risk för sämre anpassning och stöd för den som anvisas till anställning hos Samhall. Granskningen visar också att det operativa samarbetet på lokal nivå fungerar olika bra.
Samhalls internrevision granskade under 2022 den information som Arbetsförmedlingen lämnar över till Samhall vid anvisningar och bedömde att den var otillfredsställande. I många anvisningar hade inte Samhall fått den information som behövdes för att göra nödvändiga anpassningar för den person som skulle anställas och i vissa fall saknades helt information om anpassningsbehov. Riksrevisionen konstaterar också att Arbetsförmedlingen, inför anvisning, inte heller alltid får information från Samhall om vilka arbetsuppgifter som ska utföras av den arbetssökande.
Granskningen visar också att det finns stora skillnader i hur väl det lokala samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall fungerar. De strukturer som lagts fast för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall fungerar inte alltid och samarbetet är för beroende av enskilda handläggare och personliga relationer.
Arbetsförmedlingen har nyligen infört åtgärder för att förbättra dokumentationen i beslut om anvisning till skyddat arbete och göra den mer enhetlig och enklare att följa upp. Under 2022 har också Arbetsförmedlingen och Samhall tecknat ny nationell överenskommelse som bland annat tydliggör vilken information som ska delas mellan organisationerna vid anvisningar.
6.4 Rekommendation
Det har gått drygt 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag och Samhall har utretts flera gånger sedan dess. Flera av de brister som Riksrevisionen identifierat har även tidigare utredningar uppmärksammat, och de har således varit kända under lång tid. Riksrevisionens granskning visar i likhet med tidigare utredningar att regeringens styrning, såväl som Samhalls styrning och organisation, i för stor utsträckning fokuserat på bolagets affärsmässighet. Detta har bidragit till att Samhalls grundläggande uppgift att ge utvecklande arbete hamnat i bakgrunden.
Regeringen och Samhall har vidtagit åtgärder men Riksrevisionen bedömer att dessa åtgärder inte varit tillräckliga. För att samhällsuppdraget som riksdagen beslutat om ska kunna uppfyllas i dess helhet är mer genomgripande förändringar nödvändiga. Eftersom flera brister kan härledas till bolagsformen bör organisationsformen omprövas, enligt Riksrevisionen.
Riksrevisionen kan också konstatera att riksdagen har uttalat att valet att bedriva statlig verksamhet i annan organisationsform än myndighet bör omprövas med viss regelbundenhet, vilket inte har skett.[380]
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen
- Utred vilken organisationsform som bäst uppfyller riksdagens mål med verksamheten.
Med ett sådant utredningsuppdrag följer också att grundläggande förutsättningar för verksamheten behöver ses över. Utredningen bör dock ha som utgångspunkt att det fortsatt ska vara en statlig aktör som ansvarar för och genomför uppdraget att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt de personer med funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen anvisar. I det fall det statliga åtagandet att tillhandahålla skyddat arbete skulle upphöra finns annars en överhängande risk för att personer som tillhör Samhalls målgrupp skulle hamna utanför arbetsmarknaden. Vidare skulle upphandling av externa leverantörer sannolikt vara förenat med svårigheter att tillhandahålla den långsiktighet och den förstärkta anställningstrygghet som skyddat arbete idag innebär.