I granskningen har vi både gjort egna analyser av granskningsobjektens arbete och vidareutvecklat vad andra aktörer gjort på området genom att delvis replikera delar av undersökningar, uppdatera tidsserier och nyttja befintlig statistik.
I granskningen har vi övervägt att genomföra en brukarundersökning till Samhallanställda men det har bedömts svår att genomföra av praktiska skäl. De anställdas perspektiv har fångats upp genom intervjuer med företrädare för funktionsrättsrörelsen, fackliga företrädare, Samhalls medarbetarundersökningar samt via intervjuer med personalledande chefer på Samhall. Nedan redogörs för vilka metoder som vi har använt för att besvara respektive delfråga.
Avsnitt
Arbetsförmedlingens anvisningsprocess
Bedömningen av om Arbetsförmedlingens anvisningsprocess är ändamålsenlig bygger på intervjuer, dokumentstudier, registerdata samt en enkät till grupp- och områdeschefer på Samhall. Metodbeskrivning av analys av registerdata redogörs för i bilaga 2.
Under 2022 genomförde vi 14 semistrukturerade intervjuer med 15 arbetsförmedlare som arbetar med Samhalluppdraget i olika funktioner (kontaktpersoner, samordnare, etc.). Intervjuerna styrdes av en intervjuguide men frågorna anpassades till intervjusituationen. Vi bad Arbetsförmedlingen om att få intervjua arbetsförmedlare som arbetar med Samhall-uppdraget i samtliga av Arbetsförmedlingens sex regioner och att dessa arbetsförmedlare skulle vara verksamma på både större och mindre orter. Arbetsförmedlingen valde därefter intervjupersoner utifrån dessa kriterier.
De flesta intervjuer genomfördes i Microsoft Teams, en intervju genomfördes via telefon. Intervjuerna transkriberades och analyserades i analysverktyget Nvivo. Vi har också genomfört flera intervjuer med handläggare som arbetar med Samhall-uppdraget vid Arbetsförmedlingens huvudkontor.
Utöver intervjuer har olika styrdokument, handläggarstöd, beslut, överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och Samhall samt tillhörande mötesprotokoll samlats in och analyserats. Vi har också hämtat in personalstatistik från Arbetsförmedlingen för perioden 2017–2022 uppdelat på olika personalkategorier. Syftet var att närmare undersöka eventuella förändringar i personalsammansättningen efter reformeringen av myndigheten.
Projektgruppen har även haft tillgång till Arbetsförmedlingens intranät för direkt informationsinhämtning av olika dokument.
Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt målgruppen
Bedömningen av om Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina anställda är ändamålsenligt utformat bygger på intervjuer, dokumentstudier, vissa registerdata och en enkät till områdes- och gruppchefer på Samhall.
Under 2022 genomförde vi 12 semistrukturerade enskilda intervjuer med områdeschefer på Samhall. Vi bad Samhall välja intervjupersonerna utifrån kriterierna att de skulle vara geografiskt spridda i olika distrikt, finnas på både på små och större orter samt vara verksamma i olika branscher. Merparten av intervjuerna genomfördes på distans via Microsoft Teams, medan tre intervjuer genomfördes på områdeschefernas arbetsplatser och en per telefon. Varje intervju tog mellan 60–90 minuter. Intervjuerna styrdes av en intervjuguide med frågeområden men frågorna anpassades till intervjusituationen. Efter genomförd intervju transkriberades och analyserades intervjuerna.
Vi har även intervjuat representanter för Samhalls ledning och styrelse och gjort två verksamhetsbesök där vi träffat anställda på Samhall och personer som arbetstränar på Samhall. Därutöver har vi intervjuat intressenter såsom fackliga företrädare, branschföreträdare, representanter för funktionsrättsrörelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Vi har tagit del av styrelsehandlingar och strategidokument samt viktiga interna och externa regelverk för Samhall.
Vi har också samlat in och analyserat personalstatistik från Samhall och Samhalls servicekontrakt, samt gått igenom rapporter från Samhalls internrevision och medarbetarundersökningar. Viss upphandlingsdata har också hämtats in från Samhall (endast data från offentliga upphandlingar). Syftet var att närmare undersöka om Samhalls prissättning skiljer sig från övriga aktörer. Vi har också tagit del av uppgifter från Samhall om bolagets användning av underleverantörer.
I granskningen har vi också analyserat medellön för anställda i skyddat arbete med medellön för motsvarande arbeten i närliggande branscher för år 2021. Analysen gjordes för att jämföra Samhalls löneläge med övrig bransch inom servicearbete och lokalvård. Analysen bygger på data från SCB:s lönestrukturstatistik och närmare information om data och yrkesklassificering (SSYK) framgår av rapportens elektroniska bilaga 6, se Riksrevisionens webbplats.
I november 2022 skickades en webbenkät (totalundersökning) ut till alla dåvarande områdes- och gruppchefer på Samhall, totalt 760 personer. 575 chefer svarade på enkäten, motsvarande en svarsfrekvens på 75 procent. I våra analyser av enkäten har vi inte korrigerat för bortfallet, men vi har inte heller sett någon systematik i bortfallet som skulle kunna snedvrida våra resultat. På det stora hela bedömer vi att det rör sig om lågt partiellt bortfall, förutom att 31 respondenter valde att inte uppge vilket distrikt de arbetar inom.
Enkäten har totalt 24 frågor, varav 21 är strukturerade frågor med fasta svarsalternativ och 3 är öppna frågor (fråga 20, 23 och 24). Frågorna rör chefernas uppfattningar om deras förutsättningar och arbetsvillkor, de anställdas förutsättningar och arbetsvillkor samt deras uppfattning om hur samverkan med Arbetsförmedlingen fungerar. Fördelningen av enkätsvaren redovisas i en elektronisk bilaga till rapporten, se elektronisk bilaga 7.
På varje öppen fråga fanns flera hundra svar (se elektronisk bilaga 7 för antal svar och svarsfrekvens för respektive fråga). Svaren på de öppna frågorna 20 och 23 kategoriserades i olika teman/kategorier och sammanställdes. Närmare beskrivning av hur vi gjort kategoriseringen och sammanställningen finns redovisat i granskningens akt, i bilagan Riksrevisionens sammanställning av öppna enkätsvar.
Innan vi skickade ut enkäten genomfördes en kognitiv intervju med en områdeschef på Samhall, för att försäkra oss om att frågorna var förståeliga och att vi inte missförstått något väsentligt eller använt missvisande begrepp. Inför utskick stämde vi också av enkäten med Riksrevisionens ämnessakkunnig i enkätmetodik.
Under granskningen har flera personer som är anställda eller har varit anställda på Samhall på eget initiativ tagit kontakt med oss för att delge oss sina erfarenheter.
Regeringens styrning av Samhall
Bedömningen av om regeringen styr Samhall så att samhällsuppdraget kan säkerställas bygger på dokumentstudier, intervjuer och analys av merkostnadsersättningen.
Vi har läst och analyserat ägardialoger från åren 2016–2022, Samhalls budgetunderlag för åren 2012–2023, Arbetsförmedlingens myndighetsdialoger från åren 2016–2022, årsredovisningar, styrelsehandlingar, policy-och strategidokument samt underlag till Samhalls målprojekt för framtagande av ekonomiska mål och uppdragsmål.
Vi har också genomfört skriftliga intervjuer med berörda enheter vid Finansdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. Fokus i intervjuerna har främst varit på hur ägarstyrningen är organiserad. Även muntliga frågor har ställts till Regeringskansliet under granskningens gång.
Vi har gjort olika analyser av merkostnadsersättningens utveckling över tid och beräknat subventionsgrad för skyddat arbete och LFU. Denna del bygger på data från perioden 1980–2022 som har hämtats från Samhalls årsredovisningar och från bilaga 3 i den statliga utredningen SOU 2003:56 Inte bara Samhall. Beräkningen av subventionsgrad har gjorts genom att dela den årliga merkostnadsersättningen på Samhalls lönekostnader för samma år för anställda i skyddat arbete och LFU. Beräkningsmetoden är den samma som användes i SOU 2003:56 för att möjliggöra jämförelser över tid. Eftersom LFU tillkom som insats vid Samhall 2012 och insatsen omfattades av merkostnadsersättningen först 2019 har vi uteslutit LFU i beräkningen av subventionsgraden för åren 2012–2018. Vi bedömer inte att detta påverkar den samlade subventionsgraden nämnvärt.
För att kunna jämföra Samhalls subventionsgrad med övriga lönebidrag har vi hämtat in underlag från Arbetsförmedlingen på personer som fick beslut om lönebidrag för perioden 2017–2022. Av statistiken framgår storleken på lönesubventionen för varje beslutat lönebidrag. De lönebidrag som vi jämfört med anges i förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa är följande: lönebidrag för utveckling i anställning, lönebidrag för anställning, lönebidrag för trygghet i anställning samt skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare.
De data som används för att analysera merkostnadsutvecklingen och subventionsgrad finns i rapportens elektroniska bilaga 6, tabell 1 och tabell 3. Bilagan kan laddas ned på Riksrevisionens webbplats.
Riksrevisionen har även närvarat vid Samhalls bolagsstämma 2022 och 2023.